Skrivtips: Hur du skapar olika ”skratt”

Skrivtips: Hur du skapar olika ”skratt”

Idag tipsar jag om verb som uttrycker ett ljud som kan vara något annat än skratt, men när du parar ljuden med skratt får läsaren en grafisk skildring av vad som händer.

Vråla

  • För att avge ett långvarigt ljud
  • För att sjunga eller skrika med full kraft
  • För att avge ett högt förvirrat ljud (som bakgrundsefterklang eller mullrande)
  • För att skratta högt
  • För att vara bullrig eller oordnad
  • För att rusa omkring med oväsen eller uppståndelse
  • För att göra ett högt ljud under inandning (som från en häst)

Som du kan se är de gemensamma elementen högljudda och ohämmade.

Ett exempel är nedanstående text:

”Bondefamiljen ser när en grupp legosoldater rider in i byn i avsikt att plundra och plundra. En okunnig bondpojke trotsar legosoldaterna.

 ― Stanna!

Hans rösts styrka överraskar.

― Om du kommer i fred, var välkommen. Om du kommer för att stjäla, trotsar jag dig.

Den främste ryttaren kastar huvudet bakåt och vrålar av skratt. Han drar sitt svärd och sporrar hästen. Djuret hoppar framåt och galopperar mot bondpojken.”

Vi har flera element för att beskriva skratt och vrål. Ryttaren ovan är inte artig, och hans skratt är högt och ohämmat.

Tjuta

Här är några alternativ:

  • För att avge ett högt, ihållande ljud som är karakteristiskt för en ylande hund
  • För att gråta högt och ohämmat (som vid smärta, sorg eller nöjen)
  • För att härja i samband med krig

Ett ”ylande” kan uppstå från olika känslor. Du måste specificera vilken som är orsaken.

Ett exempel:

”En ond kille jagar mig i korridorerna. Han bär ett svärd. Själv springer jag barfota. Korridoren blir som ett gigantiskt löpband och jag kan inte komma undan. Killen sticker mig i foten med svärdet. Han tjuter av förtjusning. Och själv ylar jag av smärta.”

Ljud som klockringning eller åska

Detta kan uppstå:

  • I samband med det högljudda ringandet av klockor
  • Vid bröllopsklockornas ljud
  • Ett högt ljud som ett ”klingande skratt”
  • Dunder av åska

Klingande skratt tillhör det glada men åskans dunder är det mörka.

Exempelvis:

”Han bröt ut i vilda skratt och applåder som åska.”

Det är en bättre beskrivning än ”Han började skratta”.

Skrika

Såsom:

  • Att uttala ett högt skrik baserat på iver, övergivenhet eller jubel som uttryck för entusiasm eller njutning
  • Att ropa
  • Att skrika som ropet från ett djur (en uggla, en fågel eller en apa)
  • Utifrån den karakteristiska kikhostan
  • Ett bullrigt stöd

Exempelvis kan ordet användas i segergester:

”Han sparkade bollen i mål. Alla skriker och mellan ropen stegrar sig ordet ’Fantastiskt’. De andra spelarna bär honom på axlarna i ett segervarv runt planen.”

Även om texten inte uttryckligen nämner skratt, är sammanhanget ett uttryck av glädje.

Fnysa/frusta

Detta ljud kan komma:

  • För att tvinga luft våldsamt genom näsan med ett grovt och hårt ljud
  • För att uttrycka hån, ilska, indignation eller överraskning
  • För att avge explosiva ljud som liknar ett grymtande (gris-ljud)
  • För att snorta kokain (som en häst som snortar)
  • För att frusta ut någon dryck genom näsan

Exempelvis:

”Tristan fnyser och ger ifrån sig ett kort hånskratt.”

Här är det viktigt att definiera själva ordet eftersom det är kopplat till hån.

Lycka till!

Monica

 

Alla författare behöver en redaktör

Alla författare behöver en redaktör

Tre typer av redigering som varje författare behöver

I många år jobbade jag som både redaktör och lektör.

Redaktörer är osynliga hjältar i förlagsvärlden, och att veta vad de gör kan hjälpa dig genom varje steg av din resa.

Redaktörer är vanligtvis exceptionella läsare, och deras stora erfarenhet kan hjälpa dig att se ditt skrivande genom en mycket bredare lins.

