Etikett: Skrivtips

Publicerat

Att ge ut barnböcker kan vara tufft

Att ge ut barnböcker kan vara tufft

Att ge ut en barnbok kan vara tufft i dagens konkurrensutsatta marknad. Jag vet efter att ha publicerat två. Här ser du dem.

En del barnböcker för mindre barn kräver dessutom fyrfärgstryck och är dyra att producera. Många förlag gör detta utomlands för att hålla kostnaderna nere.

Du kanske tror att det är lättare att skriva barnböcker eftersom de är kortare än böcker för vuxna. Jo, de kanske inte tar lika lång tid att skriva, men de är inte lättare. Varför, undrar du kanske? Du måste begränsa ditt ordantal och ditt ordförråd utan att låta nedlåtande, och du måste engagera både vuxna som köper böckerna och barn som längtar efter att höra eller läsa dem. Ingen lätt uppgift, men det GÅR.

Om du fortfarande är intresserad får du här några tips.

Typer av barnböcker

Det finns flera olika typer, exempelvis:

  • Bilderböcker
  • Lär-mig-läsa-böcker
  • Kapitelböcker
  • Mellanåldersböcker

Läsarna (både de vuxna och barnen)

Förstå barnen i den ålder du skriver för – gissa inte. Du måste också veta vad deras föräldrar letar efter. Läs dussintals böcker i din genre för att förstå marknaden.

Din idé

Barn har fantastiska fantasier, så låt idéerna flyga. Inspirera läsarna. Omfamna det absurda. Var excentrisk. Föreställ dig att de häpnar, skrattar och till och med skriker. Fokusera på universella teman som både föräldrar och barn älskar, inklusive familj, vänskap, mod, öppenhet och vänlighet.

Hur man skapar minnesvärda karaktärer

De bästa berättelserna har en oförglömlig karaktär med en extraordinär utveckling. Sådana karaktärer är inte perfekta, men de mest minnesvärda utvecklar färdigheter, styrka och visdom som förändrar dem och hjälper dem att nå sina mål.

I mina barnböcker är premissen att barn ska be om hjälp. På så sätt slipper de kanske utstå mobbing.

Vikten av omskrivning

Ta tid på dig att redigera ditt manuskript noggrant tills det är redo för förlagets ögon.

En stark titel

Titeln är i slutändan förlagens ansvar, men du behöver den bästa du kan komma på för att få deras uppmärksamhet från början.

Mina barnböcker har följande titlar:

  • Pojkarna Bus och de 3 nycklarna
  • Axel, Erik och sjöodjuret Fnurk

Värdefull feedback

Om du kan få någon inom förlagsbranschen att ta en titt är det bra. Leta annars efter typiska köpare med barn i din målgruppsålder. Vädja till dem att vara testläsare.

Chans att bli publicerad

Hitta ett förlag som specialiserar sig på den här genren. Börja med ett förfrågningsbrev.

Reservera självpublicering som en sista utväg. Jag skickade mina manus till många olika förlag men i slutänden valde jag att ge ut via print-on-demand. Det gick fortare. Tyvärr till mindre intäkter.

Illustrationer

Förklara vilken typ av illustrationer du vill ha genom att ge exempel i form av figurer. Förlag har egna illustratörer. Om du är en professionell konstnär, inkludera exempel med ditt manuskript. Förlag älskar att upptäcka författare/illustratörer. Eller leta bilder, rita, fotografera, köp.

Om du tittar ovan på min bok Pojkarna Bus …, ser du att jag har ett fotografi i botten. Det är nämligen ett foto av den gigantiska sten som mina barnbarn har på tomten i Norge. Jag har skrivit båda min barnböcker tillsammans med mina barnbarn. För boken Axel, Erik … har jag låtit killarna teckna odjuret och sedan använt det på omslaget.

Lycka till!

