Importera Word-dokument i Scrivener

Importera Word-dokument i Scrivener

Om du har skrivit ditt dokument i Word och vill importera det i Scrivener kan du göra så här.

Importera hela dokumentet

Välj Fil – Import – Files

Vill du importera scenerna/kapitlen

Då behöver du först lägga in en kod för att Scrivener ska förstå var du vill att scenen/kapitlet börjar.

Jag föreslår att du väljer kortkoden ###.

Här ser du hur jag har lagt in den i rubriken. Givetvis använder jag formatmallar i Word när jag skriver.

Den här gången använder du Fil – Import – Import och split

Sedan anger du själva dokumentet och att scenerna/kapitlen är kodade med exempelvis ###:

Klicka Import!

OBS! Viktigt att du inte har Word-dokumentet uppe i skärmen.

Som du ser här har den splittrat dokumentet i kapitel:

Lycka till!

Monica

 

Varför vill du bli en romanförfattare?

Varför vill du bli en romanförfattare?

Ja, varför?

Är det för att du har något att säga, något som brinner inom dig? Vill du beröra läsaren?

Oavsett, kan det leda till rädsla för dig. Och rädslan kan få dig att sluta skriva. Det är dagligen kommentarer i sociala medier som kan få vem som helst att bli bortskrämd. Idag läste jag en notis om hur dåligt betalt det är att publicera via Print-on-demand. Och det stämmer. Men det är ett bra val. Du slipper ha lager för dina böcker, du slipper allt kring publicering för det tar förlaget hand om. Så det är en stor möjlighet för att bli publicerad. Men det ger väldigt lite pengar i intäkter.

Citat av författaren Dean Koontz (fritt översatt):

”Det bästa skrivandet föds ur ödmjukhet.”

Så hur kommer du över din rädsla?

Här är några tips:

  1. Genom att vända rädslan till motivation.
  2. Omfamna förhalning

Lycka till med skrivandet!

Monica

Använd en klassisk struktur – guide

Använd en klassisk struktur – guide

En klassisk berättelsestruktur, ofta baserad på metodiken Hjältens resa, erbjuder en beprövad ram för att skapa fängslande berättelser. Den består av en serie steg som de flesta berättelser följer.

Men här kommer några extremt viktiga punkter, oavsett vilken genre du skriver i.

Tips för struktur

Här är några riktigt bra tips, som jag gärna använder mig av:

  • Starta med en stor konflikt eller intrig redan i första scenen i din roman.
  • Gör så att konflikten/intrigen förvärras – så snart som möjligt.
  • Gör situationen så omöjlig att den är svår att lösa.
  • Gör så att hjälten vinner.

Tänk på att allt skrivande, all fiktion är som en levande organism. Den växer fram ur något och har en egen utvecklingskurva.

Hjältens resa-metoden

Här är en uppdelning av den klassiska berättelsestrukturen:

  1. Den vanliga världen:
    • Introducera huvudpersonen i hens vardag.
    • Etablera status quo och potentiella problem eller konflikter.
  2. Kallelsen till äventyr:
    • En händelse stör huvudpersonens liv.
    • De får en utmaning, uppgift eller ett äventyr.
  3. Avvisande av kallelsen:
    • Huvudpersonen tvekar eller vägrar ursprungligen att agera på detta.
    • Hen kan vara rädd, osäker eller ovillig att lämna komfortzonen.
  4. Möte med mentorn:
    • Huvudpersonen möter en mentor eller guide som erbjuder råd, träning eller magiska föremål.
  5. Överskridande av tröskeln:
    • Huvudpersonen förbinder sig till resan och lämnar den vanliga världen bakom sig.
  6. Tester, allierade och fiender:
    • Huvudpersonen står inför en serie utmaningar, tester eller prövningar.
    • Hen kan möta allierade som hjälper eller fiender som hindrar.
  7. Närmande till det inre grottan:
    • Huvudpersonen når en avgörande punkt i resan, ofta på en farlig eller mystisk plats.
  8. Prövning:
    • Huvudpersonen står inför sin största utmaning eller konfrontation.
    • Hen kan uppleva en personlig transformation eller uppenbarelse.
  9. Belöning:
    • Huvudpersonen övervinner prövningen och får belöning eller pris.
  10. Tillbakaresan:
    • Huvudpersonen börjar resan tillbaka till den vanliga världen.
    • Hen kan möta ytterligare utmaningar eller frestelser.
  11. Uppståndelsen:
    • Huvudpersonen står inför ett sista test eller en utmaning som kan avsluta resan.
    • Hen övervinner detta sista hinder och går segrande ur striden.
  12. Återvändande med elixiren:
    • Huvudpersonen återvänder till den vanliga världen med den kunskap, erfarenhet eller skatt som hen har fått på resan.
    • Hen kan använda detta för att förbättra världen eller hjälpa andra.

