Löser grammatik-kontroll dina skrivproblem?

Löser grammatik-kontroll dina skrivproblem?

Grammatiska misstag är oundvikliga. De händer de bästa av oss. Från irriterande stavfel till grammatiska klumpigheter eller avsaknad av rätt ord, när vi skriver.

Det mest idealiska hade varit att ständigt ha en redaktör till hands för att rätta till misstagen. Men det är givetvis inte möjligt. Det går inte att ersätta kunskapen och erfarenheten hos ett proffs som förstår hur språk fungerar och som kan hjälpa dig att kommunicera dina idéer på bästa sätt.

Men eftersom detta inte är möjligt, behöver du ha tillgång till verktyg som hjälper dig.

Kan en mjukvara hitta alla fel i ditt skrivande? Kan det fungera som ett användbart substitut för en mänsklig redaktör?

Programmet ProWritingAid, exempelvis, finns i gratisversion.

 

 

Detta innehåller gratisversionen:

  • Max 500 ord
  • 10 fraser per dag
  • 3 AI-tips per dag
  • Grammatik, stavning, interpunktion
  • Word Explorer & Thesaurus
  • Dokumenttypsinställning
  • 100 % datasäkerhet och integritet

Som jag berättade häromdagen, misstänker jag att detta program endast funkar om du skriver på engelska. Jag har testat gratisversionen. Den verkar inte reagera på grammatiska fel i svenska texter, tyvärr.

De flesta skrivverktyg har en inbyggd synonymordbok.

Så här funkar det i programmet: Håll muspekaren över ett understruket ord så kommer det att erbjuda en lista med alternativa förslag.

Skriver du poesi och behöver en lyrisk linje eller vill du undvika att överanvända allitterationer i ett seriöst dokument? Det finns en allitterationsanalys för det i nämnda program. Skriver du på en ny berättelse och vill undvika klyschor? Klysch- och redundansrapport ingår i programmet. Men observera detta program verkar ENDAST fungera med engelsk text. Homonymkontrollen utvärderar din ordanvändning och korrigerar eventuella, felplacerade ord.

Men om du nu vill ha verktyg för svensk text?

Ja det finns givetvis verktyg som hjälper dig.

Här är ett verktyg som stöttar mig i mitt skrivande:

Utveckla ditt skrivande – Visa Adverb, adjektiv, passiva verk, onödiga ord och klyschor automatiskt – Gratis! (rmit.se)

Dessutom – som jag redan skrivit om i ett tidigare blogginlägg – använder jag gärna AI för redigering. AI kan verkligen hjälpa till. Det går inte en enda dag utan att jag anlitar AI för något. Helt suveränt.

Lycka till med ditt skrivande och redigerande!

Monica

 

Grammatik- och läsbarhets-tips

Grammatik- och läsbarhets-tips

Kanske slinter dina fingrar när du skriver. Mina gör så, ibland. Stavfel och grammatiska fel blir följden. Kanske har du svårt med tempus och verben byter tid? Ingenting fungerar riktigt som du har tänkt dig.

Du korrekturläser texten och upptäcker några grammatiska fel. Men vad händer när ögat inte längre informerar dig om felen?

Kan något program hjälpa dig att förbättra ditt skrivande? Se mitt blogginlägg om de bästa programvarorna (som jag troligen la ut den 7 december).

I kursen om AI som kreativt hjälpmedel har jag lärt mig att jag kan få grammatisk hjälp. Det är verkligen värt att testa om du inte redan gjort så.

För att visa dig vad som kan hända, har jag lagt in ovanstående text till AI och bett om hjälp, se nedan bild:

Så här svarade AI mig:

Texten är redan välskriven, men här är några små justeringar för att förbättra grammatiken och flödet:

Förändringar:

  1. ”Mina gör så, ibland.” ändrades till ”Mina gör det ibland.” för att göra meningen tydligare.
  2. ”som jag troligen la ut den 7 december” ändrades till ”som jag troligen lade ut den 7 december” för att vara konsekvent med tempus.
  3. ”Det är verkligen värt att testa om du inte redan gjort så.” – Ingen förändring, men notera att denna mening avslutas med en korrekt preposition.

Dessutom finns programvaror som fångar upp fel som Word och Scrivener missar. Ett sådant program som jag dessvärre inte själv testat än, är Wordtune. Två andra (som jag inte heller testat) är Quillbot och Grammarly.

Grammarlys gratisutgåva markerar de flesta kontextuella stavningar och vissa användningsfel. Öppna ett gratis konto (om du vill testa) och logga in. Därifrån ser du ett rutnät där du kan ladda upp eller kopiera och klistra in.

Men som sagt … Jag har inte provat. Ska testa framgent. Jag vet inte ens hur dessa program hanterar svenskan.

