Gör noggrann research

Jag gör alltid noggrann research, både för mina fackböcker och för mina romaner.

Ungefär ett år tar researchen för en roman. Sedan fortsätter jag göra research allteftersom jag skriver. Det händer att jag måste fördjupa forskandet för att få fram trovärdigheten för karaktärerna.

För att ta ett exempel: I min roman Elvira och Stig intervjuade jag Elvira under ett helt år innan jag började skriva. Sedan diskuterade vi kapitel för kapitel tillsammans. Elvira fick ett förhandsexemplar på sin hundraårsdag av mig.

I min roman Mamma låt mig leva gjorde jag också ett års research, framför allt kring änglamakerskor som alltid har fascinerat mig. När jag började skriva, var jag tvungen att åter forska kring vissa saker. Romanen baserar sig på två fotografier från en liten stad i Polen där nunnorna har ett fönster med en liten babykorg i vilken mammor kan lägga sina telningar. Detta gäller även idag.

Lycka till med researchen!

Monica

Gestaltning

Gestaltning innebär att du visar vad som händer. Du berättar inte! Det är stor skillnad på böcker med eller utan gestaltning. Just nu (när jag skriver detta inlägg), lyssnar jag på en tråkig bok som knappast har någon gestaltning. Den berättar och det blir fruktansvärt urtrist.

Att gestalta innebär att du INTE förklarar utan visar, ungefär som på film. Förklarar du eller berättar, får läsaren inte använda sin fantasi.

Här är exempel:

1. 1. Han sparkar på broderns nya cykel så att den blir sned.
   2. Han är avundsjuk.

Nr 1 ovan är gestaltning, nr 2 är förklarande (berättande). Nr 1 skapar bilder i huvudet på läsaren medan nr 2 enbart blir ett konstaterande utan bakgrund. Givetvis är det upp till läsaren att skapa en bild utifrån gestaltningen. Därför är det inte säkert att läsaren uppfattar att det handlar om avundsjuka. Det skulle kunna handla om ren elakhet. Men oavsett, låt läsaren få upplevelsen!

Du kan även gestalta i en dialog. Föreställ dig en person som talar i telefon och att du kikar på denne genom en dörrspringa.

Genom en monolog kan du gestalta tankar. Du kan även gestalta genom miljön, tiden, spänningen och mycket mera.

Men någon gång måste du undvika gestaltning och paketera genom att berätta. Kanske måste du förklara för att komma snabbare in i handlingen.

Lycka till med skrivandet och vill du ha en tydlig, unik guide som även lär dig hantera karaktärernas konfliktmönster, läs min fackbok SKRIVA SPÄNNING OCH DECKARE.

Monica

Skapa en hemlighet åt din karaktär

Idag bjuder jag på en skrivar-övning.

Skriv en konkret sak, något som din karaktär till varje pris vill hålla hemlig. Varför är det viktigt att hemlighålla detta? Välj något logiskt för din berättelse.

Låt sedan hemligheten äventyras av någonting vilket gör att avslöjandet är förknippat med stora risker.

 

Detta är ett sätt att skapa framåtdriv i din berättelse. Något som får läsaren att vilja veta mer.

Lycka till!
Monica

Skriva en spänningsroman

Idag blir det ingen recension utan lite tips. Som du kanske vet, har jag en ny fackbok på gång. Den handlar om konsten att skriva en spänningsroman eller deckare. Just nu slutredigerar jag den.

Föreställ dig ett svagt upplyst rum, en detektiv som granskar ledtrådar och den lockande frågan hängande i luften: vem är skurken? Kriminalromaner fängslar läsare med spännande intriger, komplexa brottslingar och smarta vändningar. Men om du skriver kriminalromaner vet du redan att det inte är så enkelt som det ser ut.

Att skapa en fängslande kriminalroman innebär mer än att enbart placera en död kropp på första sidan. Det handlar om att bygga spänning, skapa fängslande karaktärer och hålla läsarna krokade genom vilda vändningar och avslöjanden. Oavsett om du är nybörjare inom genren eller finslipar din roman, är här några av mina bästa tips för att skriva romaner som läsarna inte kan lägga ifrån sig.

