👉🏻 1. Lär känna dina karaktärer
Erfarenheter, relationer, bakgrund, utbildningsnivå och personlighet präglar hur karaktärerna talar. Blyg, självsäker, humoristisk – allt detta påverkar dialogen. Något som flertalet författare missar är att analysera karaktärens konfliktmönster. Detta har jag med i min kommande bok SKRIVA SPÄNNING OCH DECKARE.

👉🏻 2. Tänk på skrivstil och genre
Språket måste passa in i miljön. Vardagsspråk fungerar i samtidsromaner, men känns malplacerat i en historisk fantasy. Även hierarkierna i din värld spelar en roll.

👉🏻 3. Använd dialekt med måtta
Enstaka uttryck gör texten igenkännlig utan att störa läsflödet. Var försiktig med dialekter. Läsaren kan reta sig på dessa.

👉🏻 4. Dialoger med funktion
Varje replik bör fylla en funktion – förmedla information, visa karaktär eller driva handlingen framåt. Meningar utan syfte kan du stryka. Och för guds skull, skriv inte in hälsningsfraser etc.

👉🏻 5. Skapa stämning
Dialogerna blir levande när karaktärerna gör något samtidigt som de talar såsom lyfter ett ögonbryn, rör om i kaffet, tvekar. Sådana detaljer skapar dynamik. De kallas för anföringar.

👉🏻 6. Läs högt och redigera  
Läs upp dialogerna högt. Låter de naturligt? Passar de karaktären? Blir det tråkigt? Redigera tills allt känns rätt.

Dina karaktärer är skapade för din berättelse. Du har förmodligen tänkt på vad de heter, hur de ska vara, tänka och agera. För att få ett färdigt manus räcker inte detta. Du måste skapa händelser kring karaktärerna och framför allt bör de prata och tänka. Det är dags att skriva dialoger!

• Vad är en dialog? När två eller flera av dina romanfigurer pratar med varandra, har du en dialog-situation.
• Varför finns det dialoger? En bra dialog för handlingen framåt, ger ny information och låter läsaren lära känna dina figurer.
• Hur gör du?

En bra dialog märks inte, men det gör en dålig! Om dialogerna inte stämmer, förstör de en bra berättelse.

En välskriven dialog ska ge en tydlig bild av de inblandade personerna. Vad säger karaktärerna? Varför sägs det? Hur säger karaktärerna det? I dialogen kan det framgå karakteristiska drag av en karaktär såsom ålder, utbildning och typ av person. Hur påverkas situationen eller de andra karaktärerna av vad som sägs? Vilka uttryck använder de? Viskar karaktären eller skriker hen ut det? När du ska skapa dialogerna hjälper det dig att tjuvlyssna lite när folk pratar med varandra.

Karaktärer måste kännas verkliga och levande. Alla pratar på olika sätt, med olika dialekter, tonlägen, ordval och språk. Detta bör du få med i dina dialoger och vara konsekvent, så att karaktären pratar på samma sätt genom hela manuskriptet.

Och glöm inte det vi kallar för VAK, dvs visuella, auditiva och kinestetiska karaktärer. En visuell karaktär talar ofta med ordet ”se”, en auditiv med ordet ”hör” och en kinestetisk med ordet ”gör”. Glöm inte det!

Här får du fem tips på hur du tar ditt dialogskrivande till en ny nivå.:

1)      En dialog ska vara lätt att läsa.
Du måste bestämma dig för om du vill markera dina dialoger med ny rad och talstreck för varje ny talare eller om du vill sätta det som sägs inom citattecken. Det spelar ingen roll vad du väljer, men du måste vara konsekvent texten igenom. Och – vilket är viktigt – varje dialog ska komma på egen rad.

Exempel:
Antingen skriver du så här:
––  Vill du hänga med ikväll, frågar Nettan.
––  Ja tack, gärna det, svarar Sickan, men ska vi ta bilen?

Eller så här:
 ”Vill du hänga med ikväll”, frågar Nettan.
”Ja tack, gärna det”, svarar Sickan, ”men ska vi ta bilen?”

2)      Ge varje figur en egen röst.
Den skolkande eleven låter inte som rektorn och en man i 70-års-åldern använder andra ord än en kvinna på 25 år. Skriv en bakgrundshistoria till dina figurer, så att du vet varifrån de kommer och vilka erfarenheter de har. Då är det lättare att veta hur de uttrycker sig och dialogskrivandet blir enklare.

Exempel:
”Tjena mannen, har du fixat allt till festen?”
”Hej lille gubben, mår du bättre nu?”
Här är det lät att veta vem som är mamman som pratar med sin lille son och vem som är tonåring och snackar med kompisen, eller hur?

3)      Du har hört uttrycket ”show, don’t tell”. Det betyder att det är mer intressant för läsaren om du gestaltar situation, än om du beskriver den.

Exempel:
”Jag skiter i dina djävla tips!” röt Jesper argt.
Att han inte är glad är uppenbart. Adjektivet ”argt” behövs inte. Här kan du ge läsaren mer information och föra handlingen framåt:
”Jag skiter i dina djävla tips!” skrek Jesper och smällde igen dörren efter sig.

4)      Dialogerna ska kännas realistiska och tillföra något nytt till handlingen.
Låt inte dina figurer prata om sådant de redan vet. Den informationen som läsaren behöver, men som dina figurer redan har, får du förpacka på ett annat sätt.

Exempel:
Det här är ingen elegant lösning, för att informera läsaren om familjeförhållandena:
”Som du ju vet sedan du var fem år, så är den svarthårige mannen du vuxit upp med, inte din far”, sa mamma till mig.

5)      Omväxling förnöjer!
Det är tråkigt att läsa flera sidor med dialog. Det spelar ingen roll hur bra du blir på dialogerna, blanda dialogerna med annan text.

Exempel:
Det är en bra idé att beskriva miljön.
”Vill du hänga med ikväll”, frågade Nettan och ställde ner kaffekoppen på den rödrutiga bordsduken.
”Ja tack, gärna det”, svarade Sickan, ”men ska vi ta bilen?”  fortsatte hon och reste sig upp.
Hon samlade ihop kopparna och bar ut dem i det rymliga köket. Nettan satt kvar vid bordet och tittade ut genom fönstret där hon såg hur barnen lekte i trädgården.

Ovanstående tips hjälper dig att skapa spännande dialoger och gör det lätt och roligt för läsaren. Använd dem i ditt skrivande.

Lycka till!
Monica