Redaktörer är inte ute efter att berätta om något är bra. I stället arbetar de utifrån frågor som ”Är det här tydligt? Speglar det författarens avsikt, röst och genre?” Kort sagt är en redaktör en tidig, investerad läsare som vill att berättelsen ska fungera och tillfredsställa publiken.

Du blir kanske förvånad över att lära dig alla olika typer av redigering som är tillgängliga och hur tjänster kan variera beroende på form och publik. För skönlitteratur kommer du sannolikt att se tjänster som erbjuds på minst tre nivåer:

  • utvecklingsredigering,
  • kopieringsredigering och
  • korrekturläsning.

Beskrivningarna nedan är allmänna riktlinjer för dessa tre olika redigeringstyper. Se till att du kontrollerar specifikt med någon redaktör du anlitar för deras uppdelning av vad som ingår i varje form av redigering.

Utvecklingsredigering

Utvecklingsredigering (även känd som innehållsredigering och strukturell redigering) fokuserar på problem såsom berättelsebågar, handlingsproblem, karaktärsutveckling och problem på scennivå. Denna typ av innehållsredigering kan innebära en manuskriptbedömning (kallas ibland manuskriptkritik eller manuskriptutvärdering), eller pågående bokcoachning/utvecklingsredigering.

Strukturell redigering kommer vanligtvis tidigt i redigeringsprocessen, efter det första eller andra utkastet, och inkluderar detaljerad feedback om hela manuskriptet.

Första gången du gör en utvecklingsredigering kan det vara lite överväldigande. Så många anteckningar! Om du känner dig förtvivlad, kom ihåg att en utvecklingsredigering är en inlärningsprocess. Läs anteckningarna. Se perspektivet utvecklingsredaktören erbjuder med sin redaktionella bedömning. Ta upp ett problem i taget och upprepa tills du har det tydligaste, starkaste utkastet du kan producera.

Kopieringsredigering

Kopieringsredigering kommer senare i skrivprocessen, efter att du har gått igenom strukturell redigering.

Kopieringsredigerare hjälper dig att förfina ditt språk. De gör dina meningar och stycken tydliga. Den här typen av redigering görs på meningsnivå och hjälper till att fånga upp mindre fel som stavfel, grammatikfel och skiljetecken.

Kopieringsredigerare vill göra din röst så konsekvent som möjligt i varje rad i manuskriptet. Vissa redigeringar kommer att vara snabba grammatikfixar eller justeringar av meningsstruktur, medan andra kan kräva vissa val om rösten och stilen du presenterar. Din kopieringsredigerare kan skapa en stilmall eller en stilguide för att säkerställa att din skrivstil förblir konsekvent i ditt färdiga manuskript.

Korrekturläsning

Korrekturläsare hjälper dig att polera det slutliga utkastet och befria det från alla irriterande stavfel. Detta är det allra sista steget i redigeringsprocessen, och du kan inte göra det ensam.

Korrekturläsning säkerställer att ditt färdiga manuskript är det bästa. Den goda nyheten är att stavfel går snabbt att fixa när du väl hittar dem.

Är redigering dyrt?

Redigering, som det mesta i livet, får du betala för. De bästa professionella redaktörerna är välutbildade, pålästa och välrenommerade. Be att få se referenser.

Om du planerar att egenpublicera, var professionell och anlita en bra redaktör för att göra arbetet så bra det kan bli.

Om du inte har råd med en redaktör, gå med i en kritikgrupp och bli en bra skrivargruppsmedlem. Jag har hört talas om författare som byter ut sin yrkeserfarenhet med webb- eller grafisk design för redigering. Hitta ett sätt att krympa, spara, läsa, öva och byta för att få den redigering du behöver.

Men vad händer om du inte är redo för en redaktör?

Så många författare plågas över varje ord i sina tidiga utkast. Visst vill du göra det så bra du kan, men ingen, inte ens någon med år i branschen, skriver ett publicerbart första utkast.

Om du är i utkaststadiet, trösta dig med att veta att du kan revidera. Du kommer att ha många möjligheter att revidera och redigera, och din redigeringsprocess kommer förhoppningsvis att omfatta professionella redaktörer som kommer att få din text att skina.

Vill du ha tips för hur du ska redigera, rekommenderar jag min bok Redigera framgångsrikt. Du ser den här:

https://bokshop.bod.se/redigera-framgangsrikt-monica-iveskoeld-9789177855798

Lycka till!

Monica

 

Skicka bokmanus till förlag

Skicka bokmanus till förlag

Här är några tips som du behöver läsa innan du skickar till ett förlag. Du behöver välja förlag, skriva följebrev mm.