Monica

Publicerat

Vad gör en lektör respektive en redaktör? Del 3

Vad gör en lektör respektive en redaktör? Del 3

Skillnaden mellan lektör och redaktör

Under två dagar har du fått veta lite om vad en lektör respektive en lektör gör. Idag får du information om skillnaden.

Skillnaden mellan en lektör och en redaktör ligger främst i deras respektive fokus och arbetsområden när det gäller att förbättra ett manuskript. Här är en mer detaljerad jämförelse:

Lektör

  1. Övergripande bedömning: Lektören gör en grundlig läsning av hela manuskriptet och ger en omfattande bedömning av dess styrkor och svagheter.
  2. Innehåll och struktur: Fokuserar på de större aspekterna av berättelsen, såsom handling, karaktärsutveckling, tema, tempo, och struktur. De ger feedback på hur dessa element kan förbättras för att göra berättelsen mer sammanhängande och engagerande.
  3. Rapport: Efter genomgången skriver lektören en detaljerad rapport som sammanfattar deras iakttagelser och rekommendationer. Rapporten kan inkludera förslag på omstrukturering, utveckling av karaktärer, förbättring av dialoger och andra innehållsmässiga förbättringar.
  4. Inledande fas: Lektörens arbete sker ofta i den tidiga fasen av redigeringsprocessen, innan man går in på mer detaljerade språkliga och tekniska aspekter.

Redaktör

  1. Detaljerad redigering: Redaktören arbetar mer hands-on med texten, vilket innebär att de kan gå igenom manuskriptet linje för linje för att göra förändringar direkt i texten.
  2. Språk och stil: Redaktören fokuserar på språkbruk, ton och stil för att säkerställa att texten är konsekvent och passar den tänkta målgruppen. Detta inkluderar att förbättra formuleringar, korrigera grammatik och stavfel, samt justera stilistiska element.
  3. Strukturell och innehållsmässig redigering: Precis som lektören kan redaktören också ge feedback på berättelsens struktur och innehåll, men med en mer ingående och detaljerad metod.
  4. Samarbete och revision: Redaktören arbetar nära författaren genom flera omgångar av revisioner, vilket innebär att de diskuterar och implementerar förändringar och förbättringar tills manuskriptet når en slutlig, publiceringsklar version.
  5. Faktagranskning och kontinuitet: Redaktören kontrollerar även fakta och kontinuitet i berättelsen för att säkerställa korrekthet och trovärdighet.

Sammanfattning

  • Lektör: Ger en övergripande bedömning och rapport om manuskriptets innehåll och struktur, med fokus på större berättelseelement och tidiga faser av redigeringsprocessen.
  • Redaktör: Arbetar mer detaljerat med texten, inklusive språk, stil, grammatik och struktur, genom flera omgångar av redigering, nära samarbete med författaren och förberedelse för publicering.

Både lektörer och redaktörer spelar viktiga roller i processen att förvandla ett råmanuskript till en färdig bok, men deras arbetsområden och metoder skiljer sig åt.

Monica

Publicerat

Vad gör en lektör respektive en redaktör? Del 2

Vad gör en lektör respektive en redaktör? Del 2

I gårdagens blogginlägg berättade jag om vad en lektör gör. Här får du information om vad en redaktör gör.

Redaktörens roll

En redaktörs roll för ett manus är att hjälpa till att forma och polera texten så att den når sin fulla potential och blir redo för publicering. Här är de huvudsakliga uppgifterna och ansvarsområdena för en redaktör:

  1. Strukturell redigering: Redaktören granskar manuskriptets övergripande struktur och logik. De kan föreslå omstruktureringar, tillägg eller borttagningar av kapitel eller avsnitt för att förbättra flödet och tydligheten.
  2. Innehållsredigering: Här fokuserar redaktören på handling, karaktärsutveckling, tema och andra stora element i berättelsen. De ger feedback på hur dessa delar kan förbättras för att göra berättelsen mer engagerande och sammanhängande.
  3. Språk och stil: Redaktören arbetar med språkbruk, ton och stil för att säkerställa att texten är konsekvent och passar den tänkta målgruppen. De hjälper till att förbättra formuleringar, undvika klichéer och stärka författarens unika röst.
  4. Faktagranskning: Redaktören kan också kontrollera fakta och detaljer i manuskriptet för att säkerställa korrekthet och trovärdighet, särskilt i fackböcker eller historiska romaner.
  5. Korrekturläsning: Detta innebär att redaktören letar efter och rättar till grammatiska fel, stavfel, skiljetecken och andra tekniska aspekter av språket.
  6. Dialog och karaktärer: Redaktören hjälper till att finslipa dialoger och säkerställa att karaktärerna är konsekventa och trovärdiga. De kan föreslå ändringar för att göra dialogen mer naturlig och engagerande.
  7. Kontinuitet: Redaktören ser till att det inte finns några kontinuitetsfel i berättelsen, såsom inkonsekventa detaljer eller tidslinjer som inte stämmer.
  8. Förbättring av dramaturgi: De analyserar hur spännande och gripande berättelsen är och kan föreslå förändringar för att öka dramatiken och intensiteten, särskilt inför viktiga vändpunkter och klimax.
  9. Samarbete med författaren: En viktig del av redaktörens arbete är att samarbeta nära med författaren, diskutera förslag och förändringar samt ge stöd och vägledning genom redigeringsprocessen.
  10. Förberedelse för publicering: Redaktören säkerställer att manuskriptet är färdigt för publicering genom att göra en slutlig genomgång och se till att det följer förlagets riktlinjer och standarder.

Sammanfattningsvis är en redaktör en oumbärlig partner för en författare, som hjälper till att förädla och förbättra manuskriptet på alla nivåer – från strukturella och innehållsmässiga aspekter till detaljerad språklig finslipning. Deras arbete säkerställer att boken blir så stark och professionell som möjligt inför publiceringen.

I morgon får du sammanställningen över vad som är skillnaden mellan lektör och redaktör.

Monica

Publicerat

Vad gör en lektör respektive en redaktör? Del 1

Vad gör en lektör respektive en redaktör? Del 1

Många frågar mig om skillnaden.

Eftersom jag har haft eget förlag i många år, och arbetat som både lektör och redaktör, kan jag synliggöra detta för dig.

Här får du tydliggjort vad en lektör gör. I nästa inlägg redovisar jag vad en redaktör gör.

Lektörens roll

En lektörs roll för ett manus är att ge professionell och konstruktiv feedback till författaren för att förbättra och utveckla manuskriptet. Lektören läser igenom texten noggrant och analyserar olika aspekter av manuskriptet. Här är några av de specifika uppgifter och ansvarsområden som en lektör kan ha:

  1. Manusanalys: Lektören bedömer den övergripande strukturen, handlingen, och karaktärsutvecklingen. De tittar på hur väl berättelsen flyter och om det finns logiska luckor eller inkonsekvenser.
  2. Språk och stil: Lektören ger feedback på språkbruk, stil och ton. De kan påpeka repetitiva formuleringar, styltiga dialoger eller om texten behöver ett mer enhetligt språk.
  3. Karaktärsutveckling: De analyserar hur väl karaktärerna är utvecklade och om deras handlingar och motivationer känns trovärdiga och engagerande.
  4. Dramaturgi: Lektören bedömer hur spännande och fängslande berättelsen är. De tittar på uppbyggnaden av spänning, konflikt och klimax, samt hur väl dessa element är integrerade i handlingen.
  5. Tematik och budskap: De hjälper författaren att förstärka och tydliggöra de teman och budskap som genomsyrar berättelsen.
  6. Dialog: Lektören ger feedback på dialogens trovärdighet och naturlighet, samt hur väl den bidrar till att föra handlingen framåt och utveckla karaktärerna.
  7. Perspektiv och berättarröst: De bedömer om berättarperspektivet är konsekvent och om berättarrösten passar berättelsens stil och innehåll.
  8. Marknadspotential: Lektören kan också ge råd om manuskriptets marknadspotential och hur det kan positioneras för att tilltala den avsedda målgruppen.
  9. Detaljerad feedback: Efter att ha läst och analyserat manuskriptet, sammanställer lektören en rapport med detaljerad feedback. Rapporten kan inkludera konkreta förbättringsförslag och råd om hur författaren kan arbeta vidare med manuskriptet.
  10. Samtal och uppföljning: Lektören kan också erbjuda uppföljande samtal för att diskutera feedbacken mer i detalj och svara på författarens frågor.

