Karaktärsbågarna fördelat mellan akterna

Första akten (1%-25%)

1%: Kroken: Protagonisten tror på en lögn som hittills visat sig nödvändig eller funktionell i den befintliga normala världen.
12%: Den utlösande händelsen: Första antydan om att lögnen inte längre fungerar.
Äventyrskallelsen, när huvudpersonen stöter på huvudkonflikten, ger den första subtila antydan om att lögnen inte längre kommer att tjäna huvudpersonen lika effektivt som den har gjort tidigare.
25%: Den första handlingspunkten: Lögnen är inte längre effektiv
Protagonisten står inför ett val, där metoderna i den lögnfyllda första akten visar sig ineffektiva inför nya insatser. Även om protagonisten ännu inte inser lögnens ineffektivitet, kommer hen fortfarande att fortsätta utan återvändo, där hen tvingas lämna den normala världen och gå in i äventyrsvärlden i huvudkonflikten i andra akten.

Andra akten (25%-75%)

37%: Första vändpunkten: Straffad för att ha använt lögn
Protagonisten ”straffas” för att ha använt lögnen. I den normala världen kunde hen använda lögnen för att få det hen vill ha. Men i andra akten är detta inte längre ett funktionellt tankesätt. Under hela första halvan av andra akten kommer hen att försöka använda gamla lögnbaserade tankesätt för att nå målen och kommer att ”straffas” av misslyckanden tills hen börjar lära sig hur saker och ting verkligen fungerar.
50%: Mittpunkten (andra handlingspunkten): Ser sanningen, men förkastar inte lögnen
Protagonisten möter ett sanningens ögonblick där hen kommer ansikte mot ansikte med den tematiska sanningen (ofta via en handlingsbaserad uppenbarelse om den yttre konflikten). Detta är första gången protagonisten medvetet inser sanningen och dess kraft. Hen inser dock ännu inte sanningen och lögnen som oförenliga. Hen kommer att försöka använda båda i andra halvan av andra akten.
62%: Den andra vändpunkten: Belönas för effektivt användande av sanning
Protagonisten ”belönas” för att använda sanningen. Genom att bygga vidare på vad hen lärde sig vid mittpunkten kommer protagonisten att börja implementera sanningsbaserade handlingar i kampen mot den antagonistiska kraften och nå det hen vill ha. Hen kommer att ”belönas” genom framgångar allt eftersom hen närmar sig sitt slutgiltiga mål.

Tredje akten (75%-100%)

75%: Den tredje vändpunkten: Avvisar lögnen
Protagonisten konfronteras vilket orsakas av hens fortsatta vägran att avvisa lögnen. Slutligen måste protagonisten konfrontera insatserna av vad hen riskerar att förlora om hen fortsätter att omfamna lögnen. Hen känner sig besegrad och avvisar lögnen. Implicit omfamnar hen också sanningen.
88%: Klimax: Omfamnar sanningen
Protagonisten går in i den slutliga konfrontationen med den antagonistiska kraften för att avgöra om hen kommer att vinna det hen vill ha eller inte. Direkt före eller under detta avsnitt omfamnar och hanterar hen medvetet och explicit sanningen.
98%: Klimaxögonblicket: Använder sanningen för att uppnå behov
Protagonisten använder sanningen och allt den har lärt henom om sig själv och konflikten för att få det hen behöver. Beroende på sanningens natur kan hen få det hen vill ha, eller så kan hen inse att hen måste offra det för sitt eget bästa. Som ett resultat avslutar hen definitivt konflikten mellan sig själv och den antagonistiska kraften.
100%: Lösningen: Går in i en ny sanningsbemyndigad värld
Protagonisten går antingen in i en ny värld eller återvänder till den ursprungliga världen, där hen nu kan leva som en sanningsbemyndigad individ.

Lycka till med dina karaktärsbågar. Vill du lära mer? Läs min senaste fackbok SKRIVA SPÄNNING OCH DECKARE!

Monica

 

Hur du skapar karaktärsbågar (ARC)

För att skriva en berättelse med fantastiska karaktärer måste du lära dig att skriva karaktärsbågar (ARCs) som får läsarna att kippa efter andan, jubla eller gråta. Detta har jag skrivit utförligt om i min fackbok SKRIVA SPÄNNING OCH DECKARE. Köp den, läs den, praktisera!

Hur skriver du karaktärsbågar?

Bemästra principerna om bågar som vittnar om förändring. Då kommer du att kunna skriva vilken berättelse som helst med självförtroende och skicklighet.

Att lista ut hur du skriver karaktärsbågar ökar din förståelse av berättelsen. Kunskapen kommer att ta dig bortom grunden för berättelsestruktur till kärnprinciperna i berättandeteori.

Karaktärsutveckling är kärnan i en bra berättelse. Oavsett om det är huvudpersonen som gör förändringen, eller om huvudpersonen förändrar bifigurerna, är karaktärsbågarna i slutändan poängen. Förändringen – resan från en andlig, känslomässig, intellektuell plats – är berättelsen. Som författare är det viktigt att du lär dig hur dessa grundläggande förändringar fungerar i verkliga livet och hur du kan presentera dem i din fiktion med med realism.

