Gestalta – några användbara tips

Att gestalta brukar kallas ”show – don’t tell”, dvs tänk film som jag alltid sagt till mina deltagare i kurserna.

Men de flesta författare har behov av stöd. Här kommer några användbara tips.

1. Ta fram din text och leta efter stycken där du skrivit vad dina karaktärer känner. Det kan vara:
   1. Agda var rädd
   2. Svea kände sig illa till mods
   3. Devina log lättat

2. Skriv om texten så att du beskriver sinnesstämningen och visar hur karaktärerna känner sig – utan att skriva som ovan. Vad gör karaktären, hur ser denne ut vid tillfället och vad säger personen? Exempelvis:
   1. Agdas händer skakade och hon rynkade pannan.
      ― Tror du att något farligt har hänt?
   2. Svea mådde fysiskt illa. Magen gungade och hon hade andningssvårigheter.
      ― Usch, låt mig slippa det här.
   3. Devinas ansikte sprack upp i ett avslappnat leende. Hon sänkte axlarna märkbart och suckade.
      ― Åh så skönt att allt rättade till sig.

Lycka till!

Monica

Feelgood

Feelgood har vuxit under de senaste tio åren. Vad utmärker denna genre?

• • Hjältens resa till ett bättre liv
  • Miljön
  • Ett hoppfullt slut

Det finns olika delgenrer inom feelgood. Här är några:

• • Romantiska komedier: Storstadsromaner med mycket humor och romantik
  • Hitta hem-romaner: Landsbygdsromaner med miljö och plats för tillhörighet
  • Relationsromaner: Stämningsfulla, dramatiska miljöer som går djupare och är mörkare
  • Historiska feelgood-romaner: Stads- och landsbygdsromaner i kombination kräver mer research
  • Julromaner: Oftast landsbygdsromaner baserade på engelska landsbygden
  • Mysdeckare: Oftast landsbygd där miljön är viktig och oblodig
  • Läsarlöftens-romaner: Karaktärerna är viktigast, sen miljön och behöver inte ha lyckligt slut men hoppfulla

Lycka till med skrivandet och läsandet!

Monica

Längden på ett kapitel

Hur långt bör ett kapitel vara?

Det finns ingen regel, men om du förstår kapitellängden och hur den påverkar tempo, struktur och läsarupplevelse kan detta hjälpa dig att skriva mer fängslande fiktion.

Oavsett om du skriver en fantasyroman, kärleksroman eller i någon annan genre, bör kapitellängden du väljer tjäna berättelsen. Vissa kapitel är bara några hundra ord långa; andra sträcker sig över tusentals. Det som är viktigast är varför varje kapitel finns och hur det för din berättelse framåt. Här utforskar jag vad ett kapitel i en roman är och hur du skriver dem.

Vad är ett kapitel, och hur skiljer det sig från en scen?

Innan jag går in på ideala ordantal, klargör jag skillnaden mellan scener och kapitel. En scen är en handlingsenhet, där något händer, karaktärer reagerar och insatserna förändras. Ett kapitel är ett strukturellt avbrott som grupperar en eller flera scener till ett meningsfullt segment.

Varje romankapitel är som en miniberättelse med en egen båge: en början, mitt och slut. Scener kan flyta kontinuerligt inom ett kapitel eller växla mellan platser och karaktärer. Men kapitel ger ofta läsaren en chans att pausa, reflektera eller bygga upp förväntan. När du planerar din roman, fråga dig själv vad som behöver hända i varje kapitel och var ett kapitelavbrott ger störst effekt.

I min fackbok Skriva spänning och deckare rekommenderar jag tydliga kapitel såväl som scener. Följer du boken, har du ett råmanus när du läst den klart.

Genomsnittlig kapitellängd: Vad är typiskt?