Vad är kriminalromaner/deckare?

Kriminalromaner/deckare är en litteraturgenre som fokuserar på att lösa ett brott – vanligtvis ett mord – och följer en utredare (professionell eller amatör) när hen pusslar ihop ledtrådarna. Dessa berättelser handlar om att besvara de stora frågorna: vem begick brottet, hur och viktigast av allt, varför? Kriminalromane/deckarer överlappar ofta mysteriegenren och thrillerromaner, såväl som undergenrer som:

• Klassisk deckare: Tänk Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes eller Agatha Christies Hercule Poirot, som löser pussel med logik och deduktion.
• Poliprocedur: En titt på detektivarbete från polisens insida.
• Psykologiska thrillers: Spännande, känslosamma berättelser som utforskar både offers och förövares sinnen.
• Juridiska thrillers: Brott och rättvisa kolliderar i rättssalen.
• Historisk kriminalroman: Kriminalhistorier som utspelar sig i det förflutna, ibland med en modern twist.
• Noir-romaner: Mörka, råa berättelser med moraliskt komplexa karaktärer.

Om du är nybörjare kan det hjälpa dig att upptäcka vilken typ av berättelse du skriver genom att läsa mycket inom ovanstående undergenrer.

Kärnelementen

I hjärtat av varje bra kriminalhistoria/deckare finns flera viktiga ingredienser. Att förstå dessa hjälper dig att skriva en roman som fångar uppmärksamheten och inte släpper taget.

Brottet

Det centrala brottet är det som sätter i gång berättelsen. Det kan vara ett mysterium i ett låst rum, ett ouppklarat fall, en kidnappning eller till och med ett rån. De bästa böckerna inom kriminalgenren använder brottet som kopplar till karaktärerna, teman och tonen i berättelsen. För att skriva en deckarroman som spelar roll, se till att brottet är kopplat till djupare teman, såsom rättvisa, korruption eller hämnd.

Utredaren

Din detektiv (professionell eller amatör) är drivkraften i berättelsen. Oavsett om det är en erfaren polis, en privatdetektiv eller en amatördetektiv som dras in i händelser mot sin vilja, gör dem intressanta. Tänk på hur Sir Arthur Conan Doyle skriver om Sherlock Holmes: briljant, men också djupt bristfällig och fascinerande.

Misstänkta och antagonisten

En gedigen deckare håller läsarna i spänning. Fyll din berättelse med misstänkta som alla har motiv, hemligheter och dolda agendor. Antagonisten kanske inte avslöjas förrän i slutet, men de bör alltid påverka händelserna. Bra deckarförfattare vet hur man använder vändningar i handlingen, vilseledande beskrivningar och långsamma avslöjanden för att bygga spänning och höja insatserna.

Temat

Utöver att lösa mysteriet, vad handlar din kriminalroman om? Den bästa kriminalromanen fördjupar sig i teman, såsom moral, rättvisa, ojämlikhet eller våldets psykologi. I psykologiska thrillers, till exempel, fungerar brottet ofta som ett fönster av det mänskliga sinnet.

Vill du ha fler tips? Håll utkik  efter min kommande fackbok med unika och specifika tips som håller dig i handen till ett färdigt råmanus.

Monica

Få klart ditt manus

Här ser du en sida ur mitt råmanus för kommande fackboken SKRIVA SPÄNNING OCH DECKARE.

Du stirrar på en tom sida och väntar på att orden ska dyka upp medan du försöker (och försökerom och om igen) att få din bok klar. Dagar blir till veckor, veckor till månader och månader till år. Du är inte den enda. Du har en bok i dig, men ingenting händer. Väntan kostar dig tusentals kronor! Ingen bok = liten effekt. Att få ditt första utkast klart snabbt är som att släppa en ryggsäck full med stenar. Plötsligt kan du andas.

