Projekt, Skriva

Att skriva en bok – En guide

Att skriva en bok – En guide

Vill du också skriva en bok?

Om det är en fackbok, rekommenderar jag dig att införskaffa min 70e fackbok som heter SKRIVA FACKBÖCKER. Den släpps nu i slutet av november och du kan redan nu förhandsboka den på förlagets hemsida:

Skriva fackböcker – Bokforlaget

Dessutom får du rabatt. Boken kommer att kosta mer när den släpps i internethandeln.

Är det en skönlitterär bok, behöver du kunna hantverket. Du kan få grunderna via den här fackboken:

Börja skriva framgångsRIKT (bod.se)

Problemet för förstagångsförfattaren är att ta reda på hur man kommer igång. Vilka skrivvanor behöver du för att skriva en hel bok?

Vilka är dina skrivmål:

  • Traditionell publicering?
  • Hybridförlag?
  • Självpublicering eller Print-on-demand?
  • En bästsäljande bok?
  • En lång och lysande författarkarriär?

För efter att ha coachat tusentals författare att skriva böcker, och även skrivit sjuttio egna fackböcker, två barnböcker, mer än trettio noveller i antologier och ett stort antal romaner varav den första – PORTEN TILL FRIHETEN – släpptes i fjol, vet jag exakt hur mycket arbete som krävs för att avsluta en bok. Det räcker inte att vilja skriva, du måste lära dig hantverket.

Idag bjuder jag på en guide för att komma igång.

Guiden

I den här guiden kommer du att lära dig hur man skriver, från hur du besegrar förhalning och hittar skrivtid, till revidering och redigeringsprocessen – och även lite kring publiceringsprocessen.

Om du någon gång har velat skriva en bok, oavsett om det är en memoarbok, en idébok eller en självhjälpsbok, har du hittat mig och min sida (som gärna tipsar dig).

Jag har, som du kanske vet, haft många onlinekurser i ämnet ’Skriva’. Dessa kurser är numera nedlagda men jag har påbörjat det digra arbetet att skriva fackböcker för att hjälpa dig komma igång.

När jag skriver arbetar jag antingen i Word eller Scrivener.

Hur du misslyckas …

Först och främst måste du planera. Sedan handlar det om att inte ge upp.

Min roman PORTEN TILL FRIHETEN tog ca tjugo år att skriva. Jag skrev om den helt och hållet, fem gånger.

Normalt skriver jag ett råmanus på en månad. Detta sker oftast i november under Nanowrimo (National Novel Writing Month). Sen får manuset vila minst ett år. För att redigera beräknar jag ca ett år med minst sjutton revideringsrundor.

Jag hittade rätt process. Det är en steg-för-steg-process som fungerar varje gång, och den kommer att fungera för dig också, se mer i min fackbok SKRIVA FACKBÖCKER.

Idag delar jag med mig av processen.

Hur man skriver en bok: 12 viktiga steg för att skriva en bok

Här är processen som jag oftast använder mig av.

1. Kom på en bra bokidé

Förmodligen har du redan en bokidé. Kanske flera idéer.

Glöm prestationsångest. Du ska ’ful-skriva’. En ensam idé är bara det första steget till att skriva din bok. Det finns många fler steg, och alla är svårare än att komma på en idé.

2. Skriv din bokidé i form av en premiss på EN enda mening

Nästa steg är att förvandla idén till en premiss med en enda mening. Vad är en premiss?

En premiss destillerar din bokidé till en enda mening. Den här meningen lägger grunden för dina skrivinsatser och kommer att vara till hjälp i publiceringsprocessen. Din premiss är den viktigaste delen av ett bokförslag, och kan faktiskt hjälpa dig att bli publicerad.

Här ser du min premiss för boken SKRIVA FACKBÖCKER:

“I ‘SKRIVA FACKBÖCKER’ guidar jag dig via en resa som sträcker sig från att du identifierar målgrupp och skapar engagerande steg-för-steg-instruktioner till att utveckla en kraftfull struktur och omvandla idéerna till inspirerande facklitteratur som berör och påverkar.”

Varje fackbokpremiss bör innehålla följande tre element:

  • Ett problem. Problemet boken syftar till att lösa
  • En person. Vem är den som delar lösningen på det problemet, exempelvis du
  • En lösning. Vilken är din unika process för att lösa problemet

Genom att förenkla presentationen av din bok till en enda mening skapar du en stark, uppnåelig grund för hela din bok. Det här steget kommer inte bara att hjälpa dig under skrivprocessen, det kommer också att hjälpa dig under hela publiceringsprocessen.

Är du redo att skriva din premiss?

3. Välj publiceringsväg

Dags att välja publiceringsväg!

Många förlag vill se ett förslag först innan du skriver hela texten. Det betyder att om du skriver facklitteratur, och du vill bli traditionellt publicerad, behöver du skriva ett förslag innan du skriver din bok.

Vilken publiceringsväg är rätt för dig? Viktig att tänka på är att du måste syna inför traditionell publicering av fackböcker:

  • På en plattform. Har du auktoritet inom detta ämne? Har du följare via sociala medier, podcast, YouTube, en e-postlista eller någon annan plattform med minst 10.000 personer?

