Kategori: Skriva

Publicerat

AI och textredigering

AI och textredigering

Jag använder gärna AI för att redigera mina texter, både vad gäller stav- och grammatiska fel.

Här är konkreta steg för att förbättra dina eller andras texter genom att koncentrera, utvidga, korrigera, skapa punktlista och anpassa för en specifik målgrupp.

1. Koncentrera – Få fram kärnan

  • Identifiera huvudbudskapet. Läs igenom texten och fråga:
    Vad är det viktigaste läsaren behöver veta?

    • Exempel: Om en text handlar om en produkt, fokusera på dess mest unika fördel.
  • Ta bort fluff och upprepningar.
    • Före:
      ”Det är verkligen mycket viktigt att förstå att denna fråga är av enorm betydelse.”
    • Efter:
      ”Den här frågan är viktig.”
  • Sammanfatta i en mening. Tvinga dig själv att kondensera budskapet till en mening.

2. Utvidga – Ge mer kontext eller exempel

  • Förtydliga nyckelpunkter. Beskriv med konkreta exempel, siffror eller berättelser.
    • Exempel:
      I stället för ”Det är effektivt” skriv ”Verktyget sparar i genomsnitt två timmar per dag för användaren.”
  • Använd målgruppens språk. Om du skriver för nybörjare, inkludera enkla förklaringar eller analogier.

3. Korrigera – Polera texten

  • Kontrollera grammatik och stavning. Använd stavnings- och grammatikprogram.
  • Förenkla meningar. Dela upp långa meningar till kortare stycken för bättre läsbarhet.
    • Före:
      ”Det är svårt för många människor att förstå denna komplexa idé på grund av hur den är formulerad.”
    • Efter:
      ”Den här idén är svår att förstå eftersom den är komplext formulerad.”

4. Punktlista – Gör det överskådligt

  • Använd listor för tydlighet. Punkter hjälper läsaren att snabbt få en överblick.
    • Exempel:
      Före:
      ”Du behöver göra flera saker: planera, redigera och utvärdera ditt arbete.”
      Efter:

      • Planera ditt arbete
      • Redigera texten noggrant
      • Utvärdera resultatet

5. Rubriksätt och styckeindela

  • Skapa informativa rubriker. Rubriken ska tydligt sammanfatta styckets innehåll.
    • Exempel:
      Byt från ”Tips” till ”Så skapar du en tydlig struktur i texten.”
  • Använd underrubriker för längre texter. Detta hjälper läsaren att navigera.
    • Exempel:
      • Varför en tydlig struktur är viktig
      • Så skapar du punktlista
      • Använd rubriker för läsarvänlighet

6. Lufta upp – Gör texten visuellt tilltalande

  • Använd korta stycken. Max 4–5 meningar per stycke.
  • Skriv aldrig längre rader än 13 cm med punktstorlek 12.
    OBS! Punkter och points har olika storlek. Välj punkter för teckensnitt!
  • Bryt upp text med mellanrubriker, listor och citat.
    • Före:
      En lång, oavbruten textmassa.
    • Efter:
      • Kortare stycken
      • Punktlistor
      • Citat eller exempel som bryter upp flödet

7. Målgruppsinrikta – Anpassa tonen och stilen

  • Identifiera målgruppen. Är det proffs, nybörjare eller en bred publik?
  • Använd rätt ton.
    • Formell ton: För rapporter och affärstexter.
    • Personlig och varm ton: För bloggar och nyhetsbrev.
    • Exempel:
      • Formellt: ”Det är avgörande att säkerställa korrekthet.”
      • Informellt: ”Säkerställ att allt är rätt – det sparar dig tid och besvär!”

Testa gärna något av detta direkt på en text! 😊

Monica

Publicerat

Förbered dig för att börja skriva en roman

Förbered dig för att börja skriva en roman

Här är några användbara tips. Vill du ha fler rekommenderar jag några av mina böcker, dvs

https://bokshop.bod.se/planera-ditt-skrivprojekt-monica-iveskoeld-9789180577625

https://bokshop.bod.se/boerja-skriva-framgangsrikt-monica-iveskoeld-9789179690380

https://bokshop.bod.se/redigera-framgangsrikt-monica-iveskoeld-9789177855798

https://bokshop.bod.se/handbok-foer-textproduktion-layout-design-och-formgivning-monica-iveskoeld-9789176998892

https://bokforlaget.com/produkt/skriva-fackbocker/

Tidsschema för att skapa en roman

Börja med att förbereda dig för skrivandet. Det får gärna ta tid. Själv förbereder jag mig genom research i ungefär ETT år.