Dina idéer finns UTANFÖR huvudet i stället för att studsa runt i skallen klockan tre på morgonen. Du får flyt och självförtroende. Du skriver och ditt röriga manus förändrar människors perspektiv på dig. Auktoritet och trovärdighet.

Ett första utkast till manuskript (råmanus) är ett levande bevis. Trovärdigheten öppnar dörrar: kunder, inbjudningar till föreläsningar, podcastintervjuer, konsulttjänster, partnerskap och mycket mer. Du ”tänker inte längre på att skriva en bok” – du skriver. Själv skriver jag ett råmanus på ca en månad. (Sedan tar det ibland tolv månader att redigera manuset.)

Någon där ute behöver din visdom, berättelse och expertis. Väntar du på perfektion? Glöm det! Perfektion dödar inflytande, inkomst och genomslagskraft. När du hör den lilla rösten viska: ”Men det är inte klart …” eller ”Jag är inte redo …”, kom ihåg, du kan inte redigera en tom sida.

Lycka till med ditt skrivande!

Monica

 

Skicka bokmanus till förlag

Här är några tips som du behöver läsa innan du skickar till ett förlag. Du behöver välja förlag, skriva följebrev mm.

Är ditt manus klart att skickas? Om du skrivit klart ditt manus, redigerat det och ska skicka till förlag, behöver du tänka till. Har du låtit manuset:

• vila innan du påbörjat redigeringen,
• få minst sjutton vändor av redigering,
• använt testläsare och lektör,
• redigerat så många gånger att du aldrig mer vill se ditt manus?

Genom att redigera åtskilliga gånger (minst sjutton), ta hjälp av yrkesproffsen, lära dig hantverket i grunden, ökar du chanserna att bli antagen av ett förlag. Konkurrensen är enorm. Du behöver synliggöra att du kan skriva och seriöst vill satsa på ditt skrivande. Har du bett om professionell hjälp och gått flera utbildningar, kanske du är författaren som förlaget vill satsa på.

Välj förlag

Många förlag får in tusentals manus som inte passar deras utgivning. När du skickar till förlag, tänk på följande:

• genren; är den av den typ som förlaget vill ha,
• målgrupp; har du skrivit för förlagets målgrupp,
• utgivning av tryckt, ljud- och/eller e-bok?

Vilken typ av förlag letar du efter? Det finns olika sorters förlag, exempelvis:

• Traditionellt
• Hybrid
• Print-on-demand
• Egenutgivning

Vill du att din bok ska ges ut traditionellt, dvs att förlaget står för alla omkostnader? Ta reda på vilka förlag som har den sortens utgivning. Hybridförlag ger ut böcker där författarna är med och betalar för utgivningen. Print-on-demand-förlag är ofta billigare i produktionen men du måste ha gjort alla yrkesprofessionella saker först. Egenutgivning kräver att du gör många saker på egen hand.

Skicka till förlag – hur gör du?

Du väljer förlag som passar ditt manus och din målgrupp. Men hur gör du när du skickar manuset? Ska du skriva ut manuset och posta det eller skicka via mail?

En del förlag förväntar sig att du:

• laddar upp ditt manus på deras hemsida – via ett specifikt formulär,
• skickar via mail,
• skickar manuset i pappersform,
• skickar manus tillsammans med ett kortare synopsis,
• skickar enbart synopsis och inte ett färdigt manus,
• formaterar ditt manus med angivet teckensnitt och storlek.

Du bör bifoga ett följebrev där du kort berättar om ditt manus och dig själv.

Skriva följebrev

Många förlag vill ha följebrev. I det tipsar du om ditt manus och vem du är. Ett följebrev bör inte överstiga en A4-sida. Olika förlag önskar veta olika mycket. En del vill ha en kortare sammanfattning. Läs på förlagets hemsida hur de vill ha det.

När du presenterar roman- eller fackbokshandlingen, hitta kärnan i ditt manus. Det är bra att skapa en premiss initialt. Vilken är den röda tråden? Har ditt manus ett tema?

