Dödgrävaren av Mats Ahlstedt – recension

Dödgrävaren av Mats Ahlstedt – recension

Format: Ljudbok

Inläsare: Fredde Granberg

Serie: Fatima Wallinder (del 15)

Utgivningsdatum: 2025-07-21

Förlag: Bokfabriken

ISBN: 9789180323161

Recensionsex: Nej

Typ av bok: Deckare

Hur fångade inledningen mig: Som alltid med Mats Ahlstedts böcker, fångades jag omgående.

Uppläsare: Gillar Fredde Granbergs röst.

VILKEN är själva handlingen: Se informationen nedan från nätet.

Intrigerna: Dramatiska

Miljöbeskrivningarna: Fina

Dialogerna: Driver handlingen framåt

Gestaltningen: Utmärkt

Baksidestexten – tagen från nätet

Kriminalkommissarie Fatima Wallinder kallas till Östra kyrkogården i Göteborg, där församlingen gjort en makaber upptäckt. I en nygrävd grav ligger en ung kvinna våldtagen och mördad.

Brottsplatsen river upp minnen av en ouppklarad mordutredning, ett fall som vilar tungt på hennes samvete. Även den gången hittades en ung kvinna död på samma kyrkogård. Då kom mördaren undan.

Nu måste Fatima Wallinder stoppa mördaren till varje pris.”

Mest positivt

Gillar flertalet av Ahlstedts deckare/kriminalare. Denna var (som alltid) fint gestaltad och gripande. Spänningen högg tag.

Minst positivt

Inget direkt att peka på. Möjligen att det finns 24 andra böcker på Libris med namnet ”Dödgrävaren”. Därmed uppstår en viss förvirring för läsaren.

Några valda texter ur boken

Som jag brukar, för att du ska få en uppfattning om författarrösten, brukar jag dela utvalda texter ur boken. Det kan jag inte göra nu eftersom det var en ljudbok.

Summering

Jag ger den här full pott. 5 av 5 pennor. Rekommenderas varmt!

Vid pennan

Monica

Veckans historia – Golf på julafton

Veckans historia – Golf på julafton

Fyra gubbar bestämde sig för att spela golf på julafton. När de möts på första tee, frågar de varandra vad de fick göra för att få godkänt av fruarna.

Den förste mannen suckar och säger:

― Det blev dyrt. Min fru ville ha en ny Ferrari med finesser.

Man nr två suckar också:

― Min fru krävde en jorden-runt-resa.

Den tredje karlen suckade och sa:

― Min fru ville att vi köper en lyxvilla som hon hade fått ögonen på.

Den fjärde gubben sa ingenting. Han bara log.

De andra frågade honom i kör:

― Och du då … Vad fick du betala?

Han svarade:

― Inget! Jag öppnade sovrumsdörren tidigt i morse och sa ”Idag är en riktigt bra dag för att antingen spela golf eller ha mys i sängen”. Min hustru svarade: ”Ta med en extra tröja”. Sen somnade hon om.

 

Så klä dig varmt vid behov och ha en rolig dag!

Monica

 

Vad är påhittad poesi – ’Found Poetry’?

Vad är påhittad poesi – ’Found Poetry’?

Att skriva poesi kan vara en svår uppgift. Ska du använda en viss poetisk form? Kommer det att rimma? Hur börjar du? Det finns mycket att tänka på. Men tänk om du kunde bygga dikter av material som redan finns? Låt oss svara på frågan ”Vad är funnen poesi?”, och titta på några exempel på hur du kan ”hitta” din egen dikt med denna metod.

Själv skrev jag min första dikt som sjuåring.

Vad är ”funnen poesi/found poetry”? Enligt Wikipedia är Found Poetry: en typ av poesi skapad genom att ta ord, fraser och ibland hela stycken från andra källor och omforma dem till poesi genom att göra ändringar i avstånd och rader, eller genom att lägga till eller ta bort text och på så sätt ge ny betydelse.

Found poetry är den litterära motsvarigheten till ett konstcollage. Ungefär som bildkonstnären som kombinerar flera medier (tidningsartiklar, fjädrar, mynt, notblad) till collagekonst, kan du göra samma sak med ord, dra koncept och fraser från olika källor för att skapa ”hittade” dikter.