Sammanfattningsvis är en lektör en viktig del av skrivprocessen, som hjälper författaren att lyfta sitt manuskript till en högre nivå och öka dess chanser att bli publicerat och framgångsrikt.

Monica

Publicerat

Ful-skriv ditt första utkast – bli en bättre författare

Ful-skriv ditt första utkast – bli en bättre författare

Jag känner ingen författare som blir klar med sin roman/bok på första utkastet. Många skriver till och med om de första 50 sidorna 25 gånger.

Ditt första utkast får vara FULT!

Koncentrera dig på att få ner berättelsen och oroa dig inte för själva skrivandet.

Att revidera det är en helt annan process, med helt andra färdigheter. Separera skrivandet och redigeringen och ditt liv blir mycket lättare.

Skriv idag. Revidera imorgon eller om ett år. Allt skrivande är omskrivning.

Som jag tidigare har berättat, skriver jag mina råmanus i november varje år. Sedan får de vila. Oftast ett till sex år.

Användbart tips vid redigering (gestalta som på film)

Vid redigeringen kan du gå igenom texten och förändra gestaltningen. Exempelvis:

”Lisa tittade på den mörka långa främlingen utanför affärscentrat.”

Ändra detta utifrån POV (point of view) så här:

”Lisa krockade med den långe mörke främlingen utanför affärscentrat när hon rundade hörnan och varorna i papperskassen landade på marken när hon välte omkull mannen.”

Ser du skillnaden? I redigeringen får vi som i en film uppleva vad som egentligen hände. Den första texten är ganska tom och innehållslös.

 

Lycka till med skrivandet!

Monica

Publicerat

Låt manuset vila, rensa sedan bort småorden och tautologin

Låt manuset vila, rensa sedan bort småorden och tautologin

Låt råmanuset vila ungefär som när du lagrar ett vin eller en ost. Sedan kan du börja redigera.

Själv låter jag oftast mitt manus vila ett helt år. Låt den vila. Om det är en roman, vila i minst en månad.

För att påbörja redigeringen, kan du förändra lite i texten för att ögonen ska bli sugna på nytt. Gör så här:

  • Justera marginalerna
  • Byt teckensnitt
  • Byt teckenstorlek

Jag brukar ändra mallen för mitt råmanus. Om jag har skrivit i A4-format, ändrar jag till pocket utifrån en mall som jag redan skapat. I mallen har jag också annan brödtext och storlek. Oftast Booman Old Style som är läsbar för alla.

Småord och kelgrisar

När du tar fram ditt manus och påbörjar redigeringen kan du gå igenom samtliga småord. Har du köpt min bok REDIGERA FRAMGÅNGSRIKT kan du få en färdig mall av mig, en småordslista.

Vanliga ord som du behöver rensa bort i romanmanus är exempelvis:

  • suckar
  • ler, leenden
  • skrattar
  • nickar
  • skakar på huvudet
  • drar efter andan
  • blickar möts

 

Ord i både romaner och fackböcker är:

  • plötsligt
  • då
  • ju
  • så
  • som
  • precis
  • nog
  • alltid
  • aldrig
  • bara
  • ofta
  • lite
  • sedan
  • redan
  • istället, i stället
  • kanske
  • mycket

Tautologi

Var också noga med att rensa bort tautologi.

Tautologi en omsägning av samma sak, ibland populärt kallat tårta på tårta eller kaka på kaka. Ett exempel som jag ofta ser när jag recenserar böcker är:

― Vad tänker du på? frågade han.