Kom ihåg: Även om denna struktur ger en solid grund kan du anpassa den för att passa din unika berättelse. Experimentera med olika element och hitta vad som fungerar bäst för din berättelse.

Lycka till!

Monica

Redigera med småordslista

Redigera med småordslista

Om du köpt min bok REDIGERA FRAMGÅNGSRIKT, vet du att du kan få en småordslista gratis. Tyvärr funkar inte längre den webbsida som anges i boken, men hör av dig till mig, så skickar jag listan separat.

Här kan du beställa boken:

https://bokshop.bod.se/redigera-framgangsrikt-monica-iveskoeld-9789177855798

Det är viktigt att rensa text från onödiga småord. Här är några användbara (dock inte komplett lista).

OBS! Undvik alla sinnesord framför allt, dvs orden: Ser, Hör, Känner, Luktar, Smakar.

  • Alldeles
  • Bara
  • Bör
  • Börjar
  • Direkt
  • Dock
  • Där
  • Egentligen
  • Enormt
  • Faktiskt
  • Fantastiskt
  • Fortfarande
  • Försiktigt
  • Förstås
  • Försöker
  • Ganska
  • Gör
  • Gärna
  • Heller
  • Helt
  • Hör
  • Håller
  • I princip
  • Ju
  • Just
  • Kanske
  • Knappt
  • Kommer (att)
  • Kan
  • Känner
  • Liksom
  • Lite
  • Luktar
  • Man
  • Medan
  • Mycket
  • Måste
  • Märker
  • Möjligen
  • Ner
  • Nog
  • Nu
  • Nämligen
  • När / Närmast
  • Nästan
  • Och så / Också
  • Oerhört
  • Ofta
  • Otroligt
  • Plötsligt
  • Precis
  • Redan
  • Riktigt
  • Samtidigt
  • Sätter
  • Sedan
  • Själv
  • Skulle kunna
  • Slutar
  • Smakar
  • Snart
  • Startar
  • Ställer
  • Ständigt
  • Så / så som/såsom
  • Sådan
  • Såg ut
  • Ser
  • Säkert
  • Sällan
  • Till slut
  • Tittar
  • Troligen
  • Trots
  • Ungefär
  • Uppenbarligen
  • Utan
  • Utav
  • Varsin / varsitt
  • Verkar
  • Verkligen
  • Viktigt
  • Visserligen
  • Väl
  • Väldigt
  • Vänster
  • Ändå
  • Ännu

Lycka till med redigeringen!

Monica

Dialog

Dialog

Det vanligaste idag är att markera med pratminus. Genom att skapa denna typ av ’tankstreck’ (som är betydligt längre än ett vanligt tankstreck/bindestreck) blir dialogen tydligare.

Här ser du skillnaden på tankstreck och pratminus.

– Tankstreck/bindestreck

― Pratminus

En del skriver dialoger med citat. Då ser det ut så här:

”Citat”

Avsluta med ett kommatecken (dock inte om du använder andra tecken såsom utropstecken) och en anföringsfras som talar om vem som sagt repliken ifall detta inte är klart. Du kan lägga anförings­frasen före repliken men börjar då med ett kolon, så här.

Exempel

Annicka svarade:

― Tusen tack för all hjälp!

Eller så här:

― Tusen tack för all hjälp! svarade Annicka.

Varje dialog ska vara ett nytt stycke och inleds med pratminus. Repliken är ett vanligt styckemed samma styckemarkering (indrag eller blankrad) som för övriga stycken.