Följ mig i morgon, då berättar jag mer om de två heroiska bågarna!

Monica

 

Skrivtips: Hur du skapar olika ”skratt”

Idag tipsar jag om verb som uttrycker ett ljud som kan vara något annat än skratt, men när du parar ljuden med skratt får läsaren en grafisk skildring av vad som händer.

Vråla

• För att avge ett långvarigt ljud
• För att sjunga eller skrika med full kraft
• För att avge ett högt förvirrat ljud (som bakgrundsefterklang eller mullrande)
• För att skratta högt
• För att vara bullrig eller oordnad
• För att rusa omkring med oväsen eller uppståndelse
• För att göra ett högt ljud under inandning (som från en häst)

Som du kan se är de gemensamma elementen högljudda och ohämmade.

Ett exempel är nedanstående text:

”Bondefamiljen ser när en grupp legosoldater rider in i byn i avsikt att plundra och plundra. En okunnig bondpojke trotsar legosoldaterna.

 ― Stanna!

Hans rösts styrka överraskar.

― Om du kommer i fred, var välkommen. Om du kommer för att stjäla, trotsar jag dig.

Den främste ryttaren kastar huvudet bakåt och vrålar av skratt. Han drar sitt svärd och sporrar hästen. Djuret hoppar framåt och galopperar mot bondpojken.”

Vi har flera element för att beskriva skratt och vrål. Ryttaren ovan är inte artig, och hans skratt är högt och ohämmat.

Tjuta

Här är några alternativ:

• För att avge ett högt, ihållande ljud som är karakteristiskt för en ylande hund
• För att gråta högt och ohämmat (som vid smärta, sorg eller nöjen)
• För att härja i samband med krig

Ett ”ylande” kan uppstå från olika känslor. Du måste specificera vilken som är orsaken.

Ett exempel:

”En ond kille jagar mig i korridorerna. Han bär ett svärd. Själv springer jag barfota. Korridoren blir som ett gigantiskt löpband och jag kan inte komma undan. Killen sticker mig i foten med svärdet. Han tjuter av förtjusning. Och själv ylar jag av smärta.”

Ljud som klockringning eller åska

Detta kan uppstå:

• I samband med det högljudda ringandet av klockor
• Vid bröllopsklockornas ljud
• Ett högt ljud som ett ”klingande skratt”
• Dunder av åska

Klingande skratt tillhör det glada men åskans dunder är det mörka.

Exempelvis:

”Han bröt ut i vilda skratt och applåder som åska.”

Det är en bättre beskrivning än ”Han började skratta”.

Skrika

Såsom:

• Att uttala ett högt skrik baserat på iver, övergivenhet eller jubel som uttryck för entusiasm eller njutning
• Att ropa
• Att skrika som ropet från ett djur (en uggla, en fågel eller en apa)
• Utifrån den karakteristiska kikhostan
• Ett bullrigt stöd

Exempelvis kan ordet användas i segergester:

”Han sparkade bollen i mål. Alla skriker och mellan ropen stegrar sig ordet ’Fantastiskt’. De andra spelarna bär honom på axlarna i ett segervarv runt planen.”

Även om texten inte uttryckligen nämner skratt, är sammanhanget ett uttryck av glädje.

Fnysa/frusta

Detta ljud kan komma:

• För att tvinga luft våldsamt genom näsan med ett grovt och hårt ljud
• För att uttrycka hån, ilska, indignation eller överraskning
• För att avge explosiva ljud som liknar ett grymtande (gris-ljud)
• För att snorta kokain (som en häst som snortar)
• För att frusta ut någon dryck genom näsan

Exempelvis:

”Tristan fnyser och ger ifrån sig ett kort hånskratt.”

Här är det viktigt att definiera själva ordet eftersom det är kopplat till hån.

Lycka till!

Monica

 

Synopsis

Ett synopsis är en nödvändig del av författarskapet. En del skriver endast tre rader (början-mitten-slutet) och andra gör en mer omfattande sammanfattning. Några gör det innan de skriver, andra för att pitcha manuset till förlag.

Om du ska skriva en deckare eller thriller, är det oerhört viktigt med ett synopsis. Annars kommer du kanske inte ihåg allt. Det är ett bra sätt att utforska din idé.  När jag skriver mysdeckare, har jag testat både utan och med synopsis. Om jag inte gör ett synopsis, riskerar jag att få skriva om stora delar av manuset, har jag upptäckt. Framför allt eftersom ett synopsis avslöjar om det finns luckor i berättelsen. Det handlar om att spara tid, både för dig och förlaget.

Alla författare arbetar olika, men gemensamt är att intriger, karaktärer och miljöer växer fram och utvecklas medan du skriver dem. Därför bör ett synopsis vara ett ”levande dokument” som utvecklas och anpassas med tiden.

Det är viktigt att skriva synopsis i förväg för att utvärdera om romanen fungerar, om dramaturgin är tydlig, om karaktärerna är trovärdiga. Att historien är spännande, intressant och rolig, samt att det inte finns hål i storyn.

