Är vissa människor födda till stjärnor?

Det är sant att vissa har stora naturliga fördelar i livet. Kanske är du extremt känslig för ljud och toner och blir musiker. Eller har en exceptionell blick och stadiga händer och satsar på bågskytte eller naturfotografering.

Miljön är avgörande för lärande.

Vi har alla en latent talang för olika saker—skrivande, trädgårdsarbete, ingenjörskonst, ledarskap. Men vi blir duktiga på specifika områden delvis tack vare människorna och möjligheterna omkring oss. Mentorer, inspirerande personer och tillgång till praktisk utrustning.

Om du gillar fiske kanske du har vänner eller familj som fiskar och hjälper dig utveckla intresset.

Om du spelar gitarr eller trummor har du kanske vänner att jamma med, och får tips och inspiration.

De här extra faktorerna tänder gnistan och gör dig ivrig att lära dig mer. Det skapar en självförstärkande cykel.

Men vad händer om du är ensam med en passion som ingen annan i närheten riktigt förstår?

Det kan också vara en drivkraft. Kanske ger det dig ännu mer beslutsamhet—just för att du är ensam i ditt intresse.

Poeten Emily Dickinson levde tillbakadraget och hennes verk blev knappt uppmärksammade under hennes livstid. Ray Bradbury (en av mina favoritförfattare) blev som barn hånad för sin kärlek till science fiction och fantasy. Konstnären Vincent van Gogh marginaliserades på grund av sin unika stil. Djurforskaren Temple Grandin blev missförstådd på grund av sin autism.

Men alla dessa personer fortsatte, med en glöd som gjorde dem banbrytande inom sina områden —trots sin särprägel, eller kanske just på grund av den?

Om ingen annan validerar din passion, kanske du kör på ändå?

Vilken är din passion, ditt intresse? Vad är du bra på och vill bli bättre på?

Monica