Vad kan du använda för källtexter? Allt går att använda. Bortsett från upphovsrättsskyddat arbete. Från uppenbara nyhetsartiklar och tidningsartiklar eller annonser till mer obskyra produktförpackningar, menyer, dödsannonser, skräppost, receptkort, graffiti, notblad, dagboksanteckningar, kokböcker, bruksanvisningar, att göra-listor och rättegångsutskrifter. Oavsett vilket råmaterial du använder, var bara säker på att du inte knycker upphovsrättsligt skyddat material.

Det är här ditt ordkonstnärskap kommer in. Justera din dikt tills den fångar en idé du gillar. Du kan till och med ordna de utklippta orden och fraserna i en separat design eller bild på ett pappersark, lägga till bilder, akvareller eller andra medier till din lapptäckspoesi.

För blackoutmetoden eller en raderingsdikt kan du börja med en komplett text och arbeta baklänges — börja radera ord och meningar från originalkällorna tills något nytt dyker upp. Om du börjar med en sida från tidningen, byt ut ord tills du har en intressant ny dikt byggd av texten. Raderingspoesi kan göra en del av beslutsprocessen lättare eftersom du bara tittar på enskilda ord och hur de kan fungera tillsammans i olika mönster för att skapa en ny originaldikt. Ibland handlar det helt enkelt om att bryta upp meningar på intressanta sätt. Låt dig leka med olika typer av material, låt orden och utrymmena vara en katalysator för inspiration.

Vem vet vart detta kan leda?

Själv skriver jag ofta dikter – dock utan att använda Found Poetry. Det går också bra!

Lycka till!

Monica

 

Yttre karaktärsdrag

Yttre karaktärsdrag

Läsaren vill inte att karaktären ska ha det lätt utan svårt. Läsaren sitter kanske med en kopp kaffe eller te framför brasan. Men vill läsaren läsa om detta? Nej, hen vill hellre läsa om hur karaktären blir biten av en haj eller får ett telefonsamtal att maken/makan har rymt med någon.

Protagonisten bör ha det svårt för att skapa intresse. Det kan vara att huset brinner ner, att hen förlorat alla pengar genom att kontokortet har blivit skimmat, förlorat sin barndomsvän i en förfärlig sjukdom eller har hen själv en sjukdom. Läsaren gillar karaktärer som får lida.

Men ovan räcker inte. Allt ska vara emot karaktären. Exempelvis: protagonisten är fattig, mannen är en alkoholist och hon har endast en diamantring som blir stulen. Chanserna ska vara riktigt eländiga. Karaktären gillar det inte, men läsaren gör.

Udda beteenden hos karaktären påminner läsaren om något inom hen själv.

Gör protagonisten excentrisk eller besatt. Låt dem sticka ut i läsarens sinne. Det behöver inte vara protagonistens styrka som tilltalar läsaren. Vekheten kan vara mer intressant.

Slutligen, hur ser karaktären ut? Hur är hen klädd? Detta val kan säga mycket om personen. Flata skor eller högklackat? Distinkta skjortor eller huvtröjor? Sitter hen på kanten på stolen eller kastar sig halvliggande i fåtöljen. Allt detta synliggör karaktären.

Hur talar hen? Hur upplever hen miljön och världen omkring sig? Är hen misstänksam?

Håll utkik nästa vecka, då får du tips kring Förstå dina karaktärer på djupet.

Lycka till!

Monica

Skrivtips: Skriva för tonåringar

Skrivtips: Skriva för tonåringar

Tonårsromaner har aldrig varit mer populära. Det började med Harry Potters framväxt och fortsatte med hits som The Hunger Games. Men hur skriver man för dem?

Att lära sig att skriva skönlitteratur är en sak, men att skriva för tonåringar är annorlunda.

Tonårsböcker är en marknad för ålderskategorier: speciellt böcker med en tonårspublik i åtanke. Den kan omfatta ett brett utbud av genrer från science fiction till romantik till dystopisk fiktion. Det handlar inte bara om att fånga tonårssinnet eller tonårsupplevelsen. Den är vanligtvis avsedd för läsare i åldrarna 12-18, och de flesta berättelser har tonåringar som karaktärer. Dessa tonåringar kommer att möta alla typer av tonårsproblem (och vissa vuxenproblem också).

Även om detta är avsett för en tonårsläsare, kommer du att hitta många vuxna läsare som älskar att läsa den här typen av böcker, precis som vissa tonårsläsare fördjupar sig i litteratur som kan marknadsföras för vuxna skönlitteraturmålgrupper. Här är några tips för att skriva den här typen av böcker.

