Miljonärens dotter av Dorothy Eden – recension
Miljonärens dotter av Dorothy Eden – recension
Format: Inbunden, svensk
Antal sidor: 286
Utgivningsdatum: 1979
Förlag: B Wahlströms
ISBN 9132308477
Recensionsex: Nej, en av mina gamla inbundna böcker i bokhyllan
Typ av bok: Kärleksroman
Här kan du läsa inledningen:
”På vägen till operan för att höra ’Faust’ (som han visste skulle bli mördande tråkig) gav Henry Spencer kusen order om att köra bort mot kvarteren kring Östra Sextionde gatan. Han de plötsligt fått lust att titta in i sitt nya hus igen som just hade blivit färdigt och ännu stod omöblerat.”
VILKEN är själva handlingen: En kärleksroman om fattig/rik, olatheter och med stor spänning.
Intrigerna: Dramatiska.
Miljöbeskrivningarna: Tydliga.
Dialogerna: Dialogerna driver handlingen framåt.
Baksidestexten
Eftersom denna bok är gammal och jag har mist omslaget, kan jag inte återge någon baksidestext.
Mest positivt
Välskriven kärleksroman. En Dorothy Eden-roman är alltid en säker källa.
Älskar dessutom att dialogerna är med talstreck.
Minst positivt
Hittade inget direkt att peka på.
Några valda texter ur boken
Som jag brukar, för att du ska få en uppfattning om författarrösten, delar jag några utvalda texter utan att avslöja något viktigt. Jag har tagit mig friheten att använda talstreck vid dialoger eftersom jag citerar texten.
Sidan 100
”De väckte äntligen Serenity som kom halvspringande från barnkammaren, gäspande och sömndrucken.
― Kors, vad jag är sömnig! Vad i all sin dar är det, miss Chrissie? Inte ska hon skrika så där!
― Henry är borta, flämtade miss Miller bakom henne.
― Har han klivit ur sängen, den lilla rackarungen!
Miss Miller drog henne utom hörhåll för Chrissie.
― Han är försvunnen! Han är bortrövad! Det sitter en papperslapp fastnålad på hans kudde.”
Sidan 200
”― Amerikanska sa Percival. Och jag tro inte Christabel har lust att bli diskuterad som om hon inte var närvarande. Ni är stygga som vanligt, kära fastrar. Han drog i klocksträngen bredvid eldstaden. Nu ska vi dricka te och prata om mindre personliga ting.
Pappa strök sig över det blonda skägget.
― Vem är den där August ni sa skulle var en lämplig lekkamrat för min dotter?
En husa hade kommit in. Percival sa till om te och svarade sedan:
― August är en ung svensk som har lärt sig engelska här. Det stämmer att han ska resa hem nu. Hans far är en god vän till mig. Efter teet ska vi gå husesyn, mr Spencer. Jag tro det långa galleriet och min konstsamling ska intressera er.”
Summering
En spännande kärleksroman. Jag ger den 4 av 5 pennor. Rekommenderas varmt! En riktigt bra kärleks- och relationsroman.
Vid pennan
Monica