Poesi-skola – Tips för dig som skriver dikter
Jag har skrivit dikter sedan jag var barn, dvs i mer än 60 år. Och jag läser gärna dikter. För mig är det viktigt med rytmen i dikten. En av mina favoriter är Jessica Olsson, vars diktsamling Himlastorm jag nyligen recenserade. Jag är barnsligt förtjust i Jessicas rytm.
Själv skriver jag gärna haiku- eller senryu-dikter. Tekniken är densamma för dessa men innehållet skiljer sig. Jag gillar dessutom att skriva limerickar och rimdikter.
När du skriver dikter, kan du tänka på följande:
- Händelseförloppet i dikten
- Rörelsen
- Gå från ett tillstånd till ett annat
- Rytmen
Händelseförloppet
I många dikter är händelseförloppet banalt. Undantag finns. En av mina favoritdikter är Anna Maria Lenngren (1754-1817). När jag var tio år gammal, fick jag äran att klä ut mig och deklamera hennes underbara Porträtterna. Fortfarande, efter ca 60 år, kan jag den utantill.
Så här börjar den. Och en bekant till mina morföräldrar hjälpte mig den gången att teckna samtliga porträtt som vi satte upp i skolan. Som jag njöt.
”Uppå ett gammalt gods, ett arv av gamla fäder,
en skinntorr grevlig änka satt.
Var skral, drack ständigt te på fläder
och hade ben, som spådde väder,
och leddes merendels besatt.
En dag – Gud vet hur det var fatt –
när hon med kammarpigan satt
uti den stora sal’n, beklädd med gyllenläder
samt här och där med ett porträtt
av hennes högvälborna ätt,
hon i sitt höga sinne tänkte:
Om jag likväl så lågt mig sänkte
att tala med det lumpna hjon,
kanske det gav min gikt en liten diversion;
och fast ej denna dumma flundran
förstår en fin konversation,
så får min lunga en motion
och detta stackars våp skall falla i förundran
att höra på min extraktion.
”Susanna” – sade hon – ”du sopar denna salen,
och sopar den mest alla dar,
du ser de konterfej, den har,
men gapar, som du vore galen,
och ej vet av vad folk du spindelväven tar!”
Susanna spelades av min väninna som fortfarande är min allra bästa vän.
Rörelsen
Fundera över om det finns någon rörelse i din dikt, något som behöver betonas. En annan av mina favoriter är Hjalmar Gullbergs dikt Kyssande vind.
Den har verkligen rörelse. Här ser du början av den:
” Han kom som en vind.
Vad bryr sig en vind om förbud?
Han kysste din kind,
han kysste allt blod till din hud.
Det borde ha stannat därvid;
du var ju en annans, blott lånad
en kväll i syrenernas tid
och gullregnens månad.”
Ovanstående dikt är även tonsatt och det finns inspelningar av den på YouTube om du är intresserad.
Den här dikten handlar om förbjuden kärlek och jag tycker att rörelsen i den är strålande. Oerhört suggestiv.
Rörelsen är således diktens budskap.
Gå från ett tillstånd till ett annat
Rörelsen i dikten behöver inte vara fysisk. Det kan handla om ett tillstånd eller en stämning. Känslor, helt enkelt.
En av mina favoriter inom detta är Karin Boyes fantastiska dikt Ja visst gör det ont. Den handlar om när knoppar brister men har också en undertext givetvis. Här får du början av den:
” Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.”
Här kan du höra när Karin Boye själv läser inledningen av dikten:
https://www.karinboye.se/verk/ljudinspelningar/ja-visst-gor-det-ont.mp3
Texten skapar inre bilder. Det är rörelsen i dikten som skapar bilden – inte verben. Som jag skrev inledningsvis är även Jessica Olsson fenomenal på både känslor och rörelse.
Rytmen
Rytmen är viktig. Det är den som driver dikten framåt. Beroende på vilken teknik du använder, finns regler. Skriver du haiku ska du använda 5-7-5 mora. Haiku är en japansk kortdikt. En mora är egentligen inte en stavelse utan en ljudbärande enhet, men på många språk finns inte mora. Den delas upp på tre rader där vi enklast räknar vokalerna (ljudenheterna).
Även senryu-dikten är uppbyggd på samma sätt. Det som skiljer en haiku från en senryu är att det i haikun bör handla om miljön och ofta är seriös medan en senryu är friare tematiskt. I senryu bör du ha en cynisk eller slutkläm av svart humor.
Här kan du läsa en av mina dikter med moras. Den handlar om april.
” Ena dagen vår
Nästa istappar, kallt, vått
Lurad – frusna tår
Minns femtiotal
Med strumpa över teven
Ingen färg ändå
Ibland i andra
Månader i årets hjul
Lurad – inget kul”
Limerickens regelverk är att den ska rimma enligt följande schema. Den är namngiven utifrån staden Limerick på Irland.
Den måste ha fem rader och använda rimschemat: A-A-B-B-A.
Första raden bör sluta med ett ortsnamn och den får gärna ha en ekivok avrundning.
Här får du en av mina limerickar som handlar om bull-bak:
” #BULLBAK (Limerick)
En tant från Orihuela
Till fikat poker ville spela
Men bullen den blev bränd
Och tanten rejält beklämd
Så hon spottade i grannens fela
Då kom en man från Alicante
För att hälsa på sin norska tante
Hon hade foten i sin fela
Ville ej med honom bullen dela
Han fick fingret upp i en vante
Damen från Köpenhamn
Öppnade sin varma famn
Tog emot en bull-längtande karl
Som damens tutte prövande tar
Slutet blev visitkort med hans namn”
Lycka till med ditt skapande!
Monica
De två sista raderna ska innehålla en reflektion på de översta.
Dikterna får full pott av mig, dvs 5 av 5 pennor.
I Svanshall som barn
Älskar att skriva utomhus