Den genomsnittliga kapitellängden i romaner tenderar att variera mellan 1.500 och 5.000 ord. Många författare tänjer på dessa gränser. Ett kort kapitel kan vara under 1.000 ord medan långa kapitel kan överstiga 5.000. I allmänhet varierar kapitellängderna beroende på genre. Thrillers och kärleksromaner föredrar kortare kapitellängder för att upprätthålla ett snabbt tempo. Fantasyromaner kan ha längre kapitel på grund av världsbyggandet, och litterär fiktion kan experimentera med varierande kapitellängder för att matcha känslomässiga förändringar. Det finns inget perfekt antal kapitelord, men det är bra att titta på kapitellängder per genre som referenspunkt. Din kapitellängd bör matcha tonen, stilen och rytmen i din berättelse.

Bestäm ordantal för kapitlet

Om du bestämmer rätt ordantal för din bok, tänk på hur många ord per kapitel din berättelse behöver för att förmedla mening, bygga spänning och leverera en känslomässig upplevelse. Till exempel kan en deckare dra nytta av kapitel som är 1.200–2.000 ord långa, medan en fantasy kan använda 3.000–5.000 ord per kapitel.

Vissa författare gillar att konsekvent hålla ordantalet för kapitel medan andra varierar det beroende på berättelsens behov. Nyckeln är att använda kapitellängden till din fördel. Skriv längre kapitel när du vill bygga upp spänningen och kortare när du vill överraska eller chockera.

Kan kapitel vara för korta eller för långa?

Kapitel är för korta när de inte åstadkommer något betydande eller känns som utfyllnad. Ett långt kapitel kan dra ut på tiden om det saknar flyt. Helst bör varje kapitel driva berättelsen framåt. Om du är orolig för din kapitellängd, fråga dig om det händer något viktigt i varje kapitel? Varierar kapitellängden beroende på berättelsens behov? Känns kapitlet mitt i boken lika viktigt som det första kapitlet? Att repetera dessa frågor kan hjälpa dig att skapa mer avsiktliga kapitelindelningar.

Hur många kapitel bör en roman ha?

Hur många kapitel bör en roman ha? Svaret är: Det beror på … Vissa romaner kan vara indelade i tio kapitel, andra i femtio eller fler. Du kanske märker att din berättelse fungerar bäst i tre kapitel per akt. I stället för att oroa dig för det exakta antalet kapitel, fokusera på syftet med enskilda kapitel. Precis som scener bör varje kapitel leda till något specifikt, föra handlingen framåt, fördjupa karaktären eller avslöja ny information. Tänk på varje kapitel som en byggsten som stöder din berättelse.

När och hur man avslutar ett kapitel

Att veta hur du avslutar ett kapitel kan vara lika viktigt som hur du påbörjar det. Slutet på ett kapitel erbjuder en strategisk möjlighet att höja spänningen, ställa en fråga eller signalera ett skifte.

Här är några bra sätt att avsluta dina kapitel

Avsluta med en cliffhanger eller överraskning, med en uppenbarelse eller en ny ledtråd, med ett beslut eller en vändpunkt, eller med en dialograd som dröjer sig kvar. Ett starkt kapitelslut får läsaren att vilja vända blad till nästa kapitel. Tänk på det som en krok, precis som din första mening eller stycke. Det bästa sättet att avsluta ett kapitel är att lämna läsaren känslomässigt eller intellektuellt nyfiken.

Börja ett nytt kapitel när det finns ett naturligt avbrott i berättelsen, oavsett om det är i tid, plats, synvinkel eller känslomässigt. Vissa författare använder kapitelindelningar för att växla mellan två kapitel i olika synvinklar eller alternativa tidslinjer. Andra bryter upp kapitel efter scen eller större utveckling. Om du skriver en roman med flera synvinklar eller en komplex struktur, tänk på hur varje nytt kapitel hjälper läsaren att navigera i din berättelse.

När du avslutar ett kapitel, tänk framåt. Vilken drivkraft kommer att föra dem in i nästa kapitel?

Hur du använder kapitelbrytningar för att kontrollera tempot

Dina kapitelbrytningar är kraftfulla verktyg för tempot. Korta kapitel är bra för snabba, brådskande ögonblick. Långa fungerar bättre när du vill fördjupa läsaren i ett ögonblick eller en tidsperiod. Om din berättelse känns trög kan du prova att använda ett kortare kapitel för att öka tempot. När tempot i din bok känns lagom är det mer sannolikt att läsarna blir engagerade. Använd kapitelbrytningar strategiskt för att manipulera spänning, förväntan och energi.

