Ny fantastisk recension för min roman Porten till friheten

Normalt har jag en bokrecension varje måndag. Men idag delar jag en fantastisk recension med dig; en som jag fått för min roman PORTEN TILL FRIHETEN.

Denna fantastiska recension fick jag för någon vecka sedan via Instagram. Tusen tack för den! Blev jublande glad.

Här kan du läsa hela recensionen:

basilica – Porten till friheten av Monica Ivesköld (basilicablogg.se)

Bland annat skriver hon så här:

”Det finns en äkthet i texten och berättelsen har fint gestaltade karaktärer och miljöer. Det tog en bit in i boken för att jag skulle hitta min rytm i läsningen, men intresset för att veta mer drev mig vidare och spänningen ökar mot slutet av berättelsen. 
…
Porten till friheten har en mycket obehaglig, men verklighetstrogen handling och trots den dysfunktionella barndom som huvudkaraktären lever i så visar den på att hoppet, glädjen och kärleken kan göra underverk. 
…
För mig som är född i mitten av 50-talet och jämnårig med Henrietta blir det här ett tidsdokument som tar mig tillbaka till en tid som fallit lite i glömska. Jag förnimmer doften av kokande lakan, fenomskurade golv och glansiga stenmanglade lakan.”

 

Det är inte utan att jag blir varm i hela kroppen av att jag lyckats förmedla hopp och tro för överlevnad, något som väldigt många människor behöver i dagens värld.

Givetvis jobbar jag vidare på fler romaner. Nu i november kommer jag att skriva mitt åttonde råmanus. De andra manusen som finns redigeras med fokus på romanen MAMMA LÅT MIG LEVA som bygger på en sann historia om änglabarn i Polen. Här kan du se fotona från två av nunnornas kloster där de tar emot oönskade barn. På det första står det: Mamma – låt mig leva. Och på det andra står det: Livets fönster.

En skrämmande bild av dagens verklighet. Utifrån dessa foton har jag således skrivit min roman MAMMA LÅT MIG LEVA som är en relationsroman där många delar bygger på sanningen medan andra är fiktiva. Det blir den romaner som får förtur i redigeringsarbetet som jag påbörjar i december.

Missa den inte!

Monica

Söndra av Helén Wigh – recension

Format: Inbunden

Serie: Elin Roth (del 2)

Antal sidor: 368

Utgivningsdatum: 2023-09-04

Förlag: Historiska Media

ISBN: 9789180501958

Recensionsex: Ja

Tusen tack Helén och Historiska Media för recensionsexemplaret!

 

Typ av bok: Spänningsroman

Hur fångade inledningen mig: Den grep inte tag i mig på samma sätt som Heléns tidigare böcker (Tukta, Järnmärkt och Jordoffer).

Så här börjar den:

”Elin skyndade över Kungsgatan och drog kappan tätare om sig i den kyliga oktobervinden Hon kunde inte låta bi att kasta en blick över axeln, trots att hon inte ville visa mannen som iakttagit henne att hon lagt märke till honom.”

VILKEN är själva handlingen: Romanen utspelar sig i Värmland. Det är andra delen i en serie om Elin Roth, dotter till ortens polis.

Intrigerna: Dramatiska.

Miljöbeskrivningarna: Fina känslosamma miljöbeskrivningar.

Dialogerna: Driver handlingen framåt.

Baksidestexten – tagen från nätet

”År 1950. Ett hemligt meddelande om ett nytt brottsfall dyker upp i antikvariatet som drivs av Elin Roth. Hon har försökt nöja sig med tillvaron som butiksägare men drömmer om en tid då även kvinnor kan bli poliser. Elins gränslösa intresse för brott anses besynnerligt i staden och de kallar henne Korpkvinnan ? hon som söker efter de döda. När Elins förflutna kommer alltför nära väljer hon att följa ledtrådarna och lämna Filipstad.

Det nya fallet leder Elin till Finnskogen där en man har blivit mördad och fler liv står på spel. För att finna gärningsmannen beger hon sig in i de milsvida skogarna där ensamma människor lever i samklang med naturen. Alla påstår sig säga sanningen, men lögnerna växer sig stora i skenet från lägereldarna. Med de mörka skogarna som kuliss och en värld som låter sig styras av oskrivna regler är det svårt för en främling som Elin att förstå vad som är verklighet och vad som är vidskepelse.”

 

Andra böcker från denna författare

Jag har tidigare läst och recenserat både Järnmärkt, Jordoffer och Tukta av samma författare. Tyvärr ligger recensionerna på en blogg som numera är nedlagt (www.monicaiveskold.se). Men jag kan nämna att de fick följande poäng av mig:

Järnmärkt: 4,5 av 5 möjliga pennor

Jordoffer: 5 av 5 möjliga pennor

Tukta: 4,5 av 5 möjliga pennor

Mest positivt

Söndra är välskriven (precis som övriga romaner av Helén Wigh) och med en utmärkande författarröst. Även denna roman gripande människoskildringar. Slutet är överraskande, vilket jag uppskattar.