Lycka till!

Monica

 

Det där med att skriva …

Jag har alltid haft lätt för att skriva. Redan som sjuåring skrev jag mina första dikter. När jag var tio år fick jag en gammal Halda av morfar. Omtänksamt gav han mig även en hermodskurs för att lära mig skriva på tangenterna.  När jag hade lärt mig, bytte han Haldan till en reseskrivmaskin. Jag skapade tidningar med karbonpapper emellan, ritade figurerna själv. Dessa små tidningar delade jag ut till släkt och vänner.

När jag sedan började skriva på 80-talet blev det fackböcker. Idag har jag skrivit 74 varav 72 är utgivna.

Romanerna däremot tog tid. Jag har skrivit många och gett ut tre. Resan var tuff och precis som flertalet stora författare fick jag mina drömmar krossade. Jag vet att Rowling, Astrid Lindgren, Stieg Larsson, Vilhelm Moberg och Stephen King har fått refuseringar. Enligt vad jag fått veta, fick Moberg ett tjugotal refuseringar och Stephen King satte upp sitt första refuseringsbrev på väggen. Enligt vad jag vet fick han 84 refuseringar.

Förlagen får in ett antal tusen manus varje år. Konkurrensen är stenhård. Men som Sören Bondesson säger (citat) ”Är man tillräckligt korkad fortsätter man”.

Se fram emot fler fackböcker och romaner från mig. Kanske även en tredje barnbok.

Novellerna fortsätter. I sommar kommer den nya antologin LÖFTET och där finns en av mina noveller med. Jag har deltagit i ett trettiotal antologier.

Ge inte upp!

Monica

Skrivtips – Konflikt

Idag får du en övning där du ska skriva en konflikt.

Gör så här:

Sätt en klocka på 20 minuter.  Skriv fem meningar i dialogen.

Välj två personer och låt dem besvara följande frågor med en mening vardera:

1. 1. Vad handlar deras konflikt om?
   2. Vad bottnar den i? Det kan vara något som länge grott.
   3. Vem kommer först att be om ursäkt?
   4. Varför?
   5. Hur påverkar konflikten deras relation?

Reflektera! Är du säker på att deras konfliktmönster styr deras dialog? Om du behöver lära mer om konfliktmönster rekommenderar jag min kommande bok Skriva spänning och deckare. I den finns unika övningar kring hur du tar fram konfliktmönster.

Lycka till!

Monica

Maximera chansen till utgivning

När jag gav ut min första roman Porten till friheten fick jag mängder med beröm, både av redaktören och lektören. De sa att de sällan hade sett ett så komplett och färdigredigerat manus. Det var nog sant, för det blev aldrig många revideringar. Däremot behövde jag stryka 20% av ett långt kapitel, något som jag verkligen uppskattade att de tipsade om.

Här är några tips för dig som vill ge ut ditt manus!

Läs igenom många gånger

Kanske har du redan läst ditt manus 20-30 gånger? Åtminstone är det vad jag gör. Jag läser och läser tills jag är så trött på eländet att jag kan kräkas.

MEN tänk på att låta manuset vila. Det ska lagras som en god ost eller ett gott vin. Vissa av mina manus har legat ett år, andra i fem.

Tänk igenom den dramatiska kurvan, när du läser, om du skriver en roman. Hänger kronologin ihop? Har du scener utan intriger? Stryk dem! Är du konsekvent avseende grammatiken och tempus? Är varje scen koncentrerad på ett perspektiv? Checka vändpunkterna!

Skriver du fackböcker? Då behöver du arbeta med logiken. Behöver du tips, rekommenderar jag min bok Skriva fackböcker. Där får du tipsen du behöver.

Testläsare, lektör och redaktör

Använd testläsare och be dem återkoppla till specifika frågor som du ställer. Det finns grupper på Facebook, där du kan söka efter testläsare.

Har du råd, anlita en lektör och därefter en redaktör. Välj yrkesfolk som är vana vid den genre i vilken du skriver. Ta referenser på dem.

Sista redigeringsrundan

Börja med det övergripande och avsluta med finliret. Behöver du tips, rekommenderar jag min bok Redigera framgångsrikt.

Korrekturläs noga och gör en läsbarhetsanalys

Gå noga igenom texten innan du skickar iväg den. Ett enstaka stavfel eller grammatiskt fel, godkänns kanske, men inte enorma mängder fel.

Analysera texten, gärna i ett datorprogram, och stäm av att den är tillräckligt lättläst.

Använd automatisk uppläsning i Word, då hör du var det behövs åtgärd.

Layouten

Tänk på att det ska vara en text enligt vad förlaget vill ha. Skriver de att du ska använda Times New Roman, bör du göra så. De brukar även föreslå teckenstorlek och radhöjd.

Rubriken bör sättas med ett linjärt snitt (rakt, utan fötter) och löptexten i seriffer (med fötter). Det blir bäst.

Har du sidnummer på rätt ställe?

Behöver du tips kring layouten, rekommenderar jag min bok Handbok i textproduktion.

Lycka till!

Monica