Den som dräper – recension av filmserien

Den som dräper är en dansk kriminalserie från 2011.

Har börjat titta på den här fantastiskt spännande serien och är helt såld på den. Så bra!
Ännu en serie skapad av danskarna. De är fantastiska. Tempot är högt. Varje avsnitt avslutas.

Serien handlar om en specialenhet på Köpenhamnspolisen, vilken söker uppklara en rad mord begångna av en seriemördare.

Länk till trailern:

Skådespelare:

• Laura Bach- Katrine Ries Jensen
• Jakob Cedergren- Thomas Schaeffer
• Lars Mikkelsen- Magnus Bisgaard
• Laerke Winther- Mia Vogelsang
• Frederik Meldal Norgaard – Stig Molbeck
• Iben Dorner – Benedicte Schaeffer

 

Jakob Cedergren spelar även i den svenska serien Morden i Sandhamn där han spelar polis. Här i den här danska serien spelar han en psykolog som hjälper polisen.

Lars Mikkelsen, bror till den kände Mads Mikkelsen, spelar polischefen Bisgaard.

 

Jag gillar verkligen serien och rekommenderar den varmt.

Vid pennan

Monica

Nanowrimo – för nya skrivprojekt

Vad är då Nanowrimo?

Förkortningen står för National Novel Writing Month och är egentligen avsedd för november månad. Men sedan något år tillbaka har de även en Camp i juli. Då brukar jag redigera. I november brukar jag skriva råmanus. Från och med i år, har de även en Camp nu i juli. Men jag hinner dessvärre inte själv vara med. Annars är det ett ypperligt tillfälle att skriva klart eller redigera.

Klicka här så kan du läsa mer – Nanowrimo

Du kan registrera dig gratis och sedan lägga upp ett projekt. Själv har jag varit medlem sedan 2016 då jag första gången la upp ett skrivprojekt där. Du måste skriva minst 50.000 ord OM du vill bli certifierad. Men det är helt upp till dig. Det är bra att vara med även om du inte hinner skriva så många ord.

Nanowrimo (National Novel Writing Month) är således 30 dagar i november. Det startade 1999.

NaNoWriMo är en ideell organisation som stöder konsten att skriva och utbildning kring detta. Men det är också ett socialt nätverk för författare på samma sätt som LinkedIn är för jobbproffs. Det är berömt. Det är en startinkubator för romaner. Det är ett lärarverktyg, det är en läroplan och dess program pågår året runt.

Med hjälp av Nanowrimo kan du skriva råmanus till din roman. Det transformerar kraften av kreativitet. Nanowrimo har en struktur i vilken du lägger upp din text. Det hjälper dig hitta din skrivarröst, nå dina skrivarmål.

För mig har Nanowrimo varit värdefullt. Jag har fått stöd och hjälp genom att kunna räkna ord och verkligen fokusera på mitt skrivande under åren. Det finns svenska grupper som stöttar, slutna Facebook-grupper där du kan delta och en massa människor som hjälper till att sporra dig.

Här ser du några av mina projekt under åren.

I november 2016 skrev jag råmanuset till romanen Förlöst. 2017 skrev jag råmanuset till Elvira som nu slutredigeras. Elvira har varit hos lektör och ska ut till testläsare efter första revideringsrundan.

2018 skrev jag råmanus till Mardrömmen och Mr P. Den romanen ska få ligga till sig några år innan jag påbörjar redigering.

I juli i 2019 gjorde jag slutredigeringen och djupanalysen av romanen Porten till friheten som då hade redigerats ca 15 gånger. Den lanserades under fjolåret.

2019 skrev jag råmanus till Mamma låt mig leva och 2020 skrev jag råmanus till romanen Slag och skam.

Det har med andra ord blivit många roman-manus som nu ska släppas på marknaden efter redigeringar.

Vid pennan

Monica

En bild säger mer än 1000 ord

Så sägs det, och så är det. Men vi människor är olika. Några är mer visuella än andra. En del vill ha auditiva inlägg (filmer som hörs) och andra vill ha övningar (de kinestetiska). Vikten av balans är viktig för att du ska nå ut till alla.

Du måste tänka på bildanalys när du sätter in dina bilder, något som flertalet glömmer bort. Vet du inte hur du ska hantera bildanalysen, rekommenderar jag min fackbok Handbok i textproduktion. I den finns ett stort avsnitt om just bildanalys.

En bild tar också tusen gånger mer plats. Därför bör du tänka på att använda bilderna rätt så de inte drar ner hastigheten på din webbsajt.