Redo att göra viktiga kapitel?

När det gäller kapitellängd finns det inget enskilt rätt svar. Frågan om hur många ord eller hur långt ett kapitel ska vara är en fråga som förändras med din berättelses behov. Det bästa tillvägagångssättet är att experimentera, lita på din magkänsla och revidera med avsikt.

Om du precis har börjat skriva en roman eller om du är djupt inne i romanskrivandet, var uppmärksam på hur dina kapitel flyter. Lär dig av strukturen i böcker du beundrar. Tänk på dina läsares upplevelse från ett kapitel till nästa.

Oavsett om du arbetar med att skriva en bok, planerar dina bokkapitel eller försöker skriva ett kapitel som är kraftfullt, kom ihåg att varje kapitel ska förtjäna sin plats i din berättelse – och lämna din läsare nyfiken efter att få veta mer!

Lycka till!

Monica

 

Det finns inget perfekt tillfälle för att skriva …

Alla stunder passar att skriva, oavsett hur vardagen eller helgen ser ut. Skippa prestationsångesten. Bara skriv!

Uppsala slott

Börja där du är!

En del av mina deltagare har sagt:

Kultur och historia i Sverige

— Jag ska skriva, så snart jag är klar med …

Tror du att de blir klara? Det tror inte jag. Nyttja varje kvart och snart har du skrivit lite.

Vänta inte på motivation, inspiration eller energi. Bara skriv! Ful-skriv! Allt går att redigera senare. Det gäller att få ner några ord på papperet/i datorn. Utan dem kan du inte redigera.

Så sätt igång och skriv. Jag skriver varje dag. Ofta så mycket att jag ständigt skriver sönder mina tangentbord.

Om du behöver inspiration och övningar, rekommenderar jag mina skrivarböcker. Här kan du se dessa.

Gå in på min blogg www.resultat-direkt.se och välj:

Jag presenterar varje bok på sidan. Snart kommer även boken SKRIVA SPÄNNING OCH DECKARE.

Lycka till!

Monica

 

Karaktärsbågarna fördelat mellan akterna

Första akten (1%-25%)

1%: Kroken: Protagonisten tror på en lögn som hittills visat sig nödvändig eller funktionell i den befintliga normala världen.
12%: Den utlösande händelsen: Första antydan om att lögnen inte längre fungerar.
Äventyrskallelsen, när huvudpersonen stöter på huvudkonflikten, ger den första subtila antydan om att lögnen inte längre kommer att tjäna huvudpersonen lika effektivt som den har gjort tidigare.
25%: Den första handlingspunkten: Lögnen är inte längre effektiv
Protagonisten står inför ett val, där metoderna i den lögnfyllda första akten visar sig ineffektiva inför nya insatser. Även om protagonisten ännu inte inser lögnens ineffektivitet, kommer hen fortfarande att fortsätta utan återvändo, där hen tvingas lämna den normala världen och gå in i äventyrsvärlden i huvudkonflikten i andra akten.

Andra akten (25%-75%)

37%: Första vändpunkten: Straffad för att ha använt lögn
Protagonisten ”straffas” för att ha använt lögnen. I den normala världen kunde hen använda lögnen för att få det hen vill ha. Men i andra akten är detta inte längre ett funktionellt tankesätt. Under hela första halvan av andra akten kommer hen att försöka använda gamla lögnbaserade tankesätt för att nå målen och kommer att ”straffas” av misslyckanden tills hen börjar lära sig hur saker och ting verkligen fungerar.
50%: Mittpunkten (andra handlingspunkten): Ser sanningen, men förkastar inte lögnen
Protagonisten möter ett sanningens ögonblick där hen kommer ansikte mot ansikte med den tematiska sanningen (ofta via en handlingsbaserad uppenbarelse om den yttre konflikten). Detta är första gången protagonisten medvetet inser sanningen och dess kraft. Hen inser dock ännu inte sanningen och lögnen som oförenliga. Hen kommer att försöka använda båda i andra halvan av andra akten.
62%: Den andra vändpunkten: Belönas för effektivt användande av sanning
Protagonisten ”belönas” för att använda sanningen. Genom att bygga vidare på vad hen lärde sig vid mittpunkten kommer protagonisten att börja implementera sanningsbaserade handlingar i kampen mot den antagonistiska kraften och nå det hen vill ha. Hen kommer att ”belönas” genom framgångar allt eftersom hen närmar sig sitt slutgiltiga mål.