Lycka till!

Monica

Vikten av en skrivargrupp

Vikten av en skrivargrupp

Vi författare tillbringar timmar i ensamhet. Till slut behöver vi mänsklig interaktion. Hur ska vi annars veta hur vårt skrivande utvecklas? Vilken är lösningen? Hitta en skrivargrupp. Jag är med i flera olika (både online och fysiskt), och jag uppmuntrar dig att också hitta en. Om du är seriös med dina skrivardrömmar kan en kritikgrupp hjälpa dig att förverkliga dem.

Författare förstår varandra. Familj och vänner kan vara uppmuntrande – eller avskräckande. Men om de inte är författare kan de förmodligen inte förstå vad du går igenom. Sök ledarskap från någon som har varit där du är, helst någon som är där du vill vara. Oavsett vilken utmaningen är, har någon i din skrivargrupp troligen upplevt samma sak och fått insikter som de gärna delar med sig av.

Den avlidne motivationsföreläsaren Jim Rohn sa:
”Du är medelvärdet av de fem personer du tillbringar mest tid med. Därför tycker jag om att spendera tid med författare.”

En skrivargrupp hjälper dig att bli en bättre hantverkare, och fungerar inte bara som en hejaklack för dig. Men den ska inte vara tvärtom – en skock av kritiker som trycker ner dig.

Helst ska upphovsmannen till gruppen ha publicerat några böcker och veta hur mycket om publicering. Viktigast är att upphovsmannen tillåter både beröm och konstruktiv kritik. Annars kan det sluta med att alla berömmer varandras arbete, men ingen blir publicerad. Eller en där alla kritiserar varandras skrivande men ingen lär sig hur man förbättrar sig.

Att hitta en online skrivargrupp kan visa sig vara enkelt. Google i sociala medier för att hitta en grupp att interagera med, en grupp med andra författare inom din genre.

Fysiska grupper erbjuder mer dynamisk interaktion. En grupp som jag är med i och som även finns på nätet är Skrivcirkeln i Malmö. Vi träffas och kommenterar varandras texter en gång varannan månad. Här är länken till den:
https://www.facebook.com/groups/1536973786525013

En skrivargrupp som jag startade på Facebook är Skrivar-sporren. Gå med i den. Här är länken:
https://www.facebook.com/groups/201387160318305

Ansök nu till grupper som du hittar.

Lycka till!

Monica

 

Hur blir du en bästsäljande författare?

Hur blir du en bästsäljande författare?

Letar du efter hemligheten som kommer att göra dig till en bästsäljande romanförfattare? Det går aldrig att förutse, aldrig att lova. Det finns ingen genväg. Ändå frågar författare ofta: ”Om du bara kunde ge mig ett tips, vad skulle det vara?”

Ett tips är: Undvik ”direkt språk”. Det är ingen magisk lampa, men om du behärskar denna fallgrop, kommer du omedelbart att överträffa 99% av dina konkurrenter. Termen myntades av Hollywood-manusförfattare för prosa som speglar verkligheten utan att föra berättelsen framåt. Ett av de vanligaste misstagen i annars bra skrivande. Även proffs faller ibland baserat på detta.

Det har ingenting att göra med din förmåga att sätta ihop en mening, ett stycke eller en scen. Du kan till och med ha en bra idé, veta hur man bygger upp spänning och ha ett öga för dialog. Men du kan fortfarande förbättra det här.

Här är ett tydligt exempel på en text som kan förbättras:

***

Henriettas telefon pep, vilket berättade för henne att hon hade ett samtal. Hon tog ner väskan från axeln, öppnade den, tog ut mobilen, tryckte på svara-knappen och lyfte mobilen till örat.

― Henrietta, sa hon.

― Hej, Henrietta.

Hon kände igen Anders röst.

― Anders, älskling! Hej!

― Var är du, snäckan?

― Just anlänt till parkeringsgaraget.

― Inga fler problem med bilen då?

― Åh, killen på bensinstationen sa att han tror att den behöver en hjulinställning.

― Bra. Gäller fortfarande bokningen för ikväll?