Om du inte kan svara “ja” på dessa frågor, bör du överväga att själv publicera efter att du har slutfört din bok. Eller ta en paus från ditt skrivande för att bygga din plattform och målgrupp, kanske genom att bygga en författarwebbplats och starta en blogg. Själv bloggar jag fem dagar per vecka (www.resultat-direkt.se) och har inlägg i sociala medier (främst facebook och instagram) varje dag, dvs sju dagar per vecka.

Du kanske också undrar nu, hur skriver man ett bokförslag? Här är några av huvudkomponenterna:

  • Premiss (se ovan)
  • Sammanfattning av 2-4 stycket
  • Översikt (innehållsförteckning)
  • Ton och skrivstil – berätta!
  • Plattformsbeskrivning och marknadsföringsinformation
  • 2-3 exempelkapitel

Nu är det dags att börja skriva!

4. Beskriv din bok – Skapa dispositionen

Bokens disposition varierar beroende på din genre, skrivstil, ämne och metod. Här är några förslag på strukturer du kan använda:

Introduktion. De flesta fackböcker innehåller en kort (2 000 till 3 000 ord) introduktion. Introduktionen beskriver huvudproblemet och kan presentera dig som författare, din auktoritet och kunskap samt skissera den unika lösning du kommer att guida läsarna genom i din bok.

8-10 kapitel. Fackbokskapitlen dyker djupare in i problemet och ger principer eller steg-för-steg-beskrivningar för att lösa problemet. Ett kapitel kan ha en mängd olika strukturer men här har du ett klassiskt exempel:

  1. Inledande berättelse
  2. Analys av berättelsen
  3. Universell princip
  4. Avslutningsberättelse (kan vara slutsatsen)

Slutsats. Slutsatser upprepar vanligtvis problemet och visar hur du löste det. Kapitlet avslutas med en summering och uppmaning till handling för att uppmuntra läsaren att använda de idéer du har delat. Ofta finns även övningar med.

Att skapa denna disposition gör resten av skrivprocessen mycket lättare. Även om konceptet ändras har du en resurs som hjälper dig att skriva.

5. Deadline

De flesta tror att när du väl har fått din idé och är redo att börja, bör du bara skriva och inte oroa dig för hur lång tid det tar. Ack så fel! Du måste planera, sätta deadline, redan initialt.

Sätt en deadline för när du ska avsluta det första grova utkastet av din bok. Hur lång tid ska du sätta din deadline på?

Vissa människor (sådana som jag) använder NaNoWriMo, eller National Novel Writing Month, för att sätta deadline. Jag skriver således 50.000 ord under de trettio dagarna i november. Det är utmanande för de flesta att avsluta en bok (ett råmanus) på trettio dagar.

Stephen King, å andra sidan, säger (fritt översatt) ”att det första utkastet av en bok inte bör ta mer än en säsong, alltså tre månader”.

Kanske vill du ha 100 dagar till ditt förfogande för första utkastet. Ge dig själv en vecka eller två för att förbereda dig, och sätt sedan din deadline på cirka 100 dagar efter det. Nu har du en deadline för att avsluta ditt manus!

6. Bryt ner din deadline i veckovisa och dagliga moment

Detta steg kräver lite matematik. Så här gör du för att hålla dig på rätt spår:

  1. Ta reda på hur många ord du tror att boken ska innefatta!
  2. Ta reda på hur många veckorna är till din deadline (exempelvis 100 dagar = 14,5 veckor)
  3. Dela bokens totala ordantal med antalet veckor (exempelvis 50.000 ÷ 14,5 = ca 3.449 ord per vecka)
  4. Ta sedan reda på hur många dagar i veckan du ska skriva (exempelvis 5 dagar i veckan)
  5. Dela ditt veckomål med antalet dagar du kommer att skriva för att få ditt dagliga ordräkningsmål (exempelvis 3.449 ÷ 5. = ca 690 ord per dag)

Om du kan nå alla dina veckovisa och dagliga deadlines, vet du att du kommer att klara din deadline.

Själv skriver jag – nu i mitt nya romanmanus – i snitt 1.854 ord/dag. Detta mäts i Nanowrimo-statistiken.

7 Berätta!

Det finns knep som hjälper dig att hålla din deadline, och det är viktigt att göra dessa innan du börjar skriva, annars blir du aldrig färdig med din bok.

Den är lite skrämmande, men kommer att göra stor skillnad.

När du har ställt in din deadline, gå och berätta för alla du känner. Lägg upp din deadline på sociala medier.
Har du inte sociala medier? Skicka då ett mejl till fem vänner. Dessa vänner kommer att bli dina ansvarspartners för att säkerställa att du avslutar din bok.
Viktigt: Prata INTE om din bokidé. Att prata om idén kan ta bort en del av motivationen. Men jag rekommenderar att du pratar om din boks deadline eftersom människor naturligtvis undviker att svika varandra. När du gör ett offentligt löfte, är det mycket mer sannolikt att du når ditt mål.