Är ditt manus klart att skickas? Om du skrivit klart ditt manus, redigerat det och ska skicka till förlag, behöver du tänka till. Har du låtit manuset:

  • vila innan du påbörjat redigeringen,
  • få minst sjutton vändor av redigering,
  • använt testläsare och lektör,
  • redigerat så många gånger att du aldrig mer vill se ditt manus?

Genom att redigera åtskilliga gånger (minst sjutton), ta hjälp av yrkesproffsen, lära dig hantverket i grunden, ökar du chanserna att bli antagen av ett förlag. Konkurrensen är enorm. Du behöver synliggöra att du kan skriva och seriöst vill satsa på ditt skrivande. Har du bett om professionell hjälp och gått flera utbildningar, kanske du är författaren som förlaget vill satsa på.

Välj förlag

Många förlag får in tusentals manus som inte passar deras utgivning. När du skickar till förlag, tänk på följande:

  • genren; är den av den typ som förlaget vill ha,
  • målgrupp; har du skrivit för förlagets målgrupp,
  • utgivning av tryckt, ljud- och/eller e-bok?

Vilken typ av förlag letar du efter? Det finns olika sorters förlag, exempelvis:

  • Traditionellt
  • Hybrid
  • Print-on-demand
  • Egenutgivning

Vill du att din bok ska ges ut traditionellt, dvs att förlaget står för alla omkostnader? Ta reda på vilka förlag som har den sortens utgivning. Hybridförlag ger ut böcker där författarna är med och betalar för utgivningen. Print-on-demand-förlag är ofta billigare i produktionen men du måste ha gjort alla yrkesprofessionella saker först. Egenutgivning kräver att du gör många saker på egen hand.

Skicka till förlag – hur gör du?

Du väljer förlag som passar ditt manus och din målgrupp. Men hur gör du när du skickar manuset? Ska du skriva ut manuset och posta det eller skicka via mail?

En del förlag förväntar sig att du:

  • laddar upp ditt manus på deras hemsida – via ett specifikt formulär,
  • skickar via mail,
  • skickar manuset i pappersform,
  • skickar manus tillsammans med ett kortare synopsis,
  • skickar enbart synopsis och inte ett färdigt manus,
  • formaterar ditt manus med angivet teckensnitt och storlek.

Du bör bifoga ett följebrev där du kort berättar om ditt manus och dig själv.

Skriva följebrev

Många förlag vill ha följebrev. I det tipsar du om ditt manus och vem du är. Ett följebrev bör inte överstiga en A4-sida. Olika förlag önskar veta olika mycket. En del vill ha en kortare sammanfattning. Läs på förlagets hemsida hur de vill ha det.

När du presenterar roman- eller fackbokshandlingen, hitta kärnan i ditt manus. Det är bra att skapa en premiss initialt. Vilken är den röda tråden? Har ditt manus ett tema?

Presentera dig tydligt och ta fram viktiga faktorer. Exempelvis när jag skrev fackboken Mentala vitaminer med Chi Neng Qigong, förtydligade jag att jag hade certifikat i flertalet övningar i boken. När jag skrev mina romaner Porten till friheten och Elvira och Stig samt min senaste roman Mamma låt mig leva, jobbade jag länge med både baksidestexten och följebrev.

Men håll brevet kort. Har du något tidigare publicerat kan det vara värt att nämna. Fast inte novellen eller krönikan du skrev för tjugo år sedan och fick med i en tidning. Det ska vara aktuellt.

För presentationen

Vad är kärnan i ditt manus? Finns det något särskilt tema?
Varför har du skrivit om det du skrivit?

På nätet kan du hitta exempel på följebrev. Inte alla brev är ”bra” men de som lagt upp dem har oftast fått sina böcker antagna.

Hur många förlag ska man skicka till?

Det är vanligt att skicka till flera förlag på samma gång. Det beror bland annat på att svarstiden kan vara väldigt lång. De flesta förlag brukar återkomma efter cirka tre till tolv månader.

När du valt vilka förlag du vill skicka till, fundera på vilka du vill börja med.

  • Vilka vill du helst bli utgiven av? Och minst? Spelar det ingen roll?
  • Ger de ut i de format du vill? Många ger ju endast ut e-böcker och ljud.

Beroende på vad för sorts bok du skrivit och vilken målgrupp du riktar dig till kan du ha många olika förlag att välja på. Ungdomsböcker ges ju till exempel ut av färre förlag än böcker för vuxna.