En långsam webbplats gör att besökare backar bakåt och lämnar den. Då spelar det ingen roll hur fin bilden är, hur bra du har placerat den osv, eftersom de aldrig kommer att se dina bilder och långt mindre läsa din text.

Tänk på följande när du lägger in en bild

Hur stor är bilden räknat i pixlar? Bildens höjd och och bredd omvandlas till pixlar. Lägger du upp en bild som du tagit via mobilen eller kameran, kanske den är alltför stor.

Då behöver du komprimera den. Då laddas den snabbare på sidan. Det finns flera bra program för detta, exempelvis Photoshop eller Gimp.

Lycka till med dina bilder!

Monica Ivesköld
Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

 

Säkra din webbplats

Det är fruktansvärt att få sidan kapad eller smittad med annat. Jag lovar. Detta har kostat mig tusentals kronor under åren och fruktansvärt mycket onödig tid.

Tyvärr finns det människor som inte gör annat än ställer till det för andra. Ofta har de svårt att skilja på vad som är mitt och ditt. Det är verkligen bedrövligt, men så ser det ut.

 

Tips för att säkra webbplatsen

• Uppdatera allt kontinuerligt
• Installera endast från säkra källor och ha spärrat din dator så att du inte av misstag råkar lägga ner något program
• Använd säkra användarnamn och lösenord
• Installera tillägg på sajten för säkerhet (plug-in)
• Använd säkert webbhotell

WordPress och Jomla

WordPress och Jomla arbetar med programmeringsspråket PHP. Detta utvecklas ständigt och förbättras. Uppdatera därför din programvara om inte ditt webbhotell gör detta åt dig.

Ändra användarnamnet

Oftast får du namnet admin när du installerar programvaran. Det bör du omgående ändra på, annars finns risken att någon testar att logga in. Välj ett eget användarnamn som är svårt att komma på, och absolut inte ditt namn etc.

Så här kan du ändra namnet i WordPress

1. Logga in som admin
2. Skapa en ny användare med administratörsbehörighet
3. Logga ut
4. Logga in som den nya användaren
5. Ta bort “admin”

Stort lycka till!

Monica Ivesköld
Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

Tunna blå linjen – TV-serien – recension

Oh vad jag älskade denna TV-serie.

Tunna blå linjen är en svensk dramaserie om sex polisers arbete och vardag i Malmö.

Den här serien är verkligen verklighetstrogen. Dessutom har den alla de ingredienser som behövs för att skapa en kriminalserie, dvs både jakten, konflikterna, persongalleriet och kärlek.

Enligt meddelande i januari 2021, kommer förmodligen även en andra säsong. Det tackar jag för.

I serien får du följa flera poliser i Malmö, både privat och i arbetet. Där är Sara som är ny i både staden och på jobbet. Hon paras ihop med den mer erfarne polisen, Magnus. Jesse, den konflikträdde chefen, ligger i skilsmässa och har tvingats bosätta sig i en husbil. Leah, som är judinna, bollar privata utmaningar (framförallt med sin morfar) med ett tufft polisarbete. Kollegorna Faye och Dani har en relation på jobbet, vilket även fler kommer att ha, ju längre in i serien du kommer.

Serien är inspelad i Malmö. Här har jag vuxit upp och bara det var en härlig igenkänning.

Alla skådespelarna gör fantastiska rollprestationer, tycker jag. Här är några av huvudrollerna.

Sara spelas av Amanda Jansson som gått skådespelarutbildningen på Fridhems Folkhögskola i Svalöv samt Teaterhögskolan i Luleå.

Magnus spelas av Oscar Töringe, som också fått sin utbildning i Svalöv samt på Teaterhögskolan i Stockholm.

Leah spelas av Gizem Erdogan, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Hon belönades 2017 för en guldbagge för bästa kvinnliga biroll, samt även Kristallen 2020 för sin roll i Kalifat.

Jesse spelas av Per Lasson, utbildad vid Lunds universitet och Teaterhögskolan i Malmö.

Här kan du se den officiella trailern för serien:

Officiell trailer för Tunna blå linjen

Vid pennan

Monica

Skriva en roman – om hantverket

Jag har gått mängder med kurser i detta hantverk sedan hösten 2013 då jag bestämde mig för att börja skriva skönlitteratur. Både fysiska och digitala kurser har jag investerat i. En del strålande medan andra hade haft mer att önska.

Du som känner mig, vet att jag är en person som går till botten med allt jag gör. Inga halvmesyrer här inte!

