Etikett: Lektör

Publicerat

Vad gör en lektör respektive en redaktör? Del 3

Vad gör en lektör respektive en redaktör? Del 3

Skillnaden mellan lektör och redaktör

Under två dagar har du fått veta lite om vad en lektör respektive en lektör gör. Idag får du information om skillnaden.

Skillnaden mellan en lektör och en redaktör ligger främst i deras respektive fokus och arbetsområden när det gäller att förbättra ett manuskript. Här är en mer detaljerad jämförelse:

Lektör

  1. Övergripande bedömning: Lektören gör en grundlig läsning av hela manuskriptet och ger en omfattande bedömning av dess styrkor och svagheter.
  2. Innehåll och struktur: Fokuserar på de större aspekterna av berättelsen, såsom handling, karaktärsutveckling, tema, tempo, och struktur. De ger feedback på hur dessa element kan förbättras för att göra berättelsen mer sammanhängande och engagerande.
  3. Rapport: Efter genomgången skriver lektören en detaljerad rapport som sammanfattar deras iakttagelser och rekommendationer. Rapporten kan inkludera förslag på omstrukturering, utveckling av karaktärer, förbättring av dialoger och andra innehållsmässiga förbättringar.
  4. Inledande fas: Lektörens arbete sker ofta i den tidiga fasen av redigeringsprocessen, innan man går in på mer detaljerade språkliga och tekniska aspekter.

Redaktör

  1. Detaljerad redigering: Redaktören arbetar mer hands-on med texten, vilket innebär att de kan gå igenom manuskriptet linje för linje för att göra förändringar direkt i texten.
  2. Språk och stil: Redaktören fokuserar på språkbruk, ton och stil för att säkerställa att texten är konsekvent och passar den tänkta målgruppen. Detta inkluderar att förbättra formuleringar, korrigera grammatik och stavfel, samt justera stilistiska element.
  3. Strukturell och innehållsmässig redigering: Precis som lektören kan redaktören också ge feedback på berättelsens struktur och innehåll, men med en mer ingående och detaljerad metod.
  4. Samarbete och revision: Redaktören arbetar nära författaren genom flera omgångar av revisioner, vilket innebär att de diskuterar och implementerar förändringar och förbättringar tills manuskriptet når en slutlig, publiceringsklar version.
  5. Faktagranskning och kontinuitet: Redaktören kontrollerar även fakta och kontinuitet i berättelsen för att säkerställa korrekthet och trovärdighet.

Sammanfattning

  • Lektör: Ger en övergripande bedömning och rapport om manuskriptets innehåll och struktur, med fokus på större berättelseelement och tidiga faser av redigeringsprocessen.
  • Redaktör: Arbetar mer detaljerat med texten, inklusive språk, stil, grammatik och struktur, genom flera omgångar av redigering, nära samarbete med författaren och förberedelse för publicering.

Både lektörer och redaktörer spelar viktiga roller i processen att förvandla ett råmanuskript till en färdig bok, men deras arbetsområden och metoder skiljer sig åt.

Monica

Publicerat

Vad gör en lektör respektive en redaktör? Del 1

Vad gör en lektör respektive en redaktör? Del 1

Många frågar mig om skillnaden.

Eftersom jag har haft eget förlag i många år, och arbetat som både lektör och redaktör, kan jag synliggöra detta för dig.

Här får du tydliggjort vad en lektör gör. I nästa inlägg redovisar jag vad en redaktör gör.

Lektörens roll

En lektörs roll för ett manus är att ge professionell och konstruktiv feedback till författaren för att förbättra och utveckla manuskriptet. Lektören läser igenom texten noggrant och analyserar olika aspekter av manuskriptet. Här är några av de specifika uppgifter och ansvarsområden som en lektör kan ha:

  1. Manusanalys: Lektören bedömer den övergripande strukturen, handlingen, och karaktärsutvecklingen. De tittar på hur väl berättelsen flyter och om det finns logiska luckor eller inkonsekvenser.
  2. Språk och stil: Lektören ger feedback på språkbruk, stil och ton. De kan påpeka repetitiva formuleringar, styltiga dialoger eller om texten behöver ett mer enhetligt språk.
  3. Karaktärsutveckling: De analyserar hur väl karaktärerna är utvecklade och om deras handlingar och motivationer känns trovärdiga och engagerande.
  4. Dramaturgi: Lektören bedömer hur spännande och fängslande berättelsen är. De tittar på uppbyggnaden av spänning, konflikt och klimax, samt hur väl dessa element är integrerade i handlingen.
  5. Tematik och budskap: De hjälper författaren att förstärka och tydliggöra de teman och budskap som genomsyrar berättelsen.
  6. Dialog: Lektören ger feedback på dialogens trovärdighet och naturlighet, samt hur väl den bidrar till att föra handlingen framåt och utveckla karaktärerna.
  7. Perspektiv och berättarröst: De bedömer om berättarperspektivet är konsekvent och om berättarrösten passar berättelsens stil och innehåll.
  8. Marknadspotential: Lektören kan också ge råd om manuskriptets marknadspotential och hur det kan positioneras för att tilltala den avsedda målgruppen.
  9. Detaljerad feedback: Efter att ha läst och analyserat manuskriptet, sammanställer lektören en rapport med detaljerad feedback. Rapporten kan inkludera konkreta förbättringsförslag och råd om hur författaren kan arbeta vidare med manuskriptet.
  10. Samtal och uppföljning: Lektören kan också erbjuda uppföljande samtal för att diskutera feedbacken mer i detalj och svara på författarens frågor.

Sammanfattningsvis är en lektör en viktig del av skrivprocessen, som hjälper författaren att lyfta sitt manuskript till en högre nivå och öka dess chanser att bli publicerat och framgångsrikt.

Monica

Publicerat

Att anlita en lektör – några tips

Att anlita en lektör – några tips

Du behöver anlita en lektör för din romantext. Lektören ska kritisera texten såväl som dramaturgin mm. Risken är annars att du inte utvecklas.

Jag har jobbat både som lektör och redaktör. Låt mig reda ut begreppen och skillnaderna.

 

  • Lektören läser ditt manus och gör en bedömning där du får feedback med konstruktiv kritik, förslag på förbättringar, checkar dramaturgin, storyn, språk, gestaltning, karaktärer, perspektiv, dialoger, logiska luckor med mera. Språkliga kommentarer ger enbart vissa lektörer och således inget du kan förvänta dig.
    Du anlitar lektör för att utveckla ditt skrivande och förbättra dina chanser att få boken antagen av ett förlag. Lektörer som anlitas av förlaget ser till förlagets intresse och utgår då från om det är ett manus som passar in i deras profil och värt att ge ut.
  • Redaktören arbetar med manuset på detaljnivå när det gäller till exempel språk och meningsbyggnad. Redaktören fakta-granskar.
  • Korrekturläsaren gör ingen språklig granskning utan letar efter stavfel och andra skrivfel.
  • Språkgranskaren däremot, granskar språk och grammatik.

 

Innan du skickar ditt manus till en lektör bör du ha det helt klart, dvs färdigredigerat och i slutfas. Viktigt är också att du väljer rätt lektör. Be om referenser. Se till att du får en lektör som jobbar med den genre i vilken du har skrivit.

För att få ditt manus färdigt, behöver du använda testläsare innan du skickar till lektör.

När du skickar ditt manus till testläsare och lektörer, kan du ställa följande frågor:

  • Hur uppfattar du karaktärerna? Är de trovärdiga? Kanske rentav oförglömliga? Eller är de ytliga?
  • Hur fungerar storyn? Var blir det tråkigt? Var är det spännande?
  • Finns det något mer du vill veta i min berättelse?

Ju mer genomarbetat manus lektören får, desto mer konkret hjälp kan du få.

Ofta ingår ett skriftligt utlåtande på ca fem A4-sidor, men detta baserar sig på er överenskommelse och det pris du betalar för utlåtandet.

Givetvis är det upp till dig att följa de tips och utlåtande du får, men jag rekommenderar dig att verkligen fördjupa och grunna på vad som framkommit.

Det handlar framför allt om att bedöma skrivandets hantverk, vilket det finns färdiga modeller och metoder kring.

Lycka till med ditt skrivande!

Monica