Skapa sedan en disposition (outline). Det kan ta två veckor.

Sedan kan du börja skriva. Gärna en sida per dag. På så sätt har du skrivit klart ett kapitel på ca två veckor. Detta ifall du arbetar med annat. Då har du skrivit klart en roman på ca ett år.  Själv är jag numera pensionär och skriver mitt råmanus under november månad varje år.

Låt sedan manuset vila ett bra tag. Därefter tar du tag i redigeringen. Om du redigerar ett kapitel om dagen, tar detta ca en månad. Själv gör jag upp emot sjutton redigeringsrundor och det tar mig ca ETT år att redigera en roman.

Disposition för projektet

En disposition är utmärkt när du inte vet vilken riktning din roman ska ta. Men observera det är ett levande dokument som går utmärkt att redigera under tiden.

Du kan skapa en grov disposition baserad på kapitlen eller en detaljerad baserad på scenerna.

Som Stephen King sa (fritt översatt): ”En roman skriver sig själv. Ge den en plats att växa på!”

Dickens sa (fritt översatt): ”Innan jag skrivit klart romanen, har den oftast blivit teater. Ibland med två olika slutscener. Bra eftersom jag själv sällan vet hur den ska sluta.”

Mark Twains disposition för Tom Sayer är ett tydligt exempel på vikten av disposition.

P G Woodhouses dispositioner var ofta långa. Ibland upp till 30.000 ord.

En del författare betonar vikten av en disposition eftersom den förstärker möjligheten att läsaren kan bli överraskad men inte lurad. Dispositionen skapar den bästa emotionella paketeringen.

John Grishman sa (fritt översatt): ”Ju mer tid jag spenderar med dispositionen, desto enklare blir det att skriva boken”. Han påstår att dispositionen är grunden för hans succé.

Det finns även de författare som skapar mindmaps i olika färger som grund för romanen. Eller de som använder fysiska post-it-lappar på en tavla. Sistnämnda kan vara ett aber. Det finns risk för att de släpper och flyger iväg om du sätter tvärdrag inomhus. Åtminstone hände detta mig i samband med en roman. Så aldrig mer, säger jag.

Dessutom finns det de författare som använder sig av kort, små tecknade egengjorda kort. En rolig grej att testa. På så sätt kan du skifta dem och se vad som händer.

Oavsett vilken metod du väljer, innan du börjar skriva behöver du organisera din story.

När du börjar testa att göra en enkel disposition eller mindmap – utan alltför detaljerade uppgifter. På så sätt kan du testa dig fram. Se vidare min fackbok ”Planera ditt skrivprojekt”.

Andra användbara dokument före och under skrivprocessen

Gör gärna en karaktärslista innan du börjar. Beskriv varje större karaktär. Det hindrar dig från att använda samma namn på två karaktärer.

Förutom namn kan du göra flera olika definitioner på varje karaktär. Du kan även skriva ner vad de ska göra och hur.

Personlighetstesta karaktärerna

Personligen rekommenderar jag dig att även testa varje karaktär. Själv gör jag cirka trettio olika personlighetstester på huvudkaraktärerna. Inte att förglömma att skapa deras konfliktmönster – något som de flesta författare glömmer eller inte vet hur det ska göras.

Få fram deras egenskaper, kunskaper, umgänge etc.

Fras-lista

Variera fraserna när du beskriver karaktärerna. Leta efter synonymer. Du kan även skapa en fras-lista.

Tidslinje/kalender

Bra att skriva in när du börjar skriva, så att du kan se att inget krockar. Viktigt att skriva in exempelvis ’när de träffades’ osv.

Håll dokumenten korta

Lägg inte enormt med tid på detta. Håll dokumenten korta. Du vill skriva en roman/bok – inte dokumentera en massa onödigheter.