Det kan vara bra att skicka till de förlag som du helst vill bli utgiven av, i första hand, kanske sju till tio olika. Förlagen är införstådda med att de flesta skickar till många förlag på en gång. Om du får refuseringar, kan du skicka till fler förlag. Eller så kan du arbeta om manuset innan du skickar till fler för att öka chanserna hos de andra förlagen. Får du ett ja, grattis!

Lycka till!

Monica

Testa karaktärernas trovärdighet

Testa karaktärernas trovärdighet

När du har utvecklat dina karaktärer. Gör följande:

  1. Ställ frågor till karaktären:
    Skulle den här karaktärens beslut vara vettiga för läsarna?
    Är de konsekventa, men kan ändå överraska?
  2. Få feedback:
    Dela ditt arbete med testläsare eller skrivgrupper för nya perspektiv.
    Att bemästra karaktärsutveckling är en resa, ungefär som dina karaktärers resor.
    Genom att ägna tid åt att förstå, förfina och testa dina karaktärer skapar du personer som läsarna tror på och lyfter ditt berättande.
    Kom ihåg, alla stora berättelsen börjar med karaktärer som är levande.

Följ dessa steg och din fiktiva värld kommer att vara full av oförglömliga ansikten och röster.

Vill du lära dig mer, rekommenderar jag min nya fackbok Skriva spänning och deckare. Tanken är att den ska lanseras innan jul. En utmärkt julklapp.

Lycka till!

Monica

Observera och låna från det verkliga livet

Observera och låna från det verkliga livet

Inspiration finns överallt. Observera vad som händer omkring dig. Låna från verkligheten. Här är några tips:

  1. Titta på människorna runt dig:
    Lägg märke till verkliga beteenden, dialoger och egenheter.
  2. Utgå från dig själv:
    Ge dina karaktärer dina erfarenheter, känslor och utmaningar.

 

Håll utkik nästa vecka, då får du tips kring Testa karaktärernas trovärdighet.

Lycka till!

Monica

Låt karaktärerna förändras under tiden

Låt karaktärerna förändras under tiden

Karaktärsbågar är viktiga för att engagera läsaren. Här är några tips:

  1. Börja med ett mål:
    Vad vill din karaktär i början av berättelsen?
  2. Introducera utmaningar:
    Hur tvingar händelserna i berättelsen dem att växa eller anpassa sig?
  3. Avsluta med beslutsamhet:
    Oavsett om de uppnår sitt mål eller inte, se till att resan förvandlar dem.

 

Håll utkik nästa vecka, då får du tips kring Observera och låna från det verkliga livet.

Lycka till!

Monica

Utveckla dynamiska relationer

Utveckla dynamiska relationer

Karaktärer existerar inte i ett vakuum. Deras relationer med andra avslöjar nya dimensioner. Här är några tips:

  1. Skapa spänning:
    Konflikter mellan karaktärer kan leda till spännande, minnesvärda ögonblick.
  2. Visa tillväxt:
    Hur utvecklas karaktärernas relationer under berättelsens gång?
    Tillväxt ger djup åt flera karaktärer.

 

Håll utkik nästa vecka, då får du tips kring Låt karaktärerna förändras under tiden.

Lycka till!

Monica

Bygg bakgrunden till din story

Bygg bakgrunden till din story

En rik bakgrundshistoria kan informera om en karaktärs handlingar och beslut. Här är några användbara tips:

  1. Förankra karaktärens handlingar:
    Varför beter sig din karaktär på ett visst sätt?
    Kanske en tragisk förlust formar hens ovilja att lita på andra.
  2. Subtilitet framför exponering:
    Väv in bakgrundsberättelsen naturligt i din berättelse. Det blir bättre än om du levererar allt överväldigande.

 

Håll utkik nästa vecka, då får du tips kring Utvecklas dynamiska relationer.

Lycka till!

Monica

Poesi: Skriv en dikt om ett barndomsminne

Poesi: Skriv en dikt om ett barndomsminne

Välj ett barndomsminne för att skapa en dikt eller scen som du skulle kunna använda. Vågar du?