― Ser fram emot den älskling.

― Hörde du om Eva?

― Nej, vad sägs om henne?

― Cancer.

― Vad?

***

Så här bör scenen återges:

***

Henriettas telefon pep. Det var hennes fästman, Anders, som berättade för henne om en av deras bästa vänner, något som fick henne att glömma var hon var.

― Cancer? viskade hon, knappt hörbart. Jag visste inte ens att Eva var sjuk. Visste du det?

***

Lita på mig, inte en läsare kommer att undra hur hon visste att personen i andra änden var Anders.

Läsaren behöver inte få veta allt det andra oväsentliga, att hennes telefon är i hennes väska, att hennes väska hänger över axeln, att hon måste öppna väskan för att ta upp telefonen, trycka på en knapp för att ta samtalet, lägga telefonen till örat för att höra och tala, identifiera sig för den som ringer, bli informerad om vem det är…

… ja, du fattar poängen.

 

Om du faller in i direkt skrivande (och det gör vi alla), anklaga inte dig själv. Det visar att du har förmågan att spegla verkligheten. Det är trevligt. Men sluta nu. 🙂

Separera dig från konkurrensen genom att endast skriva det viktiga.

Gräv djupt. Gå förbi allt svammel. Utvinn dina känslor, ditt sinne, hjärta och själ, och kom ihåg hur det kändes när du fick nyheter om en vän. Distrahera inte med detaljer. Ge läsarna äventyret de valde genom att läsa din berättelse.

Lyft berättelsen när Henrietta säger:

***

― Jag måste ringa henne, Anders. Jag måste avboka vårt kvällsmöte.

***

Nu är det en berättelse som jag skulle fortsätta läsa. Skulle inte du?

Lycka till!

Monica

Att skriva en spännande äventyrshistoria

Att skriva en spännande äventyrshistoria

Vad gör en äventyrshistoria bra?

Äventyrshistorier erbjuder spänning, utmaningar och möjligheten att uppleva fantastiska saker. Här är några viktiga element som gör en äventyrshistoria lyckad.

  • En heroisk huvudperson: En karaktär som är modig, beslutsam och villig att ta risker.
  • En spännande konflikt: En stor utmaning eller problem som huvudpersonen måste övervinna.
  • En farlig resa: En resa genom en främmande eller farlig miljö.
  • Övernaturliga element: Magiska varelser, fantastiska platser eller andra övernaturliga inslag kan göra historien mer spännande.
  • Överraskande vändningar: Håll läsaren krokad med oväntade händelser och avslöjanden.

Hur skriver man en äventyrshistoria?

Här är några tips för att skriva en bra äventyrshistoria.

  1. Utveckla din huvudperson: Ge din huvudperson tydliga mål och egenskaper.
  2. Skapa en spännande värld: Beskriv miljön och kulturen där din historia utspelar sig.
  3. Introducera konflikten tidigt: Låt läsaren veta vad huvudpersonen måste övervinna.
  4. Placera huvudpersonen i farliga situationer: Ge huvudpersonen utmaningar som testar hens styrka och mod.
  5. Använd humor och drama: Variera tonen i din berättelse för att hålla läsaren intresserad.
  6. Låt huvudpersonen växa: Se till att huvudpersonen utvecklas och lär sig något under resan.
  7. Ge historien ett tillfredsställande slut: Avsluta historien på ett sätt som lämnar läsaren nöjd.

Exempel på berömda äventyrshistorier:

  • The Lord of the Rings av J.R.R. Tolkien
  • The Hobbit av J.R.R. Tolkien
  • Star Wars-trilogin av George Lucas
  • Robinson Crusoe av Daniel Defoe
  • Gulliver’s Resor av Jonathan Swift

Genom att följa dessa tips och låta din kreativitet flöda kan du skapa en spännande och minnesvärd äventyrshistoria.