Lista över plot-punkter och/eller förklaringar

Bra för att inte glömma bort något,  exempelvis:

  • Förklara var medicinen kom ifrån
  • Förklara varför polisen gjorde si eller så i kapitel 3
  • Förklara varför intrigen i kapitel 5 uppstod

Om det dyker upp en pistol i början, måste detta förklaras innan romanen avslutas. Om du missar förklaringen kommer läsaren att känna sig lurad.

Listan förhindrar att författaren lurar läsaren.

Rekommendationer för en romans längd

Håll romanen kort. Förlagen gillar inte romaner på 600 sidor, såvida du inte är en erkänd författare. Lämpligt att hålla dig inom 80.000-100.000 ord. Detta beror givetvis på vilken genre du skriver i.

 

Lycka till!

Monica

Publicerat

Lär dig bli bättre på skrivandets hantverk

Lär dig bli bättre på skrivandets hantverk

Här är några användbara tips!

Följ reglerna. Använd det som fungerar för att öka chanserna att bli publicerad. Hantverket kan läras. Och om du kan skriva, kan du bli bättre. Själv har jag – hör och häpna – gått ett hundratal skrivarkurser under ca fyrtio år. Allt från korta entimmeskurser till årslånga kurser, både fysiska och digitala. Varje gång lär jag mig något nytt. Att studera är för mig grunden till ett gott hantverk.

En avgörande ingrediens: uthållighet.

Att lära dig koncentration och en teknik om att få läsaren att gråta, är viktiga egenskaper.

Visst är det härligt att läsa en gripande bok. En bok som du inte kan lägga ifrån dig. Själv läser jag åtminstone EN bok per vecka, ibland fler.

I framtida inlägg kommer jag att tipsa om flera olika tekniker för hantverket att skriva.

Det finns regler för saker som du måste göra när du skriver och det finns regler om sådant som du aldrig får göra som författare. Här är några användbara regler.

Användbara regler för författare

  1. Karaktärer i en roman ska ALDRIG ägna sig åt småprat!
  2. Skriv: Han kliade sig på armen
    är bättre än att skriva:
    Hans arm kliade
    Aktiva verb är att föredra än adjektiv, nämligen.
  3. Mer ”krigande” och intriger är bättre än ”lugn och ro” i en roman
  4. Alltför många ord behöver skäras ner
  5. Minska historiken – om den inte är nödvändig för romanens framsteg
  6. Om en karaktär vill gråta men håller det inom sig, kommer troligen läsaren att gråta. Men om du låter karaktären gråta, är det inte säkert att läsaren gör likaledes. När karaktären gråter blir det inte lika dramatiskt som om du låter läsaren få dela upplevelsen – utan att du berättar i detalj
  7. Var aldrig lat!
  8. Var aldrig någon perfektionist – fulskriv! Du kan alltid redigera senare
  9. Ett sätt är att promenera fram storyn. Det gjorde Mark Twain. Han gick timmavis i mörka, skumma gränder på natten, för att skapa den stämning han ville ha i sina böcker
  10. Läsa många böcker som får dig att vilja skriva
  11. Uthållighet, envishet eller ihärdighet – förmågan att fortsätta arbeta mot ett mål trots motgångar eller svårigheter. Inom skrivande och andra kreativa processer handlar det om att hålla fast vid ditt arbete, utvecklas och inte ge upp, även när det känns svårt

Kan alla skriva?

Nej och ja! Alla kan lära sig hantverket men vissa är bättre författare.

Genom att studera en bok, analysera och gå utbildningar, kan du bli en bättre författare.

Bra romaner är inte lätta att skriva!

Ofta, när författare får skrivkramp, beror det (enligt vissa specialister) på att du – som författare – inte helt lyckats få fram vad det är som är tillräckligt udda med din karaktär.

Enbart talang skapar inga romaner. Talangfulla människor utan uthållighet är en katastrof. Och uthållighet kan troligen INTE läras. På samma sätt som mod kanske inte kan läras.

Uthållighet krävs av författare både under skrivandet av råmanus och när detta sedan är klart.

Orwell sa: ”Att skriva en bok är en lång, utdragen kamp med smärtsamma stunder” (fritt översatt).

En annan känd författare sa: ”Låt oss konstatera – Att skriva är ett helvete” (fritt översatt).