Fem tips för hur man skriver en bok för tonåringar

Att skriva för tonåringar delar några egenskaper med att skriva för en vuxen publik. På ytan behöver en tonårsroman vara en bra historia som kommer att tilltala tonåringar. Om du behärskar att skriva skönlitteratur kan du översätta färdigheterna till att skriva skönlitteratur för tonåringar. Det vore dock ett förbiseende för en författare att anta att en ungdomsroman är exakt detsamma som att skriva vuxenlitteratur. Här är några tips.

1 Skriv om tonårsupplevelser

Om du ska skriva en tonårsroman måste du skriva något som tilltalar ungdomar. Det verkar självklart, men du skulle bli förvånad över hur lätt det är att glömma bort det. Att skriva en bok med tonårskaraktärer räcker inte för att skapa en bok för ungdomar. Du måste skriva autentiska karaktärer med riktiga tonårsproblem i en riktig tonårsvärld (även om den världen finns i en fantastisk fantasi- eller sci-fi-miljö). Till exempel kommer en roman om att försöka få en viktig befordran och samtidigt balansera familjelivet vara en vuxenintrig, inte en tonårings. Se till att du inte tillåter ditt vuxna perspektiv att blöda i mål och konflikter.

2 Överanvänd inte slang eller trender

Tonåringar kommer att flytta från en social medieplattform till en annan inom kort. Memes som var stora hits i måndags kommer att vara tråkiga på tisdag. Om du försöker vara ”hip med barnen” genom att nämna vissa kändisar, är chansen stor att din bok inte fungerar. För att göra din dialog äkta, var uppmärksam på hur tonåringar pratar med varandra. Att slänga in ett ”gilla” vartannat ord är inte rätt sätt att skriva konversationer. Om du inte har varit tillsammans med tonåringar dagligen kan det vara svårt att fånga deras talmönster.

3 Behandla tonåringar som vuxna

Om det är något som tonåringar hatar så är det att bli behandlad som att de inte vet någonting bara på grund av sin ålder. Tonåringar är riktiga människor med verkliga problem.

Skapa karaktärer på ett sätt som bekräftar deras känslor istället för att agera som om de beter sig som de gör eftersom de är hormonella eller bara överreagerar på grund av omognad.

Även om deras problem är jämförelsevis ”små” när det kommer till mycket ”större” problem i den verkliga världen, betyder det inte att deras problem inte påverkar dem. Var inte nedlåtande. Inse att dina tonåringskaraktärer har drömmar och ambitioner precis som vuxna.

4 Inse att tonåringar är smarta

En tonåring vill inte läsa en bok som innehåller orden: ”tonåringar är impulsiva, irrationella och omogna”. Tonåringar gör dumma saker precis som vuxna. Tonåringar är smarta. De är kreativa, passionerade, intelligenta, drivna med mera. Många vuxna läsare kritiserar ungdomsböcker eftersom tonåringarna är ”pretentiösa” eller ”för smarta för sin ålder”. Det kan bero på att tonårsfigurerna använder stora ord, diskuterar politik med vännerna eller tittar på klassiska filmer. Det är inte orealistiskt. Den enda anledningen till att vuxna anser att det är omöjligt är att de inte har lärt känna några tonåringar personligen; de har bara köpt in stereotyper. Detta leder till nästa råd, och det är avgörande om du vill lära dig hur man skriver en tonårsroman.

5 Prata med tonåringar

Umgås med dem, samtala med dem, lyssna på dem. Hur interagerar de med varandra? Hur interagerar de med vuxna? Alla tonåringar är inte lika, så se till att du har en mängd olika tonåringar som du kan prata med eller observera.

Prata med dina barn, deras vänner, dina syskonbarn och tonåringen som arbetar på biografen eller i affären. Tänk tillbaka på dina egna tonår – hur betedde du dig? Uppenbarligen kommer saker och ting att ha förändrats från en generation till nästa, men det kan vara en bra början.

Varje bra bok kräver forskning, så det bör du tänka på. Om du inte vet hur tonåringar pratar eller beter sig kommer det att synas när du försöker skapa tonårskaraktärer.

Tonåringar är människor

Kom ihåg att om du skriver för tonåringar så skriver du för en mångsidig publik av eftertänksamma, insiktsfulla, passionerade läsare, inte för någon föga smickrande karikatyr av en tonåring. Berättande är universellt och överskrider åldern. Bemästra grunderna i en fantastisk berättelse, och du fram.

Ha riktiga tonåringar i åtanke när du skriver (och få deras feedback när du redigerar), så skapar du en ung vuxenroman som verkligen kommer att tilltala tonåringar.