Ett annat program som jag har testat är appen Hemmingway. Tyvärr verkar den inte funka på svenska språket men om du skriver på engelska är den utomordentlig. Du kan verkligen förbättra läsbarheten med Hemingway.

Vad är läsbarhet?

Läsbarhet mäter hur lätt det är att läsa.

Hemingway-appen har fått sitt namn från den amerikanske författaren Ernest Hemingway, känd för sin lediga, direkta stil. De flesta författare tror att deras meningar är lätta att läsa.

Om läsaren inte kan följa meningen till slutet, kommer de att sluta läsa. Läsbarhet gör stor skillnad för läsaren, speciellt om det är en artikel eller berättelse som läggs upp på nätet.

Själv använder jag mig alltid av LIX – läsbarhetsindex – när jag skriver.

För att visa på ett exempel ur Hemmingway-appen, se nedan. Jag översatte en del av denna text till engelska. Svaret lät inte vänta på sig.

Som du ser i bilden ovan, har appen markerat med olika färger. Dessa står för:

Mest intressant är att den ger besked om att fyra meningar är svårlästa.

På så sätt kan jag således redigera och förbättra läsbarheten.

Du kan även se att den reagerar på adverb. Vad är det för fel på adverb?

Problemet med adverb är att de ofta stöder svaga verb. Du behöver inte ta bort alla adverb, men se till att du inte är beroende av dem.

Det finns även programvaror som reagerar på adverb och annat. Jag använder dem ibland när jag redigerar.

Vilken läsbarhetsnivå ska du lägga dig på?

Om du vill veta vilken läsbarhet du ska satsa på, utgå från din genre och målgrupp. Jag låter alltid min text rinna genom www.lix.se för att få fram läsbarheten.

Den här texten, exempelvis, har LIX 31, vilket betyder att den klassas som lättläst, skönlitteratur och populärtidningstext.

Jag tittar också alltid på ordvariationen, framför allt OVR. Den bör vara över 80%.

Att inte göra en LIX kan kosta dig läsare i slutändan.

Lycka till med att redigera och testa din text!

Monica

Viskaren av Johanna Krebs och Alice Johansson – recension

Viskaren av Johanna Krebs och Alice Johansson – recension

Format: Häftad (danskt band)

Antal sidor: 376

Utgivningsdatum: 2021-09-23

Förlag: Chapter Rebels AB

ISBN 9789198674309

Recensionsex: Nej. Viskaren var en vinst i en skrivarkurs.

Tusen tack Johanna och Alice!

 

Typ av bok: Ungdomsroman med science fiction
Viskaren är den första boken i serien om arvtagarna, familjerna som fortfarande lever nära den nordiska mytologin.

Här kan du läsa inledningen som börjar med en prolog:

”Han betraktade flickan och hunden genom fönstret när de närmade sig. Deras sätt att röra sig tillsammans när de korsade skolgården avslöjade va som hänt. Bandet hade knutits. Hon var en av dem nu, precis som han själv skulle ha varit om de inte hade menat att han missbrukat sin kraft. Han knöt näven i byxfickan så hårt att naglarna skar in i huden. Smärtan fick honom att lugna ner sig.”

VILKEN är själva handlingen: Den handlar om en skola för blinda. Det händer mystiska spännande saker.

Intrigerna: Kraftfulla, ibland hotfulla.

Miljöbeskrivningarna: Fina.

Dialogerna: Dialoger driver handlingen framåt.

Baksidestexten – tagen från nätet

Tänk dig att vara en helt vanlig tonåring och få en sjukdom som gör dig blind. Det är vad som hänt Emma, som precis har anlänt till en lägerskola för att lära sig anpassa sig till de nya förutsättningarna. Hon tillhör en av få lyckliga som fått en ledarhund, Santos. Fast Emma vill inte ha någon hund. I alla fall är det vad hon tror tills det visar sig att Santos är en väldigt speciell hund som har förmågan att låna ut sin syn till henne.

Men Emma verkar inte vara den enda på skolan som har en hemlighet. Vilka är ungdomarna som smyger i korridoren på natten och varför drömmer Emma om en fyr? I takt med att Emma börjar förstå vad den nya förmågan innebär lär hon sig också vad det betyder att vara en viskare och vem Margrim är, han som mördade den senaste viskaren för hundra år sedan.”

Mest positivt

Välskriven. Det var inte många småfel jag hittade, varken stavfel eller grammatiska. Ofta brukar det smyga in en del sådana, men inte i den här boken.
Berättelsen är gripande och varvar reella saker med mystiska science fiction-intriger.
Den kan mycket väl läsas av vuxna även om den riktar sig till ungdomar.
Gillar också att dialogerna kommer på egna rader.
Lagom långa kapitel och tydliga kapitelrubriker.