Minst positivt

Tyvärr tröttnade jag på alltför detaljerad information om kolarens vardag och hur de arbetade och byggde kojor. Mycket av detta tycker jag kunde ha strukits.

Några valda texter ur boken

Som jag brukar, för att du ska få en uppfattning om författarrösten, delar jag några utvalda texter utan att avslöja något viktigt. Jag har tagit mig friheten att använda talstreck vid dialoger eftersom jag citerar texten.

Sidan 100

”Arbetsdagen hade nått sitt slut och efter att i anteckningsboken ha nedtecknat antalet fällda träd och antalet byggda res, där han pallrat upp stammarna, begav sig Gustav till Markos kolarkoja, en timmes promenad bort. Kanske låg Marko och vilade i kojan för att senare ta sig an nattskiftet?
Han närmade sig kojan som såg annorlunda ut i formen än Gustavs. Ingen kolarkoja var den andra lik. Markos var byggd bara för en man, precis som Gustavs, men med dörren sluttande inåt. Denna gång hade styvsonen använt slanor till väggar och lagt torv på taket.”

Sidan 200

”Elin blundade och samlade sig innan hon åter slog upp blicken Långsamt vande sig ögonen vid mörkret och hon betraktade varje millimeter inne i den dunka kojan på samma sätt som Levin skulle ha kunnat göra. Dörren, fönstret, glipan nedtill, slanor, grankvistar, plankor.
Ur väskan tog hon upp ficklampan och lät skenet från den glida längs väggarna, upp mot taket ovanför henne. Något vitt satt fast bland de mörka slanorna. Snabbt satte hon sig upp och sträckte sig efter det ljusa. En papperslapp.”

Summering

Ännu en gripande roman. Fantastisk författarröst. Tyvärr var den alltför detaljerad kring kolarens byggnation etc. Jag ger den därför 4 av 5 pennor men rekommenderar den varmt.

Vid pennan

Monica

Boksläpp av SKIMRA NU på Franskans Creperia i Rörum den 14 oktober

En stor händelse i mitt liv, kan jag lova. Efter all stress med flytt och uppackning, bjöd underbara Elisabeth Lendelund mig till Rörum och lanseringen av antologin.

Jag bodde således med min älskade Brownie på Rörums Gårdshotell fredag till lördag. Här kan du kika på detta underbara hotell: Rörums Gårdshotell – Bed & breakfast och boende på Österlen (rorumsgardshotell.se)

Hotellet låg intill Rörums kyrka med vindunderlig utsikt över Österlen:

Lanseringen av boken SKIMRA NU skedde på Franskans Creperia (som hade sin stora dag den 15 oktober i samband med invigningen). Här kan du se mer av denna lilla ljuvel som ligger granne med hotellet i Rörum: https://franskans.n.nu/

Det var flera av författarna som deltog i lanseringen samt bokrecensenter och -bloggare.

Antologin SKIMRA NU, som du kan läsa mer om här, kommer jag att recensera så snart jag läst klart den. Det är en bok baserad på känslor med noveller av 13 författare. Här kan du läsa om den: Skimra nu – en antologi – Skimra.nu

Redan när jag fick boken i min hand, ökade spänningen inför läsningen. Den är som sammet i omslaget. Kan dessutom slå ett slag för Elisabeths två underbara romaner. Du ser dem nedan:

Dessa har jag tidigare recenserat och recensionen för bok nr 2 – Jonnas bok – kan du läsa här:

Tankar får först tår, sedan fötter och därefter växer benen ut – Jonnas bok av Elisabeth Lendelund – recension – resultat-direkt

Jag återkommer med recensionen så snart jag läst novellerna.

På Franskans Creperie fanns godsaker, må du tro. Exempelvis denna ljuvliga cider som serveras i kopp. Här ser du flaskan med cider och en av novellförfattarna. Dessutom kan du låta ögonen njuta av den Galett med fänkålssalami som jag valde att äta fredagskväll. Gudomlig!

Högtidligheten vid boksläppet:

Ovan ser du några av alla de bilder jag tog.

Tusen tusen tack, @elisabethlendelund och @skimra_nu_förlag för denna oförglömliga helg.

Monica

Vecka 36 av Sofie Sarenbrant – recension

Format: Pocket

Serie: Brantevik (del 1)

Antal sidor: 313

Utgivningsdatum: 2023-01-01

Förlag: Massolit

ISBN: 9789186587536

Recensionsex: Nej

 

Typ av bok: Deckare som utspelar sig i Brantevik och Skåne.