Skriver du ungdomsromaner? Hur säkerställer du att du inkluderar relaterbara karaktärer som är autentiska och tilltalar tonårsläsare?

Ovanstående gäller även för barnböcker

Jag har, som du kanske vet, skrivit två barnböcker:

Dessa böcker skrev jag tillsammans med mina fyra barnbarn. Det är lika viktigt att ta hänsyn till ovanstående tips när du skriver barnböcker.

Lycka till!

Monica

Djävulens bästa trick av Anders Roslund – recension

Djävulens bästa trick av Anders Roslund – recension

Format: Ljudbok

Inläsare: Thomas Hanzon, Ulrika Ellemark

Serie: Hoffmann och Grens (del 9)

Utgivningsdatum: 2025-06-23

Förlag: Albert Bonniers förlag

ISBN: 9789100810092

Recensionsex: Nej

Typ av bok: Deckare

Hur fångade inledningen mig: Som alltid med Anders Roslunds böcker, fångades jag direkt. Dessutom är denna uppläsning unik, se nedan

Uppläsare: Bra uppläsarröst och för första gången i mitt liv består den av två röster och några ljudeffekter som jag inte förväntade mig.

VILKEN är själva handlingen: Se informationen nedan från nätet.

Intrigerna: Dramatiska

Miljöbeskrivningarna: Fina

Dialogerna: Driver handlingen framåt

Gestaltningen: Utmärkt

Baksidestexten – tagen från nätet

”Midnatt. Stockholm är i rörelse. Så förändras allt. En serie spektakulära dåd lamslår huvudstaden, ett helt samhälle. Polisens ledning är övertygad om att de kan stoppa nya vansinnesdåd, men Mariana Hermansson, kriminalinspektör vid våldsroteln, vet att något inte stämmer. Medan hennes chefer går vilse, följer hon spåren mot Älvkarleby och avdelning 5 på en rättspsykiatrisk klinik. Någon har planerat brott ingen av oss mött förut, bortom det vi kan föreställa oss, och det finns bara ett sätt hon kan lösa dem på. Hon måste ta sig innanför murarna och taggtråden. Och hon gör det tillsammans med sin förre chef och med polisens främste infiltratör, kommissarie Ewert Grens och den kriminelle Piet Hoffmann, i det som ska bli deras sista gemensamma äventyr.”

Mest positivt

Annorlunda. Spännande deckare som länge kommer att stanna kvar i mitt medvetande. Dessutom annorlunda inläst med två röster och ljudeffekter.

Minst positivt

Möjligen att ljudeffekten med klockan blev lite för mycket.

Några valda texter ur boken

Som jag brukar, för att du ska få en uppfattning om författarrösten, brukar jag dela utvalda texter ur boken. Det kan jag inte göra nu eftersom det var en ljudbok.

Summering

Jag ger den här full pott. Minnesvärd. 5 av 5 pennor baserat på den annorlunda storyn. Rekommenderas varmt!

Vid pennan

Monica

 

Veckans historia – Punkaren och den gamle mannen

Veckans historia – Punkaren och den gamle mannen

Båda sitter på en parkbänk. Punkaren har en stor färgad tuppkam och är enormt piercad.

Gubben glor stort på honom. Punkaren blir irriterad och säger:

― Vad fan är det med dig, gubbe? Har du aldrig gjort något utflippat i hela ditt liv?

― Jodå, svarar gubben. En gång var jag så förbaskat berusad att jag satte på en papegoja. Så nu sitter jag här och funderar över om du är min son.

 

Ha en skrattretande dag!

Monica

 

Skrivtips – Använd den aktiva författarrösten

Skrivtips – Använd den aktiva författarrösten

Vad är en ”aktiv författarröst”?

Verb kan beskrivas på olika sätt, beroende på vad du vill ta hänsyn till.

På engelska finns fyra distinkta egenskaper för verb: spänning, aspekt, humör och röst. Det har vi tyvärr inte i svenskan. Vi har alltför få ord, till skillnad mot engelskans.

Vad är författarrösten?

Rösten är den term vi använder när vi beskriver förhållandet mellan subjektet och verbet. Engelskan har tre röster: aktiv, passiv och mitt emellan (uttrycks ofta genom reflexiva pronomen). Som du kan förvänta dig, tar mellanrösten del av funktionerna i både aktiv och passiv röst. Svenskan är lite stelare men vi har givetvis reflexiva pronomen.