Alltså pluggade jag denna ädla konst och tänker fortsätta studera i flera år till. (Undrar vad jag ska bli när jag blir stor?) ha ha ha

Julen 2019 gav jag mig sex nya onlinekurser i julklapp. En av dem handlade om hur jag med hjälp av programvaror för animering kunde skapa film. Med den tekniken har jag gjort en hel del små filmer för detta.

Onlinekurs nr 2 handlar om hantverket att skriva en roman. En otroligt bra kurs, måste jag säga. Den var uppbyggd som en workshop där jag har lärde mig grunduppbyggnaden av romanen och de viktiga tre akterna som ska vara i en läsvärd bok. Övningarna var tilltalande.  Scenuppbyggnaden – ett digert avsnitt i kursen – var också en härlig utmaning. Min handledare utlovade tipsen som gör att romanen skriver sig själv. Och dessa tips inspirerade mig till att skapa en mycket omfattande onlinekurs som jag har namngett “Skriva spänning“, i vilken en del av tipsen ingår. Min onlinekurs är på 35 veckor och jag håller deltagarna i handen från första till sista kapitlet. Varje kapitel har jag byggt upp utifrån en modell som i sig bygger på pusseldeckare. De får en mindmap per kapitel.

Vad kan jag summera och dela med mig till dig?

Jag har, via alla mina utbildningar, fått en del att tänka på avseende jämförelsen mellan film och böcker. Det blev så intressant att jag bokade flera kurser i konsten att skriva filmmanus. Detta har jag nu lärt mig. Inte för att skriva manus för film utan för att bli ännu bättre på att gestalta i mina romaner.

En bok ska vara uppbyggd utifrån:

1. Passion
2. Tema
3. Fel och brister hos huvudkaraktären
4. Premissen

Bland det viktigaste jag har lärt mig är att intrigen ska vara fysisk och storyn i boken emotionell. Med tanke på alla mina blogginlägg om Emotionell Intelligens (som du kan klicka och läsa mer om här), inser jag att det ligger mycket i detta – något som jag inte hade tänkt på tidigare.

Vad utgör då premissen?

Premissen är antaganden (små sammanfattningar), som utgör förutsättningar i en roman. Om handlingen i romanen genomförs med giltiga slutledningar och om premisserna är sanna, så sägs slutsatsen vara sann.

Karaktärerna i boken

Jag har också lärt mig finesser som skapar trovärdiga karaktärer. Som du kanske redan vet är det något som jag ägnat stora delar av min tid åt, under mina 30 år som utbildare. Att utveckla människors styrkor och svagheter ligger mig varmt om hjärtat och jag har själv onlinekurser i ämnet. Med hjälp av onlinekursen “Utveckla dig själv och dina karaktärer” där du får 30 tester som hjälper dig, kan du lyckas. Om du är nyfiken på kursen, så klicka och läs mer.

En viktig påminnelse är att som författare tänka på temat när jag skapar mina huvudkaraktärer. De fel och brister som karaktären har ska understryka temat.

Protagonisten (huvudkaraktären)

Det är viktigt att du håller dig till EN enda protagonist i romanen, även om duktiga författare under åren ibland har laborerat med mer än en huvudkaraktär.

Akterna i boken är alltid tre

Uppbyggnaden av en bok består ofta i tre akter. Boken slutar egentligen i akt 2. Därefter förekommer planer, klimax och slutet som redovisas för läsaren.

Akt 1 och 3 är oftast korta akter medan hela bokens handling utgörs i akt 2. I akt 2 skapar du krisen i handlingen, kampen för att låta det goda segra. Upplösningen kan vara som en uppenbarelse.

Lycka till med ditt skrivande!

Vid pennan
Monica Ivesköld
Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

 

 

Konflikter i dina scener

Som jag tidigare nämnt i mina blogginlägg, bör varje sida vara kryddad med konflikter – både fysiska och emotionella. Ställ dig alltid frågan: “Har scenen någon konflikt?” Om inte, ta bort scenen. Du behöver inte den. Men fördjupa gärna frågan och säg: “Förvärrar den här scenen handlingen?” Om inte, ta bort den. Samma sak gäller frågan: “Kommer scenens konflikt att utveckla karaktären?” Om inte, radera scenen.

Varje scen ska således innehålla en konflikt som i sin tur ska förvärra handlingen och utveckla karaktären.

Tre typer av konflikter

Du har tre olika typer av konflikter som du kan använda dig av.