Presentera dig tydligt och ta fram viktiga faktorer. Exempelvis när jag skrev fackboken Mentala vitaminer med Chi Neng Qigong, förtydligade jag att jag hade certifikat i flertalet övningar i boken. När jag skrev mina romaner Porten till friheten och Elvira och Stig samt min senaste roman Mamma låt mig leva, jobbade jag länge med både baksidestexten och följebrev.

Men håll brevet kort. Har du något tidigare publicerat kan det vara värt att nämna. Fast inte novellen eller krönikan du skrev för tjugo år sedan och fick med i en tidning. Det ska vara aktuellt.

För presentationen

Vad är kärnan i ditt manus? Finns det något särskilt tema?
Varför har du skrivit om det du skrivit?

På nätet kan du hitta exempel på följebrev. Inte alla brev är ”bra” men de som lagt upp dem har oftast fått sina böcker antagna.

Hur många förlag ska man skicka till?

Det är vanligt att skicka till flera förlag på samma gång. Det beror bland annat på att svarstiden kan vara väldigt lång. De flesta förlag brukar återkomma efter cirka tre till tolv månader.

När du valt vilka förlag du vill skicka till, fundera på vilka du vill börja med.

• Vilka vill du helst bli utgiven av? Och minst? Spelar det ingen roll?
• Ger de ut i de format du vill? Många ger ju endast ut e-böcker och ljud.

Beroende på vad för sorts bok du skrivit och vilken målgrupp du riktar dig till kan du ha många olika förlag att välja på. Ungdomsböcker ges ju till exempel ut av färre förlag än böcker för vuxna.

Det kan vara bra att skicka till de förlag som du helst vill bli utgiven av, i första hand, kanske sju till tio olika. Förlagen är införstådda med att de flesta skickar till många förlag på en gång. Om du får refuseringar, kan du skicka till fler förlag. Eller så kan du arbeta om manuset innan du skickar till fler för att öka chanserna hos de andra förlagen. Får du ett ja, grattis!

Lycka till!

Monica

Utveckla och utmana dig och ditt skrivande!

Jag anser att fokus för skrivövningar bör vara scenen. Om du inte konsekvent kan skriva fantastiska scener som håller läsarna engagerade och vänder blad, är det ingen idé att skriva. När du väl har koll på scenskrivande, vad händer då? Ska du skriva en roman?

Tänk: ”Nu när jag kan skriva 1500 ord … ska jag skriva 100 000!”

Det finns den berömda sexordsnovellen och tekniskt sett kan en novell innehålla 20 000 ord.

🎬 Var ska du börja?

Längre verk är svårare eftersom du försöker göra scenen övertygande. Du måste föra historien framåt samtidigt som du behåller läsarens uppmärksamhet. Jag föreslår:

1. Utveckla temat
2. Kartlägg de globala fem budorden för berättelsen.
3. Skriv en scen för vart och ett av de fem budorden.

Detta bör hamna någonstans mellan 5 000 och 8 000 ord. Tillräckligt många för att utmana dig bortom en enda scen, men tillräckligt kort för att du fortfarande kan iterera och bli bättre.

1   Utveckla temat

Innan du skriver, bestäm vad temat för din berättelse ska vara. Inte handlingen – den djupare meningen. Vilken insikt vill du att läsarna ska få?

Hitta ditt tema

Temat för din berättelse bör vara något djupt om hur världen fungerar eller hur människor beter sig. Det är lärdomen genom erfarenhet som du vill dela med andra. Några frågor som hjälper dig att hitta temat:

• Vilken tro har du som andra kanske inte håller med om?
• Vad har du lärt dig den hårda vägen?
• Vad önskar du att du hade förstått tidigare i livet?
• Vilket mönster har du lagt märke till i mänskligt beteende?
• Vilken motsägelse i livet fascinerar dig?

Gör ditt tema specifikt

Några exempel nedan. Rött är OK, gult är bra men grönt är perfekt.