”Reflexiva pronomen” är ord man använder i stället för ett substantiv för att visa, att den som utförde handlingen också blev utsatt för den.

Reflexiva pronomen är exempelvis ordet ”sig”. Här är några exempel:

Sven hämtade sig snabbt.

Eva tvålade in sig i duschen.

Hunden kliade sig på magen.

Rådjuret rev sig på staketet.

Spelarna i fotbollslaget lirade bollen inbördes.

Vad är en aktiv författarröst?

Aktiv författarröst är när subjektet utför verbets handling utan att handlingen studsar tillbaka (reflekterar) på subjektet. Här är exempel på aktiv röst:

Tristan sparkade bollen.
(Tristan är subjektet som utför handlingen att sparka, vilket påverkar bollen.)

Alexandra sjunger musikaler.
(Alexandra är subjektet som utför handlingen att sjunga, och ”musikaler” tar emot handlingen av hennes sång.)

En passiv röst

Som jämförelse får du här skillnaden mellan aktiv och passiv röst.

En passiv röst är när subjektet får verbets handling, dvs

Bollen träffades av Tristan.
(Bollen är föremålet och får verkan att sparkas, vilket görs av Tristan.)

Musikalen sjungs av Alexandra.
(Musikalen är ämnet och får handlingen att sjunga, vilket görs av Alexandra.)

Varför ska du använda en aktiv röst?

På många sätt är aktiv röst en standard. Vårt tänkande tenderar mot [ämne] + [göra något]. Skälen till att använda aktiv röst i skrift inkluderar följande:

— Aktiv röst är vanligtvis kortare, så skribenten sparar ord. (Vilken kan vara en viktig faktor.)

— Aktiv röst är vanligtvis enklare, mindre komplex.

— Som ett resultat är den aktiva rösten oftast tydligare.

— Aktiv röst är mer omedelbar och därför mer engagerande.

— Aktiv röst är mer övertygande.

— Aktiv röst är mer minnesvärd. (Undantag finns.)

Ordspråk, talesätt, aforismer, maximer etc förekommer vanligtvis i aktiv röst. Exempelvis:

  • Långsamt och stadigt, vinner loppet
  • Frånvaron gör att hjärtat växer enormt
  • Nyfikenhet dödade katten
  • Tro kan förflytta berg

Den kortaste versen i bibeln är i den aktiva rösten och ganska minnesvärd:

  • Jesus grät.

Använd den aktiva rösten om du inte absolut måste använda den passiva.

Engagerar du läsarna genom aktiv röst, eller har du en tendens att distansera läsarna från handlingen genom den passiva rösten? Med andra ord; passiva verb och passiv röst skapar distans.

Lycka till!

Monica

Inre karaktärsdrag

Inre karaktärsdrag

Här är karaktärsdrag för den med inre personlighetsdrag:

  • Hjälten har ofta karaktärsdrag som är motsvarande läsarens.
  • Sherlock Holmes är exempelvis narkoman
  • Någon har kanske paranoia eller manier
  • En annan kan vara naiv
  • En karaktär kan kanske ha hat mot alla rika (exempelvis Nora Roberts roman ”Onda tankar”)

Minnesvärda protagonister har nästan alltid något av ovanstående krav. Men för att tillfredsställa läsaren har de dessa fem drag:

  1. Vänliga
  2. Modiga
  3. Aktiva (inte passiva)
  4. Inga dumbommar
  5. Möjlighet att utvecklas

Nästan alla karaktärer i klassiska bästsäljare har ovanstående fem karaktärsdrag.

Vänlighet gör att protagonisten lockar till sig läsaren och skapar en direkt koppling. Viktigt om hen dessutom har några mindre trevliga drag. I vårt dagliga liv, räknas vänlighet som ett av de viktigaste dragen. Men karaktären får inte vara alltför god, varje minut. Läsaren vill inte ha en ängel men en glimt av vänlighet även i de tuffaste situationer.

Till och med en person som avrättar andra, kan bli omtyckt av läsaren om hen har någon vänlighet inom sig. Ett tips är att låta karaktären adoptera en hund. Detta är en teknik som kallas ”adoptera hund-tekniken”.

Mod innebär inte att karaktären måste rädda den gamla damen i rullstol på andra våningen vid en brand. Utan mod som skapar en oförglömlig karaktär är framför allt modet att ”förlåta” och att ”offra något”.  Detta skapar en nobel karaktär. Att ge upp något, skapar det oförglömliga. Kanske har hen lagt ner år på att skapa ett rykte, en frisk kropp osv. När hen ger upp något som hen verkligen validerar, blir det extra modigt. Detta är hjältens natur.