Tredje akten (75%-100%)

75%: Den tredje vändpunkten: Avvisar lögnen
Protagonisten konfronteras vilket orsakas av hens fortsatta vägran att avvisa lögnen. Slutligen måste protagonisten konfrontera insatserna av vad hen riskerar att förlora om hen fortsätter att omfamna lögnen. Hen känner sig besegrad och avvisar lögnen. Implicit omfamnar hen också sanningen.
88%: Klimax: Omfamnar sanningen
Protagonisten går in i den slutliga konfrontationen med den antagonistiska kraften för att avgöra om hen kommer att vinna det hen vill ha eller inte. Direkt före eller under detta avsnitt omfamnar och hanterar hen medvetet och explicit sanningen.
98%: Klimaxögonblicket: Använder sanningen för att uppnå behov
Protagonisten använder sanningen och allt den har lärt henom om sig själv och konflikten för att få det hen behöver. Beroende på sanningens natur kan hen få det hen vill ha, eller så kan hen inse att hen måste offra det för sitt eget bästa. Som ett resultat avslutar hen definitivt konflikten mellan sig själv och den antagonistiska kraften.
100%: Lösningen: Går in i en ny sanningsbemyndigad värld
Protagonisten går antingen in i en ny värld eller återvänder till den ursprungliga världen, där hen nu kan leva som en sanningsbemyndigad individ.

Lycka till med dina karaktärsbågar. Vill du lära mer? Läs min senaste fackbok SKRIVA SPÄNNING OCH DECKARE!

Monica

 

Hur du skapar karaktärsbågar (ARC)

För att skriva en berättelse med fantastiska karaktärer måste du lära dig att skriva karaktärsbågar (ARCs) som får läsarna att kippa efter andan, jubla eller gråta. Detta har jag skrivit utförligt om i min fackbok SKRIVA SPÄNNING OCH DECKARE. Köp den, läs den, praktisera!

Hur skriver du karaktärsbågar?

Bemästra principerna om bågar som vittnar om förändring. Då kommer du att kunna skriva vilken berättelse som helst med självförtroende och skicklighet.

Att lista ut hur du skriver karaktärsbågar ökar din förståelse av berättelsen. Kunskapen kommer att ta dig bortom grunden för berättelsestruktur till kärnprinciperna i berättandeteori.

Karaktärsutveckling är kärnan i en bra berättelse. Oavsett om det är huvudpersonen som gör förändringen, eller om huvudpersonen förändrar bifigurerna, är karaktärsbågarna i slutändan poängen. Förändringen – resan från en andlig, känslomässig, intellektuell plats – är berättelsen. Som författare är det viktigt att du lär dig hur dessa grundläggande förändringar fungerar i verkliga livet och hur du kan presentera dem i din fiktion med med realism.

Följ mig i morgon, då berättar jag mer om de två heroiska bågarna!

Monica

 

Skrivtips: Hur du skapar olika ”skratt”

Idag tipsar jag om verb som uttrycker ett ljud som kan vara något annat än skratt, men när du parar ljuden med skratt får läsaren en grafisk skildring av vad som händer.

Vråla

• För att avge ett långvarigt ljud
• För att sjunga eller skrika med full kraft
• För att avge ett högt förvirrat ljud (som bakgrundsefterklang eller mullrande)
• För att skratta högt
• För att vara bullrig eller oordnad
• För att rusa omkring med oväsen eller uppståndelse
• För att göra ett högt ljud under inandning (som från en häst)

Som du kan se är de gemensamma elementen högljudda och ohämmade.

Ett exempel är nedanstående text:

”Bondefamiljen ser när en grupp legosoldater rider in i byn i avsikt att plundra och plundra. En okunnig bondpojke trotsar legosoldaterna.