🔴 Börja: ”Kärlek är viktig”

🟡 Bättre: ”Föräldrakärlek är komplex”

🟢 Perfekt: ”Bra föräldraskap handlar inte om att göra allt rätt, det handlar om att visa din kärlek när du behövs som mest.”

🔴 Börja: ”Människor kan vara grymma”

🟡 Bättre: ”Grymma tonåringar härrör från osäkerhet”

🟢 Perfekt: ”De grymmaste handlingarna kommer ofta från dem som själva har blivit skadade”

🔴 Börja: ”Förändring är skrämmande”

🟡 Bättre: ”Att gå framåt kräver att släppa taget”

🟢 Perfekt: ”Den svåraste delen av att jaga drömmar är att få människorna som vill skydda dig besvikna”

🔴 Börja: ”Vänskap är viktigt”

🟡 Bättre: ”Sann vänskap kräver uppoffring”

🟢 Perfekt: ”Ibland betyder att älska en vän att vara villig att förlora hen för att hjälpa hen att växa”

Testa ditt tema

Din sanning är klar när:

1. Du kan ange det i en tydlig mening
2. Det är tillräckligt specifikt för att skapa konkreta scener
3. Du känner dig obekväm med att dela det
4. Det kommer från personlig erfarenhet eller observation
5. Det avslöjar något som inte omedelbart är uppenbart

Vanliga misstag i detta skede:

• Har inget tydligt budskap
• Försöker utforska för många teman samtidigt (detta är det vanligaste misstaget) och har inte satt avgränsningar
• Välja ett tema som är för brett
• Att välja en sanning som du inte tror på
• Att göra texten för predikande eller moralistisk

För att bädda in detta i berättelsen behöver du skapa en situation där huvudpersonen tar en rad dåliga beslut som försätter hen i problem.

Koppla temat till berättelsen

När du har ditt tema måste det forma varje val du gör. Fråga dig själv:

• Vilken typ av huvudperson skulle kämpa mest med denna sanning?
• Vilken situation skulle tvinga hen att konfrontera den?
• Vilket är det värsta tänkbara ögonblicket för hen att lära sig den läxan?
• Vilka karaktärer skulle kunna representera motsatta åsikter om denna sanning?
• Vilken inställning skulle förstärka temats inverkan?

2   Kartlägg de globala berättelseelementen

När ditt tema är vägledande för dina val kan du bygga ramverket. Berättelser handlar om förändring. Du använder de fem budorden i berättandet för att säkerställa att förändring sker.

Buden är:

1. Uppviglande incident:
   Det är kaoset som stör huvudpersonens liv och sätter igång historien.
2. Vändpunkt:
   Detta är ögonblicket då huvudpersonen inser att hen inte kan återgå till hur saker och ting var. Det är en avgörande förändring som tvingar hen att konfrontera historiens centrala konflikt.
3. Kris:
   Detta är den kritiska beslutspunkten för huvudpersonen, där hen måste välja mellan två svåra alternativ som båda har intensiva för- och nackdelar.
4. Klimax:
   Det är här huvudpersonen agerar på sitt beslut från krisen.
5. Upplösning:
   Detta är efterdyningarna, där konsekvenserna av huvudpersonens beslut i klimax avslöjas. Den här delen avslutar berättelsen, stänger den narrativa bågen och lämnar en bestående påverkan hos läsaren.

För att de fem budorden ska fungera i din berättelse måste huvudpersonen vilja något och aktivt driva det i alla handlingar och dialoger. Detta är ett längtans objekt.

Som ett resultat av den uppviglande incidenten vill huvudpersonen ha något. Men det finns en begränsning … hen vill ha något utan att behöva ge upp eller göra något annat.

Jag formulerar det så här:

Huvudpersonen vill ha [A] utan att behöva göra [B].

Vi har alla saker som vi vill ha och inte har, oavsett om det är en ny bil eller ett kärleksfullt förhållande, och anledningen till att vi inte har dem är för att det finns en begränsning som vi antingen inte kan eller vill överkomma.