Hen ska alltid vara aktiv och inte tillåta att någon gör hen passiv.

Dumhet skapar inte oförglömlighet hos läsaren. Men ofta gör karaktären något dumt under historiens gång. Alla gör misstag, vilket läsaren förstår. Däremot orkar inte läsaren med en karaktär som ständigt upprepar dumheten såvida du inte skriver komiskt.

Karaktären MÅSTE utvecklas i slutet. Kom ihåg att din karaktär aldrig blir densamma, när allt elände har lagt sig.

Ovanstående är de inre dragen för succé.

Håll utkik nästa vecka, då får du tips kring Yttre karaktärsdrag.

Lycka till!

Monica

Skrivtips – Att skriva om beröring

Skrivtips – Att skriva om beröring

I detta inlägg tipsar jag om ett av de sinnen som ofta förbises i skrift: beröring.

Det är en bra idé att se till att du definierar detta på rätt sätt.

Dialogen ”Hur känner du dig?” kan framkalla olika reaktioner såsom ”Jag känner att jag har influensa”; ”Jag känner mig upprymd”; ”Jag känner med fingrarna.” Var och en av dessa svarar på en annan betydelse av ”beröring”. I skrivandet behandlar du var och en av dessa olika.

Om du har att göra med hälsa i förbigående räcker det med ett enkelt berättande. Du behöver inte gå in på detaljer om inte personens hälsa är viktig för berättelsen. Att beskriva ett symptom kan påverka scenen, exempelvis ”Han tryckte näsan i näsduken med ett högt trumpettut”. Detta kan ge komisk lättnad i ett spänt ögonblick.

När du hanterar känslor måste du visa mer än att berätta. Skriv inte att någon är upphetsad; visa läsaren.

”Känna” kan syfta på känseln och den sensoriska upplevelse den ger. Men var försiktig med ’sinnes-orden’. Att skriva dem är berättande. Visa genom texten i stället.

Sinnesbeskrivningar ska lyfta berättelsen. Håll inte fast vid sensoriska upplevelser som lägger till irrelevanta detaljer och distraherar läsaren. Lägg till sensoriska upplevelser, inklusive beröring, som stödjer och livar upp berättelsen. Överdriv inte. Modern stil undviker långa beskrivningar, vare sig de är visuella, ljudmässiga, luktande, smakfulla eller taktila.

Sträva efter en omedelbar upplevelse, där läsaren möter världen genom POV-karaktären, oavsett om det berättas i första person, andra person eller tredje person (både begränsad och allvetande). Talande sinnesord, som ”känna”, ”se”, ”höra”, ”lukta” och ”smaka”, stoppar upp läsningen. Därför avråder jag att du använder dem för att beskriva den sensoriska stimulansen.

Ibland behöver vi beskriva de åtgärder som vidtagits. Här är ett exempel:

Han såg på grannen, hörde mannens hårda andetag och kände lukten av alkohol i andetagen.

Så när du använder beröring i dina berättelser, beskriv den sensoriska stimulansen så direkt som möjligt snarare än att berätta för läsaren.

När du använder beröringssinnet måste du komma ihåg att varje del av kroppen har beröringsreceptorer och inte begränsa beskrivningen till de vanligare områdena, såsom händer, armar och ansikte. Skapa utrymme för kreativitet.

Vad är känslan av:

Sirap eller honung mellan fingrarna?
– Grillsås rinner ner för hakan?
– Cerat på överläppen?
– Kallsvett längs hårfästet?
– En fläkt genom håret?
– Lera mellan tårna?
– Sand i baddräkten?
– Sval luft under svettiga armhålor?
– Blöta kläder på bröstet, magen och ryggen?

Kombinerar lukt och beröring för att beskriva en obehaglig upplevelse.

Exempel:

Jag tappar balansen och faller, landar först på rumpan och sedan på ryggen. Det är mitt i torrperioden men marken är ändå fuktig, och den skarpa, ammoniakliknande skärpan av hästurin och avföring anfaller min näsa. Mina händer trycks ner i den mjuka, fuktiga avföringen och den ​​klibbiga dyngan sipprar mellan fingrarna och klänger som modell-lera. Jag slingrar mig men smetar bara eländet än mer över händer och kläder.

Visst är det en kraftfull gestaltning av beröring ovan?

Lycka till!

Monica