Ovan ser du både frågetecken och ordet ”frågade”. DET är tautologi.

 

Nu ska jag fortsätta redigera min fackbok MENTALA VITAMINER MED CHI NENG QIGONG och ta bort alla onödiga småord.

Lycka till!

Monica

Publicerat

Det där med att bli utgiven …

Det där med att bli utgiven …

Många kursdeltagare har genom åren frågat mig hur de ska bli utgivna. Den frågan är nästan en fråga för tv-programmet ”Fråga Lund”.  Svaren är många men det tydligaste är att det handlar om tur, tid och kontakter.

Jag har haft förmånen att initialt i mitt skrivande ha haft kontakter. Genom dem blev mina fackböcker utgivna. Då förstod jag det inte, men idag vet jag att jag hade kunnat leva på mina böcker. Den tiden är förbi.

Givetvis var det även tur och rätt tidpunkt som startade min framgång. Jag jobbade på ett företag som behövde facklitteratur. De hade i sin tur tillgång till förlag. På den vägen var det.

De flesta som skriver vill ge ut sin bok. Utgivningen blir ett slags bekräftelse. Du kan publicera via Books on Demand. Då kostar det under tusenlappen och boken kommer att finnas i nätbokhandlarna som print on demand och e-bok. Det ger inte många kronor i vinst, men boken blir utgiven. Numera väljer jag gärna detta eftersom jag tycker att det är obekvämt med lagerhållning och distribution. Således vill jag inte ge ut på egen hand, trots att jag har mitt förlag kvar.

Vill du ge ut på egen hand måste du köpa in vissa proffstjänster som exempelvis lektör, redaktör, omslagsillustratör, sättare för inlagan och liknande. Såvida du inte har yrkeskunskapen själv.

Men för att bli utgiven krävs uthållighet. Behöver du stöd i skrivprocessen, rekommenderar jag min bok PLANERA DITT SKRIVANDE. Vill du ha tips på hantverket (hur du ska skriva gestaltande, dramatiskt, med rätt perspektiv och annat), rekommenderar jag min bok BÖRJA SKRIVA FRAMGÅNGSRIKT. Behöver du hjälp med att skriva fackböcker, rekommenderar jag min bok SKRIVA FACKBÖCKER, och behöver du hjälp md redigeringen rekommenderar jag REDIGERA FRAMGÅNGSRIKT. Vill du slutligen veta mer om hur du ska göra texten läsbar, rekommenderar jag HANDBOK I TEXTPRODUKTION.

Detta är böcker som jag skapat utifrån de kurser som jag undervisat i. Jag har undervisat proffsen i över 40 år, och böckerna är byggda som steg-för-steg-beskrivningar med övningar. Du kan lära dig mycket genom dem.

Min första roman arbetade jag med i över tjugo år. Det tar tid att skapa en kraftfull roman.

För att ge ut en bok har du således följande att välja mellan:

  1. Traditionellt förlag (står för alla kostnader)
  2. Hybridförlag (där du själv bekostar det mesta)
  3. Egen utgivning (där du behöver anlita proffs och känna till processen för utgivning)
  4. Print-on-Demand (anlita proffs men kostar inte lika mycket)

Givetvis har jag provat alla punkter ovan. Idag, som pensionär, orkar jag inte lika mycket som i unga dagar, och väljer därför Print-on-Demand för att underlätta.

Om du väljer att skicka till traditionella förlag, bered dig på många refuseringar. Konkurrensen är enorm. Det är nålögat du ska ta dig igenom. Å andra sidan innebär det INTE (som många tror) att du därmed har lyckats. Det finns en hel del traditionella förlag som inte lägger många kronor på marknadsföring. Således tjänar du ingen royalty eftersom boken inte säljs.

Oavsett, beräkna tusentals skriv- och redigeringstimmar för att uppnå din dröm om att ge ut en bok.

Lycka till!