Det finns sex grundläggande mänskliga värden, samtliga utgående från Maslows behovspyramid:

Överlevnad från naturen. Livets värde. För om du inte har ditt liv, har du inte mycket.
Överlevnad från andra. Överleva brott, andra människor, till och med monster.
Kärlek/gemenskap. Det mänskliga sambandets värde.
Anseende. Värdet av din status och hierarki inom ett samhälle.
Personlig utveckling. Värdet av att nå din potential.
Transcendens. Värdet av att gå utöver dig själv för att upptäcka ett större syfte.

När du har destillerat dessa värden kan du omvandla dem till skalor, eftersom dessa värden vanligtvis är i konflikt med sin motsats. Du kan avgöra vilken typ av berättelse genom att undersöka vilken skala som verkar vara den dominerande över scenerna.

Överlevnad från naturen > Liv vs. död
Överlevnad från andra > Liv vs. öde värre än döden
Kärlek/gemenskap > Kärlek vs. hat
Anseende > Prestation vs. misslyckande
Personlig utveckling > Mognad vs. omogenhet
Transcendens > Rätt vs. fel

Äventyrsberättelsen ställer liv mot död – insatserna är inte mindre än överlevnad.

Vad är en äventyrshistoria?

I denna berättelsetyp försöker hjälten och hens kamrater att förhindra döden inför ett överväldigande fysiskt hinder, vanligtvis i form av en naturkraft. Det betyder inte att en äventyrshistoria inte kan ha en skurk. Men de främsta hoten kommer alltid i fysisk form, vilket tvingar karaktärerna att gräva djupt och hitta styrkan och beslutsamheten att uthärda.

Men omfattningen av hotet är inte lika intressant som innebörden bakom dem. Se till att dina äventyr är fyllda med autentisk inre konflikt. Utan denna avgörande aspekt kommer historien att kännas billig, ytlig och relativt meningslös.

Så hur planerar du äventyrsromaner som är laddade med fängslande karaktärer, spännande ögonblick och kraftfulla insatser?

Börja med en fråga

De bästa äventyrsböckerna fixerar sig på en kärnfråga. Detta är vanligtvis en fråga om förhållandet mellan människa och natur eller människa och teknik. Till exempel, i Michael Crichtons Jurassic Park, är kärnfrågan om människan bör utnyttja teknik för att återuppliva utdöda arter. Varje ögonblick i boken utforskar i slutändan implikationerna av denna fråga.

Framgångsrika äventyrsförfattare som Crichton vet att en fantastisk berättelse handlar om mer än bara otroliga resor och yttre konflikter. De handlar om svåra frågor som utmanar oss i vardagen.

När du börjar med en tydlig kärnfråga som är baserad på ett bekant kärnvärde ställer du in dig på framgång, oavsett om du är en första gångs äventyrsförfattare eller erfaren.

Ge läsarna vad de vill ha

Varje äventyr utspelar sig på en specifik plats. The Lord of the Rings utspelar sig i det mytiska riket Midgård. Oavsett om det är en öde ö, ökenavfall eller undervattensgrotta, måste ditt äventyr äga rum på en fantastisk plats, ett farligt landskap som ger den spännande miljön för en fysisk resa.

Om din äventyrshistoria utspelar sig på en ö full av dinosaurier kommer läsarna att vilja ha en mängd olika situationer fyllda med fara. Actionscenerna är inte i Jurassic Park av en slump. Crichton tog sig tid att överväga typen av äventyr som bäst passade hans värld.

Eller vad sägs om The Lord of the Rings, där hjältarna ger sig ut på alla möjliga vandringar som komplicerar deras inre kamp. När författaren J.R.R. Tolkien tar sina hjältar in i djupet av en gruva, en övergiven dvärgstad lämnad till ruiner, släpper han massor av ledtrådar om alla faror som kan lura i skuggorna. Sedan, just när läsaren tror att hjältarna har flytt utan ett skrapsår, utövar den litterära professorn sin magi och släpper loss ett av de mest skrämmande monstren av alla tider, Balrog.

I äventyrsförfattande, planera som designern av en nöjespark och undra, ”Var vill min läsare verkligen göra? Vilken typ av äventyr vill de ha?”

Om du vill ta din läsare på ett äventyr som hen aldrig kommer att glömma, välj en värld för din berättelse och dagdröm sedan om alla de fantastiska möjligheterna. Låt dina ideala läsares fantasi vara din guide när du planerar och planerar nyckelscenerna i din berättelse.