Scott Fitschgerald sa: ”Allt bra skrivande motsvarar att simma under vattnet och hålla andan” (fritt översatt).

Det finns tre saker som bevisar att skrivandet är hårt:

  1. Skrivande är en dynamisk och krävande sysselsättning.
  2. Om du tar en fridag, innebär det att din slutdatum är EN dag längre bort.
  3. Ingen talar om för dig VAD du ska göra.

Varje nytt ord är ett nytt beslut. Det är alltid oroande, men det kan bli bra.

Att skriva är ett tufft arbete men också väldigt roligt.

När texten väl är färdigarbetad står du inför ett förlag – ofta i form av kritik. Mark Twain fick ta emot följande från sitt förlag:

”Varenda en av dessa böcker förväntar sig att jag vill ta emot och publicera dem. Ursäkta mig, men det vill jag faktiskt inte. God morgon!”

Varenda författare har gått igenom något liknande. Det finns kända författare som blivit refuserade över sextio gånger. Håll ut!

En annan känd författare berättar att det tog honom tolv år och åttifem refuseringar innan hans bok kom ut på marknaden.

Nio förlag refuserade Harry Potter av J K Rowlings.

Kipling fick denna refusering i början av sin karriär:

”Jag är ledsen, Mr Kipling, men du vet verkligen inte hur det engelska språket ska användas.”

Rutiner hjälper oss överleva som författare.

Koncentration

J K Rowlings skrev mycket på café och tåg. Att skriva i ett tyst rum är viktigt för många av oss. Koncentration är nyckeln. Som Picasso sa: ”Gaugain tittade på ett träd som en man med pistol granskar sitt offer. Om han fixerade ögonen på ett löv, släppte han det inte med blicken” (fritt översatt). Dickens sa: ”… jag hade aldrig lyckats om jag inte koncentrerat mig på ett stycke i taget” (fritt översatt).

Ju mer du har gjort research, desto större är sannolikheten att du kan koncentrera dig på skrivandet.

Du kan bli en bättre författare genom att du studerar texter. Nackdelen är att du då ser allt dåligt skrivande omkring dig. Exempelvis följande meningar:

”Hunden dog så småningom. Det fanns svarta mattor på golvet och röda gardiner för fönstren.”

Dålig teknik gör att du missar din story.

Lycka till!

Monica

Publicerat

Sätt ihop en osynlig kommitté av mentorer

Sätt ihop en osynlig kommitté av mentorer

Föreställ dig att du har obegränsad budget, så välj de allra bästa.

De kan vara verkliga eller fiktiva, nära vänner, mediepersonligheter eller historiska figurer.

De behöver inte vara vänliga eller tålmodiga – en bra kommitté består av en mix av färdigheter och perspektiv.

Det viktiga är att de alla är på din sida.

Det kan vara intressant att utforska Carl Jungs arketyper för att förstå de inre mentorfigurer vi alla bär på. Eller blanda moderna och äldre arketyper: den Vise, den Kritiskt Stöttande Vännen, Helaren, Rebellen, Trickstern, Innovatören.

Lycka till!

Monica

Publicerat

Fundera på motsatsen till din ideala musa – din anti-musa

Fundera på motsatsen till din ideala musa – din anti-musa

Vilka egenskaper har den?

Vilka erfarenheter har fått dig att känna att du mött en anti-musa?

Gör en lista över vad du kommer fram till.

Vad kan du lära dig av detta om dina behov?

Vilka relationer och situationer får din kreativitet att blomstra, och vad får den att vissna?

Om du betraktar din anti-musa som en karaktär, hur kan du omvandla den till skrivandets guld och försvaga makten över dig?

 

Det var en ung dam från Svedala,

som skrev utan minsta skavank eller skala.

Med en djävul på axeln,

och en penna i hand,

skapade hon verser som alla vill tala. 😊

Lycka till!

Monica

Publicerat

Uppfinn din egen musa

Uppfinn din egen musa

Tänk tillbaka på personer som inspirerat dig genom åren.

Vem lyser upp din tillvaro och fyller dig med entusiasm?

Vem utmanar dig med skarpa insikter och ny kunskap?

Vem är en sträng men vis kritiker som inte accepterar ursäkter och håller höga krav?