1. Konflikt i handlingen
2. Konflikt från kontexten (sammanhanget/situationen)
3. Konflikt i dialogen

Konflikt i handlingen

När du skriver in konflikten i själva handlingen bör du använda dig av ord (verb) som påverkar. Det kan vara verb för ögat eller örat. Ett plan som störtar exempelvis kan beskrivas:

Ett högt kraschande ljud, metall som slits itu …..

Konflikt från kontexten

Här handlar det oftast om att karaktären inte vet eller förstår vad som ska ske.  Exempelvis:

Hon sjönk ihop i fåtöljen, slet håret, vägrade ta in det stora oerhörda beskedet som definitivt inte kunde ha med henne att göra. Med huvudet i händerna utstötte hon ljud som kom långt nerifrån magen.

Konflikt i dialogen

Här kan dramat förvärras subtilt eller högljutt beroende på hur dialogen går. Exempelvis:

– Hjälp, skrek mormor. Morfar ramlade omkull. Ring ambulans!

Hon satte sig på golvet, lyfte morfars arm och konstaterade att den var förlamad. En rännil av drägel kom från munnen och hon tog upp en näsduk och torkade honom ömt.

– Det verkar vara ett slaganfall, mormor.

Eller kan det vara återgivning av själva händelsen i form av en dialog där karaktären berättar om upplevelsen.

Summering

Oavsett vilken typ av konflikter du väljer, ska de alltid finnas med i scenen. Om inte, radera scenen!

Lycka till med ditt skrivande!

Monica Ivesköld
Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

 

 

 

Att arbeta som beteendekreatör?

Vad gör du som beteendekreatör? Den frågan, fick jag nyligen. Jag tänkte berätta lite mer om vad jag gör och vad verktyget kan göra för dig – Att arbeta som beteendekreatör.

Verktyget

Verktyget kallas för Beteende-kompass och fungerar som en kompass för livet. Det definierar din väg mot framgång, en modell som på kort tid leder dig in på rätt stig. Så här ser det fysiska verktyget ut. Sedan använder jag mig av färdiga digitala mallar för frågorna.

Verktyget och knyter samman Maslows pyramid med exempelvis de sex mänskliga behoven som Anthony Robbins ofta talar om inom NLPn (Neuro Lingvistisk Programmering), något som jag också är certifierad i. Verktyget tydliggör gapet mellan ditt behov och din önskan.

­­

Vet du att personer som är stressade har ett liknande beteende som en som är nyförälskad. Stressen förstör för dig. Ett ”normalt” beteende kan bli begränsat och det som tidigare var vardag blir helt plötsligt svårt. Men med hjälp av verktyget kan du enkelt justera och komma ur stressen.

Beteende-kompassen är, som du kan se på bilden ovan, en tredimensionell modell som hjälper dig komplettera ditt sinne.

Tillstånd, sinne, kropp och själ

Som min kinesiske mentor brukar säga: ”Ditt sinnestillstånd definierar ditt agerande och styr din kropp.”  Därför behöver du starta med att ta reda på vad ditt tillstånd styr inom och utanför dig.

Sinnet styr dina värderingar och övertygelser, dina tankar och därmed dina handlingar och strategier. Din kropp speglar alla aspekter av ditt sinne.

Nålsögat

Det går att stänga av tankar, något som jag lär ut i onlinekursen Nålsögat, som du kan läsa mer om här (genom att klicka).

Nålsögat

Att skriva

Precis som när du skriver en roman och inser att huvudkaraktärens önskningar och behov måste korrelera, bör du också se till att konsolidera dina egna önskningar och behov. Verktyget hjälper till med detta.

KBT – Kognitiv beteendeterapi

Precis som i kognitiv beteendeterapi går tanke, känsla och handling – hand i hand.

Psykologiskt välbefinnande interagerar med allt ovan. Detta är vad verktyget hjälper dig inse, och mitt jobb som beteendekreatör är ofta i coachande sammanhang att ställa frågorna som hjälper dig att hitta svaren – med hjälp av verktyget.

Detta fantastiska verktyg, har jag upptäckt, fungerar dessutom alldeles otroligt bra tillsammans med vårt skrivande. Det är precis det du (som skriver) behöver för att öka gestaltningen i din berättelse. Något som jag lär ut i den omfattande onlinekursen ”Skriva spänning” som pågår i 35 veckor.