8. Ställ in konsekvensen

Du kanske tänker:

― Att sätta en deadline är bra, men hur når jag egentligen min deadline?

Svaret är att du måste skapa ett slags konsekvens. En konsekvens är en dålig sak som händer om du inte når din deadline. Kanske beslutar du att göra en insättning till en välgörenhetsorganisation du hatar. Du informerar en vän och du säger:

― Du måste göra den här insättningen om jag inte når min deadline.

Eller så kanske du säger att du ska ge upp något som betyder mycket för dig.

Sätt en riktigt tuff konsekvens för din deadline, och ställ sedan in ett par mindre allvarliga konsekvenser för dina veckovisa deadlines. Vad du än väljer, gör det verkligen svårt att inte nå din deadline.

​Varför? För att skriva är svårt! Om du vill skriva en bok måste du göra det svårare att skriva än att låta bli.

9. Sätt en avsiktsdeklaration

Detta är det sista steget innan du börjar skriva, men i hemlighet ett av de mest användbara. Sätt en avsiktsdeklaration.

Studier har visat att när du har ett mål, som att träna mer eller skriva en bok, och du föreställer dig var, när och hur mycket du ska göra något, är det mycket mer sannolikt att du faktiskt gör det.

Så, nu kör vi mental träning på hög nivå!

  1. Blunda och föreställ dig din idealiska skrivplats, platsen där du ska spendera din skrivtid. Kanske är det ett kafé eller ditt hemmakontor eller en stol bredvid ditt favoritfönster.
    (Själv skriver jag gärna i mitt nya kontorsrum med päronformat glasbord och utsikt över vinterträdgården.)
  2. Föreställ dig sedan vad klockan är. Är det morgon? Eftermiddag? Sent på kvällen efter att alla har gått och lagt sig?
    (Själv väljer jag gärna tiden vid lunch – kanske ca 11-15.)
  3. Slutligen, föreställ dig att du skriver och se dig själv nå ditt dagliga mål för ordberäkning. Föreställ dig hur det känns att uppnå ditt mål. Bra? En lättnad?
    (Det är här Nanowrimo har sin styrka. Jag skriver upp exakta antalet ord i statistiken och får då se exakt hur jag jobbar.)
  4. Skriv sedan ner allt detta. Nu när du har ett fast skrivschema, följ det!

10. Skriv!

Det tionde, slutgiltiga steget.

De flesta människor börjar här, men utan grunden du har lagt i de föregående nio stegen, är risken stor att misslyckas. Hoppa inte över de första nio stegen! När du väl har börjat skriva, kom ihåg detta:

Första utkastet är oftast mycket dåligt. Tillåt dig ’FUL-SKRIVA’! Försök inte skriva perfekta meningar. Gå inte tillbaka och redigera. Då är risken stor att du börjar analysera och därmed tappar du den kreativa inriktningen. Kanske ger du dessutom upp i tron att du inte kan klara det. Så snälla, redigera INGET medan du skriver. Nej, skriv i stället så fort du kan. Kom till “slutet av texten” så snabbt du kan.

Försök att skriva så ofullkomligt du kan (’ful-skriv’), inte för att du vill skriva en dålig bok, utan för att det är så här skrivande är. Du skriver ett dåligt första utkast och sedan omarbetar du det till ett bättre andra utkast – och tre eller fem utkast senare, du har skrivit en bra bok.

Skillnaden mellan blivande författare och publicerade författare är att publicerade författare vet att de inte kan skriva bra förrän de skriver ett dåligt utkast. Ta dig igenom det så snabbt du kan! Om du inte är en naturlig författare, överväg att diktera din bok och transkribera den efteråt. Det finns ingen anledning att fysiskt behöva skriva din bok. Att transkribera är ett perfekt sätt att skapa ett bra första utkast.

Själv dikterar jag ofta och skickar diktatet till min mejl. Sedan kopierar jag in texten i manuset.

11. Revidera, skriv om och redigera

När du är klar med ditt första utkast kommer den svåra delen.

En bra idé är att välja en redaktör eller lektör som kan ge dig feedback.

När du är klar med ditt andra utkast rekommenderar jag att du skaffar testläsare, personer som kan läsa din bok och ge dig feedback.

När du har gjort allt detta har jag ett sista skrivtips till dig för att säkerställa att du faktiskt har skrivit klart din bok – och det kan vara det viktigaste av allt.

12. Sluta inte

Många vill skriva en bok. Människor tror att de har en bok i sig som de vill dela. Tyvärr är det sällan de får klart boken. Att skriva en bok är svårt.

Det är SÅ lätt att sluta. Du får en ny idé. Eller så läser du din text och tänker:

― Den här är hemsk.

Eller så bestämmer du dig för att hellre titta på filmer på Netflix etc.

På grund av detta slutar du.

Det enda sättet att misslyckas med att skriva en bok är att sluta skriva.

Så sluta INTE! Fortsätt skriva. Ett råmanus går alltid att redigera!

Lycka till!

Monica