Skurkar och sidekicks – skrivtips

Hur kan du skapa övertygande skurkar och älskvärda, kanske excentriska sidekicks? Hur många karaktärer ska du lägga i en scen? Kan du basera en karaktär på en vän eller släkting? Finns det tips för att namnge våra karaktärer?

Skurken

Din hjälte (protagonisten) är inte den ende i romanen som ska ha djup. Skurken kan vara komplicerad såsom den kände ”Hannibal Lector” eller karaktären i ”Fantomen på operan”, ”Drakula” osv. Andra är mindre komplicerade såsom skurken i ”Goldfinger” eller ”Hajen”. Men samtliga skurkar har dessa två egenskaper.

1. De är formbara, och
2. De är förståeliga

En bra roman ska representera en duell mellan hjälten och skurken. Om romanen är succéfull, har den en hjälte med speciella karaktäristik, dvs sådana som gör att läsaren vill veta mer om hen. Hjälten är ofta försiktig eller klok, ibland mycket skicklig, ibland med en anmärkningsvärd talang. Det blir inte mycket av en roman om skurken är en dumbom, en bråkstake, en oupphörlig alkoholist eller en fegis.

Skurken ska vara en rejäl match för hjälten. Hen ska vara tillräckligt smart, vara trovärdig och tuff. Läsaren ska dra efter luft på alla sidor fram till de sista fem.

I många av de första romanerna om Stålmannen var skurken ofta en bankrånare eller tjuv. Men snart förstod läsaren att den typen av skurk var en lätt match för Stålmannen. Där var sällan många dueller. På så sätt skapades den onda ”Lex Luthor” och kvinnan som kunde kontrollera elektricitet, eller skurken med kryptonit.

Läsaren bör genomskåda skurkens motivation och förstå hens beteenden, givetvis utan att behöva sympatisera med detta. Skurken behöver ha något som tilltalar läsaren.

Sidekicken

Sidekicken är en person som är vän med hjälten, någon som följer med på resan. Denna karaktär är den andre ledaren och således hjältens närmaste ’man’.

Denna karaktär är en tillräckligt användbar plan för historiens framskridande. Varför?

Jo, vänskap är något som kan infekteras. En lojal vän är värd 10.000 släktingar.

En lojal sidekick i romanen är värd samma sak som vi förväntar oss i verkliga livet; de täta banden, förståelsen och sympatin. De är ofta till en stor glädje för läsaren.

Sidekicken kan också hjälpa till att definiera protagonisten. Genom att skriva in kontrasterande element bredvid varandra, betonar varje karaktär. De bör således inte vara alltför lika. Om så är fallet, bländar de varandra. Om sidekicken är olika hjälten, skärps läsarens mentala uppfattning om protagonisten.

Om din sidekick avskyr att dansa och älskar mat, låt din hjälte njuta av dans och äta sparsmakat. När sidekicken dricker öl, väljer hjälten mjölk. Utnyttja kontrasten mellan dem.

Dessutom kan sidekicken leverera information. Utnyttja detta i dialogen. På så sätt kan dialogen avslöja viktig information till läsaren. Genom att skriva så, behöver du inte komplettera med en massa information på sidorna.

Ibland kan hjälten inte närvara på plats där viktiga saker händer. Hen är långt borta och hinner inte nå fram.  Då kan sidekicken vara som en kamera för själva aktiviteten. Eftersom sidekicken har en annan bakgrund än protagonisten, kan hen bli rädd, imponerad och rörd av andra saker än hjälten. Sidekicken agerar annorlunda, vilket är användbart för läsaren.

Sidekicken kan även ändra texturen av en scen. För mycket humor, känsla etc, kan döda en roman på grund av likheten. Då kan sidekicken tillföra en motpunkt till detta.

Du bör utnyttja ett regelformulär när du skapar en sidekick. Läsaren blir besviken om förväntningarna inte uppnås. Huvudförväntan på en sidekick är lojalitet. När hjälten och sidekicken är tillsammans måste de vara varandra trogna. Uppfylls inte detta, kommer förlagen inte att publicera romanen. De tolererar inte motsatsen.

Oscar Wilde: ”En sann vän biter dig i ansikten, aldrig i baken” (fritt översatt)

Sidekicken bidrar till en god roman, en spännande intrig.

Antal karaktärer i en scen

De mest gripande scenerna består oftast av få, ibland två, karaktärer. Läsaren kan lättare fokusera på scener med få karaktärer.

Namnge dina karaktärer

Kika i berömda klassiska romaner, typ Mark Twains, Charles Dickens osv, så ser du att karaktärerna ofta har tilltalande namn som syftar på karaktärens beteenden. En del författare har använt namn som ursprung för karaktärernas personlighet. Namn kan förklara en story.

JRR Tolkien sa: ”Namnet kommer först, storyn sedan.” (fritt översatt)

Basera dina karaktärer på vänner och släktingar

Det finns fördelar med detta. Speciellt om du vill lägga till fysiska karaktäristik för att synliggöra deras utseende för läsaren. Genom att välja en känd person, kan du skapa ett fysiskt mönster för karaktären. Du kommer hela tiden att se karaktären framför dig.

Men var försiktig! Om du exempelvis ger karaktären en kulmage, kan detta leda till problem för dig – längre fram, OM du avslöjar för personen i fråga att du lånat hens personalitet.

Ingen karaktär är perfekt! Om du ger din karaktär ”stora öron” och har baserat den på en nära vän, kommer din vän att genomskåda dig.

Lycka till!

Monica