Själv använder jag numera tre viktiga mallar när jag skriver:

• Beteende-kompassen
• Film-modellen
• Gestaltningsmodellen

Två av mallarna har jag tagit fram och skapat till mina deltagare för att därmed hjälpa dem förbättra texten i sina romaner. Den tredje berättar jag ofta om.

Vill du veta mer, hoppas jag du hör av dig till mig. Jag förtydligar gärna!

Monica Ivesköld
Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

Planera för att bli en bättre författare

Som du kanske vet, har jag en 20 veckors onlinekurs i ämnet. Det är ytterst viktigt att planera ditt skrivande och ännu viktigare att följa upp din planering. Vill du bli rik i tid och pengar, krävs uppföljning.

Varje liten detalj som jag ska göra, finns i min planering. Exempelvis har jag en tid avsatt varje dag till djupanalyser av kommande romaner och böcker. Ibland måste jag prioritera om och då stryks denna värdefulla tid.

Om du tillhör den skrivande skaran, behöver du dessutom planera för kommande marknadsföring. Det ska du göra parallellt med ditt skrivande. Och för många är det inte helt enkelt.

När du startar ditt skrivprojekt, börja med strukturen – både för arkiveringen i datorn och för ditt projekt. Men allra först handlar det om research. För min kommande roman (som handlar om änglamakerskor) har jag ägnat ett års research.

När du skriver finns ett flertal metoder. En av dem kallas för Snöflinge-metoden, som många använder.

I min onlinekurs “Skriva spänning” har jag skapat en modell (utifrån många olika utbildningar som jag har gått avseende både spänningsskrivande och filmmanus-skrivande). Denna modell finns ingen annanstans än i min kurs, även om de utbildningar som jag har gått hänvisar till stommen.

Givetvis behöver du förkovra dig. Alla som skriver behöver ständig utveckling. Jag har skrivit 65 fackböcker sedan 1980-talet. Du tycker kanske att jag inte behöver studera mer på grund av det. Och du har alldeles rätt i ditt antagande. Jag behöver INTE lära mer om hur jag ska skriva fackböcker. Det kan jag. Däremot behöver jag lära mer om hur jag ska förbättra mitt skrivande av noveller, även om jag nu deltagit i ca 25 antologier. Jag behöver lära mig mer om hur jag kan skriva barnböcker, även om jag har skrivit två barnböcker.

Att skriva skönlitterärt är ett hantverk och jag har nu skrivit fem romaner (varav “Porten till friheten” lanserades i fjol). Jag har gått mängder med kurser – både fysiska och online – sedan 2013 då jag började skriva romaner och julen 2019 köpte jag sex nya onlinekurser för att förbättra och slipa på mitt skrivande.

Det gäller att lära. Kunskap är färskvara. Vill du hänga med på min onlinekurs, kan du anmäla dig här.

Ja tack, jag vill gärna anmäla mig till onlinekursen “Planera ditt skrivande”

För mindre än 100 kronor i veckan får du kunskap som är värd tiofalt.

Monica Ivesköld
Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

Belöningssystem i hjärna och hjärta

När du tänker på choklad eller att du kan falla från en byggnad, påverkas din produktion av dopamin. Enligt forskare vid Georgia Health Sciences University, har detta undersökts djupare. De tittade på dopaminneuronerna i muskelhjärnans område, där vi har en belöningsrelaterad motivation (eller narkotikamissbruk).

Rädsla hetsar upp ca 25 procent av neuronerna och leder till ökad dopaminproduktion. Nu har de således funnit att dopaminneuronerna stimuleras och svarar på negativa händelser, vilket är nytt inom forskningen.

Dessutom har de noterat att genetik kan påverka antalet celler som aktiveras av mindre bra händelser. Detta kanske kan vara grunden till varför vissa skapar ett drogmissbruk eller andra ovanor.

Förutom ovan, har även forskarna fått en inblick i hur våra hjärnor bestämmer över hur mycket vi ska komma ihåg – oavsett bra eller dåligt. Med hjälp av celler från möss, i hippocampus (där minne och kunskap bildas), konstaterades att alla kan känna av vad som händer – men inte på liknande sätt. I cellerna hittades stora händelser (som jordbävningar).  De sensoriska svaren spelade upp vad cellerna upplevde. Där de allmänna kunskapscellerna har den högsta volymen.

En person med fotografiskt minne har troligen mer specifika minnesmarkörer medan de personer som har autism eller schizofreni, har svårare att klara sig i samhället.

Jag tycker det är intressant med forskning kring hjärnan och dessutom kan vi – som är författare – använda oss av kunskapen när vi skriver.

Vid pennan

Monica