Bryt ner till scennivå

Innan du går över till att skriva scener, förstå hur globala element översätts till scenelement:

Global → Scenöversättningsguide:

• Globalt tema → Scen visar en aspekt av temat
• Global → Fördjupad scen tjänar den globala önskningen
• Globala insatser → Sceninsatser bygger mot globala insatser

Till exempel, om din globala scen ”vill ha kärlek utan att riskera att bli avvisad”, kan en fördjupad scen vara ”vill krossa utan att göra bort mig inför vänner.”

3 Skriv dina scener

Skriv de individuella scenerna som ger din berättelse liv. Varje globalt bud får egen scen, men varje scen måste stå för sig själv.

Du tar vart och ett av de fem globala budorden och skriver en narrativ beståndsdel. Gör en vändande scen för vart och ett av dem.

Du måste ha ett starkt längtansobjekt och övertygande fem budord för VARJE scen.

I scenen med första incidenten måste du få till den globala incidenten, men du måste också få scenen att stå ensam.

😓 Det här är den svåraste delen av att skriva en längre berättelse.

Att hålla makroelementen i rörelse samtidigt som varje rad är tillräckligt övertygande så att läsaren förblir engagerad och vänder blad.

Checklista för att skriva en scen

För varje scen, verifiera:

• Längd: Sikta på 1 000-1 600 ord per scen
• Tempo: Börja sent i handlingen, avsluta tidigt
• Insatser: Tydliga konsekvenser för framgång/misslyckande
• Tydlighet: Läsaren vet alltid vad huvudpersonen vill ha
• Syfte: Scenen flyttar både lokal och global historia framåt
• Tema: Scenen avslöjar eller testar berättelsens sanning

Felsökning av vanliga problem

1. Scenen känns frånkopplad
   1. Kontrollera om den lokala scenen tydligt relaterar till den globala
   2. Se till att temat finns i karaktärsvalet
   3. Leta efter sätt att återspegla globala insatser
2. Tempoproblem
   1. Radera beskrivning som inte tjänar berättelse/tema
   2. Starta texten närmare den hetsande incidenten
   3. Avsluta så snart upplösningen är klar
3. Svaga insatser
   1. Gör konsekvenserna omedelbara
   2. Lägg till ett personligt element till misslyckandet
   3. Höj kostnaden för framgång
4. Förlorad Global scen
   1. Granska hur scenen utvecklas globalt
   2. Lägg till referenser till globala insatser
   3. Koppla scenkris till tema

Slutlig berättelsechecklista

Innan du betraktar din berättelse som färdig, verifiera:

• Varje scen är tydlig och har de fem budorden involverad
• Temat förekommer i varje beslut
• Global storyprogression är tydlig
• Karaktärsförändring finns
• Upplösningen håller temats löfte

📝 Anteckning om olika tillvägagångssätt

Metoden som beskrivits ovan är speciellt utformad för att hjälpa författare att överbrygga klyftan mellan att skriva enskilda scener och ta itu med längre verk. Det är inte det enda sättet att skriva en roman eller novell, och det är verkligen inte en regel du måste följa. Noveller finns i alla former och storlekar:

• Fiction kan vara en scen på 1 000 ord
• Den berömda berättelsen på sex ord (”Till salu: babyskor, aldrig använda”) bryter mot konventionella regler
• Vissa noveller har mer än 15 000 ord med flera underintriger

Det viktiga är att berättelsen fungerar för dina läsare och leder dem till katarsis i slutet. Katarsis är ett begrepp som används inom psykologi och psykiatri för att beskriva en process där karaktären rensar sig från känslor som skuld, ångest, smärta, frustration, ånger eller oro.