 ― Stanna!

Hans rösts styrka överraskar.

― Om du kommer i fred, var välkommen. Om du kommer för att stjäla, trotsar jag dig.

Den främste ryttaren kastar huvudet bakåt och vrålar av skratt. Han drar sitt svärd och sporrar hästen. Djuret hoppar framåt och galopperar mot bondpojken.”

Vi har flera element för att beskriva skratt och vrål. Ryttaren ovan är inte artig, och hans skratt är högt och ohämmat.

Tjuta

Här är några alternativ:

• För att avge ett högt, ihållande ljud som är karakteristiskt för en ylande hund
• För att gråta högt och ohämmat (som vid smärta, sorg eller nöjen)
• För att härja i samband med krig

Ett ”ylande” kan uppstå från olika känslor. Du måste specificera vilken som är orsaken.

Ett exempel:

”En ond kille jagar mig i korridorerna. Han bär ett svärd. Själv springer jag barfota. Korridoren blir som ett gigantiskt löpband och jag kan inte komma undan. Killen sticker mig i foten med svärdet. Han tjuter av förtjusning. Och själv ylar jag av smärta.”

Ljud som klockringning eller åska

Detta kan uppstå:

• I samband med det högljudda ringandet av klockor
• Vid bröllopsklockornas ljud
• Ett högt ljud som ett ”klingande skratt”
• Dunder av åska

Klingande skratt tillhör det glada men åskans dunder är det mörka.

Exempelvis:

”Han bröt ut i vilda skratt och applåder som åska.”

Det är en bättre beskrivning än ”Han började skratta”.

Skrika

Såsom:

• Att uttala ett högt skrik baserat på iver, övergivenhet eller jubel som uttryck för entusiasm eller njutning
• Att ropa
• Att skrika som ropet från ett djur (en uggla, en fågel eller en apa)
• Utifrån den karakteristiska kikhostan
• Ett bullrigt stöd

Exempelvis kan ordet användas i segergester:

”Han sparkade bollen i mål. Alla skriker och mellan ropen stegrar sig ordet ’Fantastiskt’. De andra spelarna bär honom på axlarna i ett segervarv runt planen.”

Även om texten inte uttryckligen nämner skratt, är sammanhanget ett uttryck av glädje.

Fnysa/frusta

Detta ljud kan komma:

• För att tvinga luft våldsamt genom näsan med ett grovt och hårt ljud
• För att uttrycka hån, ilska, indignation eller överraskning
• För att avge explosiva ljud som liknar ett grymtande (gris-ljud)
• För att snorta kokain (som en häst som snortar)
• För att frusta ut någon dryck genom näsan

Exempelvis:

”Tristan fnyser och ger ifrån sig ett kort hånskratt.”

Här är det viktigt att definiera själva ordet eftersom det är kopplat till hån.

Lycka till!

Monica

 

Synopsis

Ett synopsis är en nödvändig del av författarskapet. En del skriver endast tre rader (början-mitten-slutet) och andra gör en mer omfattande sammanfattning. Några gör det innan de skriver, andra för att pitcha manuset till förlag.

Om du ska skriva en deckare eller thriller, är det oerhört viktigt med ett synopsis. Annars kommer du kanske inte ihåg allt. Det är ett bra sätt att utforska din idé.  När jag skriver mysdeckare, har jag testat både utan och med synopsis. Om jag inte gör ett synopsis, riskerar jag att få skriva om stora delar av manuset, har jag upptäckt. Framför allt eftersom ett synopsis avslöjar om det finns luckor i berättelsen. Det handlar om att spara tid, både för dig och förlaget.

Alla författare arbetar olika, men gemensamt är att intriger, karaktärer och miljöer växer fram och utvecklas medan du skriver dem. Därför bör ett synopsis vara ett ”levande dokument” som utvecklas och anpassas med tiden.

Det är viktigt att skriva synopsis i förväg för att utvärdera om romanen fungerar, om dramaturgin är tydlig, om karaktärerna är trovärdiga. Att historien är spännande, intressant och rolig, samt att det inte finns hål i storyn.

Lycka till!

Monica