Skriv en dikt som övning

Även om poesi inte är din favoritgenre, är det bra att testa. Alltför många författare fastnar för idéer, rim och form när de försöker skapa en mening i dikter. Förenkla det och gör en övning som hjälper dig i vilken genre du än ägnar dig åt. Poesi använder exakta ord för en specifik effekt, vanligtvis beroende på bilder för att framkalla känslor. Tillvarata exakta ord som skapar konkreta bilder. Jag skriver en dikt i veckan. Bra träning. Har snart skapat en egen diktbok.

Du har tillräckligt med information om livet för att skriva en barndomsdikt. Brainstorma! Kom igen, våga!
Det finns bara två regler:

  1. Välj specifika, konkreta ord genom att tänka på sensoriska detaljer.
  2. Avsluta övningen oavsett vad din inre kritiker säger.

Samla idéer

Tänk tillbaka på ett barndomsminne. Kan du föreställa dig det? I ditt sinne, se gatan där du bodde, framsidan av byggnaden och ytterdörren. Skriv ner några detaljer inklusive eventuella färger eller vilken årstid det är. Föreställ dig att du lägger din hand på ytterdörren. Vilka dofter och odörer upplever du? Vilka känslor fyller dig under den där bråkdelen av sekunden innan du vrider på handtaget? Gå in. Se dig omkring i de rum du minns bäst. Hur doftar det i köket? Smörgåsar eller pannkakor? Kanske springer till bakgården. Kanske vandrar du in i ditt gamla sovrum. Hur ser det ut? Är det snyggt? Ovårdat? Är dina axlar spända eller avslappnade och varför? Hör du röster eller tystnad fanns det något som höll dig vaken på natten? Skriv ner allt. Tänk på de utrymmen du undvek och varför. Beskriv dem inklusive vad du ser, vad du smakar, vad du luktar. Vilken tid på dygnet är det? Ta ett djupt andetag och hitta din favoritplats i hemmet. Vilka föremål eller personer finns där? Vilken årstid är det? Hur gammal är du? Beskriv det genom ett barns ögon.

Välj Konkreta detaljer

När du har en lista som beskriver de olika platserna och upplevelserna runt hemmet, välj de detaljer som är mest levande eller en berättelse från ett av utrymmena att utforska.

Välj detaljer som skapar levande bilder i läsarens sinne. Se till att ta med dofter, som ofta förbises i skrift, och lägg till rika associationer.

Jag kan se mitt barndomshem framför mig, det gula huset med en liten gräsmatta framför. Affären som låg i undervåningen, trädgården på baksidan. Balkongen där morfar hängde ut en trälåda med mejeriprodukterna innan vi fick kyl. Köket med kolspisen. Minnet av när ålarna som morfar slängt i vasken, slank ner på köksgolvet.

Enkel struktur

Ett av de enklaste sätten att strukturera en dikt eller upplevelse är att använda ”Jag minns, jag minns, jag minns, jag minns” för att skapa fyra strofer.

  • Jag minns…
  • Jag minns…
  • Jag minns…
  • Jag minns …

Du kan göra stroferna långa eller korta, med fraser, fragment eller hela meningar. Kämpa för att använda de mest exakta, konkreta, sensoriska orden du kan uppbåda.

Din tur

Är det en bra dikt? Nej, inte än, men den har bilder som fångar essensen av plats och barndom. Den här korta övningen kan utvecklas till en personlig uppsats, en memoarbok eller en tillbakablicksscen i en roman. Det kan finnas kvar i din anteckningsbok som övning. Byt dina barndomsupplevelser eller din huvudpersons föreställda barndomsupplevelser. Dela din dikt i kommentarerna!

Lycka till!

Monica

Ge karaktärerna relaterbara styrkor och brister

Ge karaktärerna relaterbara styrkor och brister

Perfekta karaktärer är tråkiga. Läsaren får kontakt med karaktärer som känns verkliga, och det inkluderar att ha styrkor och svagheter. Detta är något som jag kommer att fördjupa i min kommande fackbok om karaktärspersonligheter.

Här är några små tips:

  1. Visa deras styrkor:
    Oavsett om det är motståndskraft, intelligens eller medkänsla, ge dem egenskaper läsaren kan beundra.
  2. Avslöja deras brister:
    Brister humaniserar dina karaktärer och lägger till lager av komplexitet.
    Kanske är de otåliga, tvivelaktiga eller alltför ambitiösa.
  3. Balans är nyckeln:
    Samspelet mellan styrkor och brister bör skapa inre konflikter och driva karaktärstillväxt.

Håll utkik nästa vecka, då får du tips kring Bygg bakgrunden till din story.

Lycka till!

Monica