Uppfinn din egen musa

Tänk tillbaka på personer som inspirerat dig genom åren.

Vem lyser upp din tillvaro och fyller dig med entusiasm?

Vem utmanar dig med skarpa insikter och ny kunskap?

Vem är en sträng men vis kritiker som inte accepterar ursäkter och håller höga krav?

Vem befinner sig långt före dig på en liknande väg och fungerar som förebild?

Vem får dig att känna dig stark och levande som skapare?

Fundera över vilka egenskaper din ideala musa skulle ha, smält samman dessa till en karaktär och för en dialog med dem. Börja med att ställa frågor:

― Vad vill du säga till mig?
― Vilken ser du som min största utmaning?

Skriv ner deras svar och se vart samtalet leder.

Lycka till!

Monica

Testa detta för att utveckla ditt skrivande

Tänk tillbaka på tillfällen då du lärde dig effektivt och när du inte gjorde det. Vilka situationer var det? Var det tyst, bullrigt, lugnt, stressigt? Var du ensam, med en coach eller i ett klassrum? Vilka sinnen använde du? Det här kan vara värdefullt när du utformar din egen metod för medveten träning.

På 90-talet var jag ansvarig för att bygga upp ett enormt center för inlärning av data. Detta i samband med datorkörkortet.

Från 10 000 timmar till medveten träning

Vid millennieskiftet fick tanken på medfödd talang en revival genom böcker som The Nurture Assumption av Judith Rich Harris och The Blank Slate av Steven Pinker. Harris betonade genetikens och kamratgruppens betydelse för lärande snarare än hemmets påverkan. Pinker avfärdade idén att människor föds som tomma blad formade av sin kultur — i stället betonade han biologi.

Men pendeln har svängt tillbaka till vikten av lärande och övning. Och det är en betydligt mer optimistisk syn, särskilt med alla moderna möjligheter till skräddarsytt digitalt lärande.

En avgörande studie bakom denna förändring var The Role of Deliberate Practice in the Acquisition of Expert Performance av professor Anders Ericsson. Hans forskning undersökte vad som krävs för att bli expert.

Och kanske hade studien förblivit okänd om den inte inspirerat Malcolm Gladwell till hans bästsäljare Outliers: The Story of Success.

Även om du inte har läst boken har du säkert hört talas om 10 000-timmarsregeln — att det krävs ungefär 10 000 timmars övning för att uppnå expertis inom ett område.

Denna siffra satte fart på fantasin. Kan vi alla bli superstjärnor om vi bara lägger ner tiden?

Personligen tycker jag att det låter både uppmuntrande och oöverkomligt, så jag har brutit ner det till en mer hanterbar nivå. 10 000 timmar blir ungefär 20 timmar i veckan under ett decennium. Det motsvarar tre timmar om dagen, varje dag, i tio år.

Här blir det intressant, eftersom 10 000 timmar börjar stämma överens med andra principer för långsiktig övning:

• Stephen Kings mål att skriva 2 000 ord om dagen.
• Ray Bradburys vana att skriva en novell i veckan.
• Ursula K. Le Guins dagliga skrivrutiner.

Slutsatsen? Det handlar om att göra jobbet.

Självklart är 10 000-timmarsregeln förenklad. Inte alla som övar når expertis.

Motreaktionen kom snabbt: ”Jag har spelat gitarr i 40 år och är fortfarande usel!” eller ”Jag kan träna hur mycket som helst, men jag blir aldrig en kulstötare — jag har inte fysiken.”

Men varken Gladwell eller Ericsson påstod att 10 000 timmar garanterar framgång. Ericsson visade bara att det var en genomsnittlig tidsåtgång för att nå expertis.

Och hans viktigaste upptäckt? Det handlar inte om antalet timmar du övar, utan hur du övar.

Kvalitet framför kvantitet. Och nyckeln är medveten träning.

Ericssons forskning visade att medveten träning är en kraftfull strategi för att förbättra prestation. Han beskrev psykologin, processen och praktiska tillämpningar.

Idag ses det som en grundbult i modern inlärning.

Och det gör det till ett perfekt verktyg för den som vill bli en bättre skribent.

Monica

Natur och omgivning — en komplex väv

Natur och omgivning är intrikat sammanvävda med vår individuella psykologi och våra livsvillkor.

Genom utbildningshistorien har pendeln svängt mellan att betona medfödd talang och vikten av övning och lärande, beroende på forskning och ideologiska strömningar.

Denna pedagogiska rörelse inspirerades av psykologen B.F. Skinners teorier om ’behaviorism’. Fokus låg på lärande genom fysisk handling snarare än enbart mentala tillstånd. ”Skills and drills”, repetition och övning, var vägen framåt.

Om du lärde dig franska på 80-talet minns du kanske frasen écoutez et répétez — ”lyssna och upprepa”. Som visuell inlärare fungerade det inte särskilt bra för alla.

Själv deltog jag på 80-talet i ett nytt experiment i Sverige, kallat ”Merlin”. Universitet och skolor blev inkopplade och det väckte stor sensation.

Monica