Vem befinner sig långt före dig på en liknande väg och fungerar som förebild?

Vem får dig att känna dig stark och levande som skapare?

Fundera över vilka egenskaper din ideala musa skulle ha, smält samman dessa till en karaktär och för en dialog med dem. Börja med att ställa frågor:

― Vad vill du säga till mig?
― Vilken ser du som min största utmaning?

Skriv ner deras svar och se vart samtalet leder.

Lycka till!

Monica

Publicerat

Testa detta för att utveckla ditt skrivande

Testa detta för att utveckla ditt skrivande

Tänk tillbaka på tillfällen då du lärde dig effektivt och när du inte gjorde det. Vilka situationer var det? Var det tyst, bullrigt, lugnt, stressigt? Var du ensam, med en coach eller i ett klassrum? Vilka sinnen använde du? Det här kan vara värdefullt när du utformar din egen metod för medveten träning.

På 90-talet var jag ansvarig för att bygga upp ett enormt center för inlärning av data. Detta i samband med datorkörkortet.

Från 10 000 timmar till medveten träning

Vid millennieskiftet fick tanken på medfödd talang en revival genom böcker som The Nurture Assumption av Judith Rich Harris och The Blank Slate av Steven Pinker. Harris betonade genetikens och kamratgruppens betydelse för lärande snarare än hemmets påverkan. Pinker avfärdade idén att människor föds som tomma blad formade av sin kultur — i stället betonade han biologi.

Men pendeln har svängt tillbaka till vikten av lärande och övning. Och det är en betydligt mer optimistisk syn, särskilt med alla moderna möjligheter till skräddarsytt digitalt lärande.

En avgörande studie bakom denna förändring var The Role of Deliberate Practice in the Acquisition of Expert Performance av professor Anders Ericsson. Hans forskning undersökte vad som krävs för att bli expert.

Och kanske hade studien förblivit okänd om den inte inspirerat Malcolm Gladwell till hans bästsäljare Outliers: The Story of Success.

Även om du inte har läst boken har du säkert hört talas om 10 000-timmarsregeln — att det krävs ungefär 10 000 timmars övning för att uppnå expertis inom ett område.

Denna siffra satte fart på fantasin. Kan vi alla bli superstjärnor om vi bara lägger ner tiden?

Personligen tycker jag att det låter både uppmuntrande och oöverkomligt, så jag har brutit ner det till en mer hanterbar nivå. 10 000 timmar blir ungefär 20 timmar i veckan under ett decennium. Det motsvarar tre timmar om dagen, varje dag, i tio år.

Här blir det intressant, eftersom 10 000 timmar börjar stämma överens med andra principer för långsiktig övning:

  • Stephen Kings mål att skriva 2 000 ord om dagen.
  • Ray Bradburys vana att skriva en novell i veckan.
  • Ursula K. Le Guins dagliga skrivrutiner.

Slutsatsen? Det handlar om att göra jobbet.

Självklart är 10 000-timmarsregeln förenklad. Inte alla som övar når expertis.

Motreaktionen kom snabbt: ”Jag har spelat gitarr i 40 år och är fortfarande usel!” eller ”Jag kan träna hur mycket som helst, men jag blir aldrig en kulstötare — jag har inte fysiken.”

Men varken Gladwell eller Ericsson påstod att 10 000 timmar garanterar framgång. Ericsson visade bara att det var en genomsnittlig tidsåtgång för att nå expertis.

Och hans viktigaste upptäckt? Det handlar inte om antalet timmar du övar, utan hur du övar.

Kvalitet framför kvantitet. Och nyckeln är medveten träning.

Ericssons forskning visade att medveten träning är en kraftfull strategi för att förbättra prestation. Han beskrev psykologin, processen och praktiska tillämpningar.

Idag ses det som en grundbult i modern inlärning.

Och det gör det till ett perfekt verktyg för den som vill bli en bättre skribent.

Monica

Publicerat

Natur och omgivning — en komplex väv

Natur och omgivning — en komplex väv

Natur och omgivning är intrikat sammanvävda med vår individuella psykologi och våra livsvillkor.

Genom utbildningshistorien har pendeln svängt mellan att betona medfödd talang och vikten av övning och lärande, beroende på forskning och ideologiska strömningar.