Om du funderar på att bygga dina färdigheter systematiskt – för att ta steget från att skriva övertygande scener till att skapa längre berättelser som håller läsarna engagerade – ger den här metoden dig en konkret väg framåt. Den hjälper dig:

• Hantera komplexitet utan att bli överväldigad
• Ser till att din berättelse har en meningsfull förändring
• Låter både lokala och globala berättelseelement fungera
• Öva på de färdigheter du behöver för längre text

Tänk på ovan som ett träningshjul. När du bemästrar detta tillvägagångssätt kommer du att ha grundläggande förståelse för att experimentera med olika former och hitta ditt eget unika sätt att berätta historier.

🪨 Grunden för allt bra skrivande

Du kan studera berättelsens struktur, karaktärsbågar och handlingsutveckling i flera år, men inget spelar någon roll om du inte kan skriva övertygande scener. Tänk på det – oavsett om du skriver en novell eller en roman: Läsaren upplever din berättelse en scen i taget. Om de individuella scenerna inte får läsaren att vända blad kommer de aldrig att upptäcka dina briljanta vändningar eller karaktärsutveckling. Det är därför scenskrivning är grunden. Allt bygger på det.

De flesta skrivarkurser hoppar över denna avgörande färdighet och hoppar direkt till plotstruktur eller karaktärsutveckling, vilket gör att författare kämpar för att utföra grunderna i en övertygande scen.

Kom ihåg: Du kan inte skriva en fantastisk historia utan att bemästra fantastiska scener. Varje framgångsrik författare är tvungen att lära sig den färdigheten – nu är det din tur.

Lycka till!

Monica

Idéer och tips för att skriva

Många tror att författare får idéer från ett blixtnedslag av inspiration, men sanningen är att det krävs arbete att utveckla bra bokidéer.

Hur får du idéer till böcker? Om du är en ny eller erfaren författare som söker efter ditt nästa ämne, kan det vara en utmaning att komma på bokidéer. Ännu svårare kan det vara att veta om din bokidé är bra eller inte.

Kanske har du ingen bokidé än. Hur får du en? Eller så har du en idé, men är inte säker på att den är tillräckligt bra för att förvandlas till en bok. Hur vet du det? Eller kanske du tycker att din bokidé är fantastisk, men du är inte säker på hur du ska komma igång.

Själv har jag fått en härlig, ny idé till min nästa roman baserat på att en banan-palm i vår fantastiska Boviera blev för tung för banan-stocken och fick bindas upp. Innan dess, sattes det upp varningsband som vid en olycka. Du vet den typen som polisen använder. Detta gav mig en strålande idé men mer får du inte veta av mig nu.

Idag får du idéer kring hur du startar.

Har du redan en idé till din bok?

Häftigt!

Börja med att gå från ingenting till en solid bokidé som gör att du kan skriva, publicera och sälja din bok.

5-stegsprocessen för att skapa en bättre bokidé

Hur kommer du på en bokidé? Hur gör du din idé bättre och blir redo att skriva och till och med publicera boken?

Steg 1: Börja med att välja en genre för din bok

Innan du börjar är det viktigt att du vet vilken typ av bok du vill skriva, vad din bok har för litterär genre. Här är en sammanfattning.

Litterära genrer är kategorier, typer eller samlingar av litteratur som delar vissa egenskaper, såsom ämne, stil, form, syfte eller publik. Genren är med andra ord ett sätt att kategorisera läsarnas smak. Genre spelar roll i idéstadiet eftersom det finns olika ämnen, regler och saker som författaren tänker på för olika genrer. Genren är också viktig för marknadsföring och publicering. Om du vill att din bok ska publiceras och kanske till och med bli en storsäljare, är det bra att veta om din bokidé kommer att ha en existerande marknad.

Det finns tre huvudgenrer för böcker som dikterar allt som har med din skrivprocessen att göra.

Tre huvudbokgenrer

Skönlitteratur: De flesta skönlitterära böcker är romaner eller noveller. Grafiska romaner är nästan alltid fiktion.

Facklitteratur: Facklitteratur kan vara hur man gör, inspirerande, referenser, religiöst, biografi eller liknande.

Memoarer: Memoarer är en typ av facklitteratur som handlar om ditt liv. Den skiljer sig från självbiografi genom att den fokuserar på en del eller ett ämne i ditt liv snarare än en fullständig återberättelse från födseln till döden. (Således ingen biografi.)

