Viskaren av Johanna Krebs och Alice Johansson – recension
Viskaren av Johanna Krebs och Alice Johansson – recension
Format: Häftad (danskt band)
Antal sidor: 376
Utgivningsdatum: 2021-09-23
Förlag: Chapter Rebels AB
ISBN 9789198674309
Recensionsex: Nej. Viskaren var en vinst i en skrivarkurs.
Tusen tack Johanna och Alice!
Typ av bok: Ungdomsroman med science fiction
Viskaren är den första boken i serien om arvtagarna, familjerna som fortfarande lever nära den nordiska mytologin.
Här kan du läsa inledningen som börjar med en prolog:
”Han betraktade flickan och hunden genom fönstret när de närmade sig. Deras sätt att röra sig tillsammans när de korsade skolgården avslöjade va som hänt. Bandet hade knutits. Hon var en av dem nu, precis som han själv skulle ha varit om de inte hade menat att han missbrukat sin kraft. Han knöt näven i byxfickan så hårt att naglarna skar in i huden. Smärtan fick honom att lugna ner sig.”
VILKEN är själva handlingen: Den handlar om en skola för blinda. Det händer mystiska spännande saker.
Intrigerna: Kraftfulla, ibland hotfulla.
Miljöbeskrivningarna: Fina.
Dialogerna: Dialoger driver handlingen framåt.
Baksidestexten – tagen från nätet
”Tänk dig att vara en helt vanlig tonåring och få en sjukdom som gör dig blind. Det är vad som hänt Emma, som precis har anlänt till en lägerskola för att lära sig anpassa sig till de nya förutsättningarna. Hon tillhör en av få lyckliga som fått en ledarhund, Santos. Fast Emma vill inte ha någon hund. I alla fall är det vad hon tror tills det visar sig att Santos är en väldigt speciell hund som har förmågan att låna ut sin syn till henne.
Men Emma verkar inte vara den enda på skolan som har en hemlighet. Vilka är ungdomarna som smyger i korridoren på natten och varför drömmer Emma om en fyr? I takt med att Emma börjar förstå vad den nya förmågan innebär lär hon sig också vad det betyder att vara en viskare och vem Margrim är, han som mördade den senaste viskaren för hundra år sedan.”
Mest positivt
Välskriven. Det var inte många småfel jag hittade, varken stavfel eller grammatiska. Ofta brukar det smyga in en del sådana, men inte i den här boken.
Berättelsen är gripande och varvar reella saker med mystiska science fiction-intriger.
Den kan mycket väl läsas av vuxna även om den riktar sig till ungdomar.
Gillar också att dialogerna kommer på egna rader.
Lagom långa kapitel och tydliga kapitelrubriker.
Minst positivt
Att den dramatiska kurvan avslutades utan klimax vilket fick händelserna att rinna ut i sanden (ha ha, nu var jag vitsig). Det blev tydligt att den inte hade något avslut utan slutet blev hängande i luften som ett slags cliffhanger. Boken har uppföljare i serien. Men jag gillar när en bok blir dramatiskt avslutad och det saknade jag tyvärr i den här. Slutet blev alltså lite platt.
Några valda texter ur boken
Som jag brukar, för att du ska få en uppfattning om författarrösten, delar jag några utvalda texter utan att avslöja något viktigt. Inga spoilers, således. Jag har tagit mig friheten att använda talstreck vid dialoger eftersom jag citerar texten.
Sidan 100
”― Rebecka verkar visst bestämma mycket, sa Emma syrligt.
― Det finns en god anledning till det, svarade han lugnt.
― Jaså? Som vadå?
Det var så självklart att Jonahtan inte riktigt visste hur han skulle sätta ord på det. Det fanns inget enkelt sätt att säga det på som gjorde att hon skulle förstå. R:s kraft var diffus och inget man pratade högt om För någon utifrån skulle det bara set ut som om främmande människor hade beslutat om hennes roll i gruppen, men i själva verket ad den förutbestämd redan när hon föddes. En del aven uråldrig sedvänja. Ingen arvtagare skulle ens komma på tanken att ifrågasätta den. Han drog handen genom håret i en frustrerad gest.”
Sidan 200
”― Vi får väl skylla på att vi blev osams och hamnade i slagsmål, föreslog Jonahtan.
― Förlåt, men du verkar inte direkt vara den typen som hamnar i slagsmål med någon över huvud taget, invände Emma och masserade försiktigt högerhanden medan hon funderade på att be Santos titta på den.
― Inte Jonahtan kanske, men Jack är alltid retlig. Jonahtan får säga att Jack gick över gränsen den här gången, bestämde R. Jag måste berätta en annan sak för er också. Jag fick tag i Christopher medan ni var borta.
― Äntligen, utbrast Victor.
― Han sa att de har hittat en död siren. Tömd på blod, fortsatte R.”
Summering
En välskriven roman som är läsbar även för vuxna, trots att den riktar sig till ungdomar. Jag ger den 4 av 5 pennor. Tack för att jag fick möjligheten att läsa denna härliga bok. Rekommenderas varmt!
Vid pennan
Monica