Känslan som uppkommer när du blir refuserad

Förlagen delar gärna känslan av att ”alla” kan lyckas bli författare, men i verkligheten är det inte så. Det blir en stor skörhet för alla skribenter. En författare har investerat mycket tid och kraft och allt kan försvinna på några minuter. Du får antingen ett ”antagande” eller en ”refusering”.

Föreställ dig …

”Bordet i författarens lilla arbetsrum är täckt av papper, anteckningar och en kopp kallt kaffe. Hon har slitit med sitt manus i månader, redigerat om och om igen, och nu har hon äntligen vågat skicka det till ett förlag. Hennes hjärta bultar när hon öppnar mejlet. Men i stället för de efterlängtade orden “Vi vill gärna anta ditt manus” möts hon av en kall, formell text:

“Tyvärr måste vi meddela att vi inte kan anta ditt manus för publicering. Vi önskar dig lycka till med ditt fortsatta författarskap.”

Tårarna bränner i hennes ögon när hon läser det. Hon tittar ut genom fönstret, ser regnet falla utanför. Kanske borde hon ge upp? Kanske är hon inte tillräckligt bra? Men så minns hon varför hon började skriva i första hand – för kärleken till orden, för berättelserna som brinner inom henne. Hon torkar tårarna och lovar sig själv att fortsätta kämpa.”

Vilka typer finns för refusering?

Konsekvensen av att bli dömd av ett förslag, kan ses som ett misslyckande eller inte. En del bortförklarar refuseringen. Stora författare som J K Rowlings, Stephen King och Astrid Lindgren har blivit refuserade.Osäkerheten ökar hos författaren. Kanske tappar skribenten lusten.

Om du får en personlig refusering, har du lyckats lite mer än om du får en standardrefusering.

Hur mäter du litterär kvalitet?

En del redaktörer berättar att de kan läsa två sidor och vet att de är bra. Syntaxen (satsläran) är viktig. En författare som ser världen med unika ögon, kan lyckas.

För de flesta författare är boken en bebis. Då blir en refusering fruktansvärt ömmande.
Författaren inväntar att bli bekräftad och sedd. När de får en refusering upplever de en enorm rädsla – rädslan av att inte bli bekräftad, vara älskad, få tillhöra, ha kontroll. Detta är de tre rädslorna som vi styrs av i livet.
Även de som gett ut många böcker, har denna rädsla.

Kanske har förlaget ett mål som din bok inte lever upp till. Det kan också baserat på en rädsla hos förlagen.

Hur effektiva är förlagen idag?

Personligen anser jag att förlagsbranschen är en verksamhet som verkligen behöver effektiviseras. Jag har jobbat med effektivitet i fyrtio år och förvånas ständigt över att förlagen i dagens verksamhet, inte synliggör processen. Det tar ca tre dagar att skapa ett affärsverktyg med BPMS för att transparent synliggöra var i processen manuset finns. Med hjälp av BPMS skulle förlagen kunna meddela både internt och externt (författaren) utan att lägga ett finger på detta arbete. DET hade varit oerhört framgångsrikt för alla inblandade.

Jag har funderat över varför denna bransch inte ligger i framkant som många andra. Till och med kommuner och landsting har ökat effektiviteten med detta verktyg. Kan det vara så illa att förlagen vill bibehålla en portion makt?

Allra mest illa tycker jag om de förlag är som har skrivit avtal med författare och sedan inte gör marknadsföring för boken. De letar ständigt efter nya författare, men fullgör inte den viktiga marknadsföringen för de utgivna alster som de åtagit sig. Jag har hört förklaringar som att förlag har EN person som ska sköta marknadsföringen för alla bokhandlare i hela Sverige. Hur ska det gå till? De stackars författarna tjänar således inte en enda krona på sin utgivning. Inte heller förlagen. Det verkar inte vara affärsrelaterat.

Detta är något som jag själv upplevt ett par gånger, tyvärr.

Lycka till med ditt manus!

Monica