Monica

Publicerat

Kausalitet i ditt manus

Kausalitet i ditt manus

Ett ord som ibland kommer upp är ”kausalitet”. Många frågar vad detta betyder. Här är en förklaring.

Ordet ”kausalitet” i ett manus syftar på orsak-och-verkan-förhållanden inom berättelsen. Händelserna, handlingarna och besluten i ditt manus leder till konsekvenser. Dessa konsekvenser driver berättelsen framåt.

Kausalitet är centralt för att skapa en logisk och engagerande berättelse där varje del är sammanlänkad och följdriktig.

Definition och betydelse

Kausalitet refererar till sambandet mellan orsaken (vad som händer) och effekten av denna (vad som blir resultatet).

I ett manus är det viktigt att i varje scen skapa en kedja av händelser där varje handling har en tydlig konsekvens, vilket gör berättelsen sammanhängande och trovärdig.

Kausalitet i manuset – exempel

Här är några tydliga exempel som kan hjälpa dig förstå ordets betydelse.

  1. Handling och reaktion:
    • Exempel: Om en karaktär stjäl pengar (orsak), kan detta leda till att hen blir jagad av polisen (effekt).
    • Betydelse: Handlingar som leder till reaktioner och konsekvenser hjälper till att driva berättelsen framåt.
  2. Karaktärsutveckling:
    • Exempel: En karaktär som upplever en förlust (orsak) kan utvecklas genom att hitta ny styrka eller ge sig ut på en hämndresa (effekt).
    • Betydelse: Kausalitet visar hur karaktärer förändras och växer genom sina erfarenheter. Det är ytterst viktigt att din huvudkaraktär har utvecklats när romanen är slut.
  3. Tematiska samband:
    • Exempel: En berättelse om rättvisa kan visa hur en orättvis handling (orsak) leder till en kamp för rättvisan (effekt).
    • Betydelse: Genom kausalitet kan teman utforskas och förstärkas.
  4. Spänning och konflikt:
    • Exempel: En hemlighet som avslöjas (orsak) kan leda till konflikter och spänning mellan karaktärerna (effekt).
    • Betydelse: Kausalitet skapar och underhåller spänning genom hela berättelsen.

Hur kausalitet används i manuset

  1. Planering och Strukturering:
    • När du planerar ditt manus, se till att varje händelse är kopplad till tidigare och framtida händelser på ett logiskt sätt.
    • Skapa en tydlig kedja av orsak och verkan för att undvika lösa trådar och ologiska händelseförlopp.
    • Detta är av största vikt och grunden för att skapa ett enkelt synopsis.
  2. Konsekvenser av karaktärers handlingar:
    • Varje handling som en karaktär utför bör ha en direkt inverkan på berättelsen.
    • Beskriv inte bara vad som händer, utan också varför det händer och vad det leder till.
    • Bäst är att gestalta detta för att skapa ett större intresse hos läsaren.
  3. Revision och redigering:
    • Under redigeringen, gå igenom manuset för att säkerställa att kausaliteten är tydlig och konsekvent.
    • Se till att varje scen har ett syfte och bidrar till den övergripande berättelsen.

Fler exempel på kausalitet i manus

  • Händelse 1: En karaktär råkar ut för en olycka (orsak).
  • Händelse 2: Hen blir sängliggande och kan inte utföra sitt jobb (effekt).
  • Händelse 3: Hens frånvaro på jobbet leder till att företaget förlorar en viktig klient (effekt).
  • Händelse 4: Företagets förluster leder till att karaktären får sparken när hen återhämtat sig (effekt).

    Genom att tydligt definiera och implementera kausalitet i ditt manus, säkerställer du att din berättelse är sammanhängande, engagerande och trovärdig.

Men glöm INTE att gestalta! Berättar du missar du känslorna som gör att texten blir levande. Se gärna min recension om Jan Guillous roman ”Men inte om det gäller din dotter” som jag tycker saknar flertalet känslor och därför inte är tillräckligt gripande.

Stort lycka till med skrivandet!