Boka billiga resor online

Para ihop början och slutet

Några av de bästa klassiska äventyrsböckerna hittar ett sätt att börja och sluta med liknande händelser eller på exakt samma plats. Det handlar inte bara om den fysiska handlingen, utan om den kärnfråga som plågar din äventyrs hjälte. Det viktigaste är att se till att berättelsens ultimata handling – den sista fysiska handlingen din hjälte har – är anpassad till situationen som startade äventyret.

Tänk på Harry Potter, J.K. Rowlings pojke. Hela serien börjar med att Harrys mamma, Lily, väljer att offra sig själv för sin son. Serien avslutas med ett liknande val, men av Harry själv.

Liksom alla stora äventyrsberättelses huvudpersoner gör Harry Potter inte bara heroiska saker i sin magiska värld; han gör ett meningsfullt offer knutet till sina kärnvärderingar.

Äventyrets hjärta

Som en litterär marknadskategori kan äventyrsgenren verka som om den bara handlar om handlingarna hos flera våghalsiga människor. Men den handlar om så mycket mer.

Om du vill skriva något som handlar om mer än bara ett gäng skattjägare som håller utkik: Gräv fram kärnan i dina favoritäventyrsromaner. Tänk på kärnfrågorna som håller dessa hjältar vakna om nätterna. Bygg sedan din berättelse kring dessa frågor och alla möjliga implikationer du kan tänka på.

Öva

Skriv något i äventyrsgenren idag. Ställ in timern på 15 minuter. Tänk på din favorittyp av miljö, vare sig det är en rymdstation, en djup fantasiskog eller ett urbant teknokrigfält. Hur skulle du kunna skapa en karaktär för att kämpa för överlevnad i den miljön? Vad vill eller behöver hen? Vilken typ av resa kan hen ta för att få det?

Skriv i femton minuter. Lycka till!

Monica

Hur du blir en mer produktiv författare

Hur du blir en mer produktiv författare

Först, räkna ut vad som behöver försvinna från din kalender annars hittar du inte tiden att skriva. Det betyder att du får skära bort saker från ditt schema. Bra saker måste försvinna för att göra plats för bättre saker.

Steg till produktivitet:

  • Skapa utrymme för minst tre timmar av icke-förhandlingsbar skrivtid per vecka i ditt schema.
  • Sätt dig vid tangentbordet utan förhalande.
  • Koppla av och sov gott, med vetskap om att ditt undermedvetna arbetar på din roman även när du prokrastinerar.
  • Justera dina sidor per dag, efter behov, låt aldrig antalet överstiga din kapacitet.
  • Håll din deadline helig.
  • Börja när du måste och njut av vad ditt undermedvetna avslöjar.

Lycka till!

Monica

Är du rädd och har slutat skriva?

Är du rädd och har slutat skriva?

Förhoppningsvis tror du efter gårdagen på potentialen i ditt skrivande. Men ändå tycker du att det är svårt att skriva eftersom du är rädd för avvisningar, eller hur? Det skulle helt enkelt bevisa vad du har misstänkt hela tiden: ”Jag är en dålig författare.” Du längtar efter att ditt skrivande ska betyda något – för att någon ska säga: ”Detta behöver delas med världen.” Men den fruktansvärda författarrädslan får dig att prokrastinera och leder så småningom till författarblockering. Tja, jag har en beprövad metod som kan hantera den rädslan.

Gör så här:

  1. Utveckla tjockt skinn. Eller åtminstone låtsas att du har det. Det är inte lätt. Men detta kommer att ta dig längre än du någonsin kan föreställa dig. I sanning, ingen gillar att bli kritiserad. Vi vill bli upptäckta. Men lär dig att ta emot, så kommer du vara långt före dina konkurrenter.
  2. Undvik tomt prat. Börja inte ett kapitel med en eller två sidor av miljöbeskrivning eller bakgrund. Börja mitt i något spännande som händer. Det behöver inte vara en skottlossning eller en biljakt, men något måste pågå.
  3. Välj det normala ordet framför det komplicerade. Motstå impulsen att visa upp ditt ordförråd eller ett fantastiskt uttryck. Håll saker enkla och lättlästa.
  4. Utelämna onödiga ord. En regel som följer sitt eget råd.
  5. Undvik subtila tautologier. Exempel: ”Hon nickade med huvudet i samtycke.” De fyra sista orden är onödiga. Vad annat skulle hon nicka med, än huvudet? Och när hon nickar betyder det naturligtvis att hon är överens med någon om något.
  6. Undvik vanligtvis orden upp och ner. Han riggade upp enheten. Hon satte sig ner på soffan. Ibland behöver du sådana ord, men oftast – som i dessa fall – behöver du inte dem.
  7. Ta bort ordet ”att”. Använd det bara när det är nödvändigt för tydlighet.
  8. Ge läsaren uppskattning. Exempel: ”De gick genom den öppna dörren och satte sig mittemot varandra på stolar.” Om de gick in och satte sig vet vi att dörren var öppen. Och – om inget annat sägs – kan stolarna antas. Så du kan skriva: ”De gick in och satte sig mittemot varandra.”
  9. Undvik att berätta vad som inte händer. ”Han svarade inte.” ”Hon sa ingenting.” ”Publiken blev aldrig tyst.” Om du inte talar om dessa saker, kommer läsarna inte att anta att de gjorde det.
  10. Undvik att vara adjektivmanisk. Bra skrivande är en sak av starka substantiv och verb, inte adjektiv. Använd dem sparsamt. När du använder ett adjektiv, använd bara ett. ”Han visade sig vara en envis, aktiv fighter” är mer kraftfullt om du bestämmer dig för det starkare av dessa två adjektiv. Mindre är mer. Vilket skulle du välja?
  11. Undvik att överdriva verb som ”log lätt”, ”skrattade nästan”, ”rynkade pannan lite” osv. Människor ler, skrattar eller rynkar pannan, eller så gör de inte det.
  12. Undvik termen ”bokstavligen” – när du menar ”bildligt”. ”Mina ögon föll bokstavligen ur huvudet på mig.” ”Jag klättrade bokstavligen på väggarna.” ”Jag dog bokstavligen när jag hörde det.” Vila i frid.
  13. Undvik för mycket regi. Du behöver inte berätta varje handling för varje karaktär i varje scen, vilken hand de använder, vilken arm de vinkar med osv.
  14. Begränsa dig till en synvinkel (POV) per scen. Oavsett om du skriver i första person eller tredje person begränsad, berätta det från perspektivet av den karaktär som har mest på spel i scenen.
  15. Undvik klichéer. Och inte bara ord och fraser. Det finns också klichéartade situationer, som att börja din berättelse med att huvudpersonen vaknar till ett alarm, eller att ha kärleksintressen som bokstavligen stöter på varandra vid första mötet.
  16. Motstå impulsen att förklara (RUE). Marian blev galen. Hon slog med näven på bordet. ”George, du kommer att driva mig till vansinne”, sa hon argt. Om hon slår med näven på bordet behöver vi inte berätta att hon är galen. ”Du kan göra det!” uppmuntrade Jim. Om han säger något sådant, är det självklart att han uppmuntrar.
  17. Visa, säg inte. Berättande: Det var kallt ute. Visande: Hon drog åt halsduken och stoppade händerna djupt i fickorna, vände ansiktet från den bitande vinden.
  18. Undvik tillskrivande manér. Människor säger saker; de andas inte ut, gapar, suckar, skrattar, grymtar, snarkar, svarar, replikerar, utropa eller deklarerar dem. Ibland viskar eller skriker eller mumlar människor, men låt ditt ordval antyda det. Om det är extremt viktigt, separera handlingen från dialogen: Jim suckade. ”Jag orkar inte mer.”
  19. Lägg till trovärdighet och sanning. Ja, även till fiktion.
  20. Undvik liknande karaktärsnamn. Undvik även samma initialer.
  21. Undvik manér av skiljetecken, typsnitt och storlekar. ”Han … var … DÖD!” gör inte ditt offer mer avliden än ”Han var död.”

Lycka till!

Monica