Denna pedagogiska rörelse inspirerades av psykologen B.F. Skinners teorier om ’behaviorism’. Fokus låg på lärande genom fysisk handling snarare än enbart mentala tillstånd. ”Skills and drills”, repetition och övning, var vägen framåt.

Om du lärde dig franska på 80-talet minns du kanske frasen écoutez et répétez — ”lyssna och upprepa”. Som visuell inlärare fungerade det inte särskilt bra för alla.

Själv deltog jag på 80-talet i ett nytt experiment i Sverige, kallat ”Merlin”. Universitet och skolor blev inkopplade och det väckte stor sensation.

Monica

Publicerat

Är vissa människor födda till stjärnor?

Är vissa människor födda till stjärnor?

Det är sant att vissa har stora naturliga fördelar i livet. Kanske är du extremt känslig för ljud och toner och blir musiker. Eller har en exceptionell blick och stadiga händer och satsar på bågskytte eller naturfotografering.

Miljön är avgörande för lärande.

Vi har alla en latent talang för olika saker—skrivande, trädgårdsarbete, ingenjörskonst, ledarskap. Men vi blir duktiga på specifika områden delvis tack vare människorna och möjligheterna omkring oss. Mentorer, inspirerande personer och tillgång till praktisk utrustning.

Om du gillar fiske kanske du har vänner eller familj som fiskar och hjälper dig utveckla intresset.

Om du spelar gitarr eller trummor har du kanske vänner att jamma med, och får tips och inspiration.

De här extra faktorerna tänder gnistan och gör dig ivrig att lära dig mer. Det skapar en självförstärkande cykel.

Men vad händer om du är ensam med en passion som ingen annan i närheten riktigt förstår?

Det kan också vara en drivkraft. Kanske ger det dig ännu mer beslutsamhet—just för att du är ensam i ditt intresse.

Poeten Emily Dickinson levde tillbakadraget och hennes verk blev knappt uppmärksammade under hennes livstid. Ray Bradbury (en av mina favoritförfattare) blev som barn hånad för sin kärlek till science fiction och fantasy. Konstnären Vincent van Gogh marginaliserades på grund av sin unika stil. Djurforskaren Temple Grandin blev missförstådd på grund av sin autism.

Men alla dessa personer fortsatte, med en glöd som gjorde dem banbrytande inom sina områden —trots sin särprägel, eller kanske just på grund av den?

Om ingen annan validerar din passion, kanske du kör på ändå?

Vilken är din passion, ditt intresse? Vad är du bra på och vill bli bättre på?

Monica

Publicerat

Hur övning kan utveckla dina skrivfärdigheter och talang

Hur övning kan utveckla dina skrivfärdigheter och talang

Tror du att skrivfärdighet är något medfött eller något som kommer från lärande, ansträngning, passion och engagemang? Naturligtvis är det en falsk dikotomi att skilja mellan medfödd talang och inlärd talang. De förstärker och inspirerar varandra.

(Ordet ”diktomi” betyder en uppdelning eller kontrast mellan två saker som anses vara helt olika eller motsatta. Det används ofta för att beskriva en situation där två motsatta begrepp eller idéer ställs mot varandra, som till exempel ”medfödd talang” och ”inlärd talang”.)

Det är viktigt att kritiskt granska teorin att vissa människor är födda som genier medan andra når dit genom lärande och övning. En del människor har naturliga fördelar, men miljön är också avgörande för lärande. Vi har alla latent talang för många saker, men vi blir bra på specifika saker delvis på grund av människorna och möjligheterna runt oss.

Bill Gates hade en dator som tonåring och spenderade timmar på att lära sig använda den. Polgar-systrarna hade en schackkunnig far som tränare. Extra faktorer som dessa kan tända ditt latenta intresse och göra dig ivrig att lära dig mer.

Medveten övning är en kraftfull inlärningsstrategi för att förbättra prestationer. Det handlar inte om antalet timmar du övar, utan om hur du spenderar dem. Kvalitet, inte kvantitet, är nyckeln.

Mitt tips till dig är således ”träna, träna, träna … gå massor med kurser och utbildningar”. På så sätt blir du excellent.

Läs mer i morgon! Då kommer fler tips kring detta.

Monica