Flykten av Patricia J MacDonald – recension

 

Format: Inbunden

Antal sidor: 313

Utgivningsdatum: 1988

Förlag: Richters

ISBN 917706481X

Recensionsex: Nej

 

 

Typ av bok: Spänningsroman

Det är andra gången jag läser den här boken. Hade glömt den och tänkte att jag skulle läsa om den innan jag skänker den vidare. Tur, för den var värd varenda minut. En otäcking.

Här kan du läsa inledningen som är en prolog och förklarar hela storyn:

”Det började som det vanligen gjorde. En framruten befallning, en spetsig insinuation, ett groende missnöje som fick utlopp i skrik, för dova för att kunna uppfattas tydligt i andra änden av det mörka huset. Det enda som var klart förnimbart var en förtätad atmosfär av hot, lik det gnisslande och hasande ljudet från nerrasande jord som får en campare på en bergssluttning att fara upp, svettig av rädsla i vetskapen om en överhängande fara.
Mannes tunga steg kom golvet att gunga; så slog han igen garderobsdörren i det stora sjabbiga hallen, och hela huset skalv. Han körde nävarna genom rockärmarna och slog upp kragen mot kvällskylan som sipprade in under ytterdörren och svepte runt i det dragiga huset. ”

VILKEN är själva handlingen: En spänningsroman gränsande till thriller.

Intrigerna: Dramatiska.

Miljöbeskrivningarna: Fina.

Dialogerna: Dialogerna driver handlingen framåt.

Baksidestexten

”26-åriga Beth Pearson hade trott att hon för alltid hade lämnat den gråa, trista småstaden hon hade växt upp i och att hon skulle slippa återvända dit och till de hemska minnena – ända tills hon en natt får ett telefonsamtal som kallar henne tillbaka till det förflutna.
Hennes far har dött och därmed lämnat Beths 14-åriga syster Francie, ensam och föräldralös.
I hopp om att snabbt få begravning och bouppteckning avklarade och att installera Francie hos släktingar ser hon fram emot den dag hon kan återvända till sin ombonade tillvaro i Philadelphia, med ett trevligt jobb och en omtänksam pojkvän.
Men vad Beth inte hade räknat med var att hon och Francie, som alltid varit som främlingar för varandra, plötsligt skulle känna syskonbanden, band som får Beth att önska att Francie ville följa med henne hem till Philadelphia och gå i skola där.
Men det är då skräcken börjar. För Francie har en pojkvän som inte tänker släppa greppet om henne. Det är en underlig kille som i hela sitt liv har levat med en mörk hemlighet och en sadistisk mor. Och inget kan hindra Andrew från att få Francie att stanna kvar hos honom – för alltid …”

Mest positivt

Spännande och gripande. Svår att lägga ifrån mig. Välskriven. Tydliga repliker på egna rader med talstreck (något som jag verkligen uppskattar).
Spänningen ökar till enorm klimax på slutet.

Minst positivt

Hittade inget att peka på.

Några valda texter ur boken

Som jag brukar, för att du ska få en uppfattning om författarrösten, delar jag några utvalda texter utan att avslöja något viktigt.

Sidan 100

”― Nu är vi framme, sa han.
Francie nickade, vit i ansiktet ovanför den ljusblå dunjackan.
Andrew hasade intill henne på framsätet och började leka med hennes hår och jollra till henne.
― Vad är det som lillflickan tycker är så hemskt?
― Det har jag ju sagt, sa Francie. Jag tycker inte om isiga vägar. Jag har ju berättat om det där som hände.
― Ja visst ja, sa han och rätade på sig. Du och din mor. Bilen vurpade eller vad det var.”

Sidan 200

”― Det finns ingen som vill stanna kvar i den här jävla hålan, det är då ett som är säkert.
― Just det, sa Noah. Jag visste att du skulle förstå mig. Men vad ska jag ta mig till?
Andrew rynkade ögonbrynen.
― Vad är det där?
Noah suckade.
― En bil. Det är väl din mor som kommer hem. Bäst att vi städar undan de här.
Han började stoppa ner de tomma burkarna i sin påse, medan Andrew stod och lyssnade med vilt bultande hjärta. Det var en bil. Som stannade utanför huset.”

Summering

En spännande roman. Jag ger den 4 av 5 pennor.
Rekommenderas! Men otäck. Obehaget stiger med enorm kraft på slutet.

Vid pennan

Monica