Vilken typ av bok skriver du? Att veta detta avgör skrivprocessen. Det är viktigt att ta reda på det!

Nedan har du idéer för var och en av dessa genrer.

När du är medveten om de tre huvudgenrerna måste du tänka på din undergenre, för inom var och en av dessa tre bokgenrer finns hundratals andra genrer. Du kan se en lista över de största bokgenrerna här. Fundera på i vilken genre din bok kan passa in.

Bokgenrer och undergenrer

Genrer för skönlitteratur:

• Fantasy romaner
• Science fiction (eller sci-fi) romaner
• Mysterium/kriminalromaner
• Skräckromaner
• Dystopiska romaner
• Samtida/litterära romaner
• Spänningsromaner
• Historiska romaner
• Grafiska romaner
• Novellsamlingar
• Äventyrsromaner
• Thrillers
• Feelgood, chicklit, romans

Facklitteratur böcker:

• Självhjälpsbok, utbildningsbok, faktabok
• Affärsbok
• Biografi & självbiografi
• Hänvisning
• Sann brottslighet
• Inspirerande eller religiös bok

Memoar-genrer:

• Rese-memoarer
• Inspirerande memoarer
• Personliga memoarer

Steg 2: Brainstorma din bokidé

Skriv ner så många idéer du kan komma på. Vid det här laget behöver du inte välja den idé du vill skriva. Brainstorma bara. Om du redan har en idé som du brinner för, ta den.

Steg 3: Välj en typ av berättelse eller typ av facklitteratur

En annan viktig fråga att tänka på är vilken typ av bok du skriver. Typ hänvisar inte till genren utan till bokens struktur. Din bokidé och bokstruktur samverkar. Din idé kommer att påverka vilken typ av bok du vill skriva och vice versa. Så det är bra att vara medveten om och tänka på vilken typ av bok du vill skriva när du funderar på din idé.

Viktigt: några av dessa kommer att likna genrerna ovan. Men berättelsetyp/boktyp överskrider genre. Du kan ha en äventyrsroman eller en sci-fi-kärlekshistoria eller en mysteriehistoria, och så vidare. Genre är inte lika med story/boktyp!

10 typer av berättelser

1. Äventyr
2. Handlingsagerande eller Karaktärsagerande
3. Mysterium/Brott
4. Thriller
5. Fasa
6. Kärlekshistoria
7. Prestanda/Sport
8. Åldersrelaterat
9. Frestelser/Moral
10. Kombination

6 Facklitteratur boktyper

1. Hur man gör och självhjälp
2. Undersökande
3. Hänvisande
4. Inspirerande/”Hur?”
5. Biografi
6. Akademisk

Vilken boktyp eller berättelsetyp vill du skriva? Hur står den sig i jämförelse med dina brainstorm-idéer? Behöver du göra ändringar i idén för att få den att fungera med din valda boktyp?

Steg 4: Välj din idé och skapa en plan

Därefter är det dags att välja din idé och göra dig redo att skriva. Det första steget är att skapa en plan. Planera varje steg i skrivprocessen från din första idé genom skrivprocessen och hela vägen till publiceringen och lanseringen av din bok.

Varför planera så långt fram? När en författare skapar en plan är det mycket mer sannolikt att hen avslutar sina böcker. Faktum är att i en studie bland författare var det 52 procent större sannolikhet för författare som skapade en plan att avsluta böckerna.

Det första steget för att skapa en plan är att förvandla din bokidé till en premiss, en sammanfattning i en till tre meningar av din boks huvudidé.

Behöver du fler tips, rekommenderar jag min fackbok PLANERA DITT SKRIVPROJEKT. Läs mer om den här: https://bokshop.bod.se/planera-ditt-skrivprojekt-monica-iveskoeld-9789180577625.

Steg 5: Börja skriva

När du har en plan är du redo att skriva!

Lycka till!

Monica