Hur fångade inledningen mig: Boken börjar med ett kursivt kapitel som synliggör en persons upplevelser. Fastnade direkt som alltid i Sarenbrants romaner.
Så här börjar den:

”Med ena ögat kikade hon in genom den smala dörrspringan. Hon anade spjälsängens vita kanter och höll andan. Sakta tryckte hon upp dörren ytterligare några centimeter för att få bättre överblick. Ja, det här var precis vad hon var ute efter. Äntligen kunde hon slappna av. Sängens nya placering vid fönstret tilltalade henne mer än de två tidigare försöken. Nu behövde hon inte ens sätta sin fot i rummet för att ha fullständig överblick.
När hon klev över tröskeln, kände hon hur värmen spred sig i kroppen. Det vara bara en tidsfråga innan någon skulle ligga i den lilla sängen och sprattla med benen.”

VILKEN är själva handlingen: Boken handlar höggravida kvinnor som blir kidnappade eller dödade.

Intrigerna: Dramatiska.

Miljöbeskrivningarna: Fina miljöbeskrivningar. Jag ser Brantevik framför mig – ett av de fina platserna i Skåne.

Dialogerna: Driver handlingen framåt.

Karaktärerna: Väl formulerade karaktärer som är trovärdiga.

Baksidestexten – tagen från nätet

”Sommarsäsongen i det lilla fiskeläget Brantevik är över för den här gången. För familjerna Winter och Malm har det varit en regnig semestervecka och stämningen är inte på topp. De bästa vännerna Johanna och Agnes är båda gravida och inom några få veckor kommer de att vara mammor.
I ett försök att ändå avsluta vistelsen på ett bra sätt bestämmer sig paren för att gå och sjunga karaoke på den lokala hamnkrogen. Men något går fruktansvärt fel och på morgonen när de andra vaknar är Agnes borta.
Agnes försvinnande blir veckans stora nyhet och polisen och media arbetar var och en på sitt håll för att finna en lösning på gåtan. Men det blir en kamp mot tiden och allt tar en oväntad vändning när en död kvinna hittas uppspolad på en strand …”

Mest positivt

De korta kapitlen som jag verkligen uppskattar. Tydligheten i datum som anges.

Minst positivt

Möjligen att författaren använder ordet ”kände” och andra känsloord (såg, tänkte osv) som borde ha gestaltats i stället. Se ovan i inledningen exempelvis, samt i nedan texter.

Recension avseende andra böcker av Sofie Sarenbrant

Här kan du se recensionerna för andra böcker som jag läst av Sarenbrant. Hon är definitivt en av mina favoritförfattare.

• Tiggaren – 5 av 5 pennor
• Vila i frid – 5 av 5 pennor
• Mytomanen – 4 av 5 pennor
• Visning pågår – 5 av 5 pennor
• Avdelning 73 – 4 av 5 pennor

Några valda texter ur boken

Som jag brukar, för att du ska få en uppfattning om författarrösten, delar jag några utvalda texter utan att avslöja något viktigt. Jag har tagit mig friheten att använda talstreck vid dialoger eftersom jag citerar texten.

Sidan 103

”Det gick inte att undgå Agnes ansikte någonstans. Efterlysningen upprepades oavbrutet i radio, tv och tidningar. Överallt med samma uppmaning, att kontakta polisen om man kände igen kvinnan och hade att henne efter försvinnandet. För att slippa se sin bästa kompis på bild, valde Johanna att hålla sig hemma så mycket som möjligt i gårdshuset på en av Kungsholmens innergårdar.
Det lilla stenhuset med det svarta plåttaket hade två våningar, där den övre behöll den gamla stilen med snedtak, slammade väggar och synliga bjälkar. ”

Sidan 201

”På grund av incidenten under gårdagen fick Johanna stanna en extra natt för observation. Läkarna hade inte hittat något fel på henne och bedömde att svimningen antagligen berodde på ett blodtrycksfall .Nu hade hon inget annat val än att åka hem.
Eric såg trött ut när han kom med Nicole. Johanna kunde inte förstå varför Tobbe inte hämtat isn dotter än.
Eric hade köpt en bilbarnstol till bebisen. Tyget var marinblått och designen var katastrofal, bruna små nallar överallt. De var så där amerikanskt puttinuttiga med röda rosetter runt halsen och Johanna tänkte att mönstret borde ha förbjudits för länge sedan. Luften gick ur henne när hon såg den.”

 

Summering

Ännu en gripande deckare som jag ger 4 av 5 pennor. Läs den! Svår att lägga ifrån sig.

Vid pennan

Monica