Monica

 

Publicerat

Uppbyggnaden av en scen

Uppbyggnaden av en scen

Många av mina tidigare hundratals deltagare i skrivarkurserna frågade efter konsten att bygga upp en scen. Idag är det fortfarande många i sociala medier som frågar om detta. Därför har jag gjort en sammanställning nedan.

Även frågan ”Finns det mindre beståndsdelar än scener?” brukar komma upp och svaret på den är ”JA”.

Ett manus är en detaljerad beskrivning som inkluderar dialog, handling, (inom film och teater även scenanvisningar och ibland kamerainstruktioner). Det finns flera nivåer av struktur inom ett manus, som kan delas in i mindre beståndsdelar än scener. Här är en översikt av hur ett manus är uppbyggt och de mindre beståndsdelarna.

Grundläggande struktur av ett manus

  1. Titelblad:
    • Innehåller titel, författarens namn, kontaktinformation och ISBN-nummer.
  1. Handling/Översikt (i film- och teatermanus):
    • En kort sammanfattning av berättelsen, vanligtvis inte längre än en sida.
  1. Aktstruktur:
    • De flesta böcker är strukturerade i tre akter:
      • Akt 1: Introduktion och uppsättning
      • Akt 2: Konflikt och utveckling
      • Akt 3: Upplösning

Mindre beståndsdelar

  1. Scener:
    • Varje scen utspelar sig på en specifik plats och tid och är en av de grundläggande byggstenarna i ett manus.
    • Inom film och teater markeras de med en scenrubrik (exempel: INT. KÖK – DAG). I en roman är de ofta knutna till en kapitelrubrik.
  1. Sluglines (för film och teater):
    • Korta beskrivningar i början av varje scen som anger plats och tidpunkt (exempel: EXT. PARK – KVÄLL).
  1. Action Lines/Beskrivningar (för film och teater):
    • Beskriver vad som händer i scenen, inklusive karaktärers handlingar och miljödetaljer.
  1. Dialog:
    • Repliker som karaktärerna säger. I romaner kan dessa skrivas med citationstecken eller pratminus (långt streck) och observera, alltid på egna rader.
    • För film/teater: Kan inkludera anvisningar om hur repliken ska sägas (parenteticals).
  1. Parentheticals (Wrylies) för film/teater:
    • Små anvisningar inom dialogen som indikerar hur repliken ska sägas eller vad karaktären gör medan de pratar (exempel: (argt), (tveksamt)).
  1. Karaktärsnamn:
    • Namnen på de karaktärer som deltar i scenen.
    • Inom film och teater, vanligtvis skrivna med versaler första gången de introduceras.
  1. För film och teater: Shot Headings:
    • Specifika kamerainstruktioner, om det är nödvändigt, som CLOSE-UP, WIDE SHOT, etc. Dessa används sparsamt och oftast i regi eller tekniska manus.
  1. För film och teater: Transitions:
    • Anvisningar om hur en scen övergår till nästa, till exempel CUT TO:, FADE IN:, FADE OUT:.

Genom att förstå och använda dessa beståndsdelar kan ett manus bli välstrukturerat och lätt att följa för både läsare och alla inblandade i film-/teater-produktionen.

Lycka till!

Monica

 

Publicerat

Skillnaden mellan memoarer och självbiografier

Skillnaden mellan memoarer och självbiografier

En självbiografi täcker hela ditt liv, från födseln till idag, medan en memoarbok är en samling personliga berättelser som kretsar kring ett tema.

Det kan vara bra att veta.

Själv använder jag ofta personliga upplevelser i mina romaner. De baserar sig på relationer. Ibland är de sanna från början till slut (som PORTEN TILL FRIHETEN och ELVIRA OCH STIG). Andra gånger är de ett hopkok av sanna berättelser kryddade med fiktion (som i kommande roman MAMMA LÅT MIG LEVA).

Någon memoar eller självbiografi rakt av, blir det inte för min del.

Lycka till med skrivandet!

Monica