Minst positivt

Att den dramatiska kurvan avslutades utan klimax vilket fick händelserna att rinna ut i sanden (ha ha, nu var jag vitsig). Det blev tydligt att den inte hade något avslut utan slutet blev hängande i luften som ett slags cliffhanger. Boken har uppföljare i serien. Men jag gillar när en bok blir dramatiskt avslutad och det saknade jag tyvärr i den här. Slutet blev alltså lite platt.

Några valda texter ur boken

Som jag brukar, för att du ska få en uppfattning om författarrösten, delar jag några utvalda texter utan att avslöja något viktigt. Inga spoilers, således. Jag har tagit mig friheten att använda talstreck vid dialoger eftersom jag citerar texten.

Sidan 100

”― Rebecka verkar visst bestämma mycket, sa Emma syrligt.
― Det finns en god anledning till det, svarade han lugnt.
― Jaså? Som vadå?
Det var så självklart att Jonahtan inte riktigt visste hur han skulle sätta ord på det. Det fanns inget enkelt sätt att säga det på som gjorde att hon skulle förstå. R:s kraft var diffus och inget man pratade högt om För någon utifrån skulle det bara set ut som om främmande människor hade beslutat om hennes roll i gruppen, men i själva verket ad den förutbestämd redan när hon föddes. En del aven uråldrig sedvänja. Ingen arvtagare skulle ens komma på tanken att ifrågasätta den. Han drog handen genom håret i en frustrerad gest.”

Sidan 200

”― Vi får väl skylla på att vi blev osams och hamnade i slagsmål, föreslog Jonahtan.
― Förlåt, men du verkar inte direkt vara den typen som hamnar i slagsmål med någon över huvud taget, invände Emma och masserade försiktigt högerhanden medan hon funderade på att be Santos titta på den.
― Inte Jonahtan kanske, men Jack är alltid retlig. Jonahtan får säga att Jack gick över gränsen den här gången, bestämde R. Jag måste berätta en annan sak för er också. Jag fick tag i Christopher medan ni var borta.
― Äntligen, utbrast Victor.
― Han sa att de har hittat en död siren. Tömd på blod, fortsatte R.”

Summering

En välskriven roman som är läsbar även för vuxna, trots att den riktar sig till ungdomar. Jag ger den 4 av 5 pennor. Tack för att jag fick möjligheten att läsa denna härliga bok. Rekommenderas varmt!

Vid pennan

Monica

Redigering – en guide

Redigering – en guide

Kanske har du skrivit en bok. Grattis!

Men VAD händer nu? Vad bör du göra med ditt manuskript? Hur fixar du ett råmanus till en publicerbar bok?

Jo, genom att göra en professionell redigering. Den hjälper dig förvandla texten till ett fantastiskt manus.

Behöver du stöd för din redigering, rekommenderar jag att du införskaffar min bok REDIGERA FRAMGÅNGSRIKT. Här kan du köpa den:

Redigera framgångsRIKT (bod.se)

Boken är en häftad, lättanvänd steg-för-steg-bok som beskriver hur du ska redigera:

  • Skönlitteratur
  • Facklitteratur
  • Noveller

Det är nämligen lite olika tekniker och metoder du behöver kunna.

Vilka typer av redigering finns, förutom radredigering, kopieringsredigering och korrekturläsning? Ja du behöver med andra ord, flera olika redigeringsrundor. Själv gör jag i snitt sjutton rundor och min bok hjälper och stödjer dig i denna process.

Kanske behöver du även hitta en bra redaktör eller lektör. Men hur vet du att det är rätt yrkesman för dig?

Själv har jag – i många år – jobbat som både lektör och redaktör. Jag har exempelvis säkerställt en uppsjö av böcker utifrån den yrkesrollen. Därför kommer jag här att tipsa dig för att du ska påbörja din redigering.

Innehållsredigering

Till skillnad från vanlig korrekturläsning och grammatik-genomgång, ska du ägna mycket tid åt denna typ av redigering (som vi kan kalla ’innehållsredigering’). Den innebär att du ger dig själv eller via ett proffs får feedback på helheten i en roman, facklitteratur eller novell.

En redaktör (och ibland även en lektör) kritiserar strukturella element såsom handling, karaktärer, tema och den dramatiska kurvan. De tittar på tempus och perspektiv, framför allt i skönlitteratur.

Detta är vad du behöver gå igenom:

  • Bokens genre.
    Vilken typ av berättelse skriver du?
    Vilka element förväntar sig läsarna av den typen av berättelse?
    Finns dessa element närvarande på ett intressant och innovativt sätt?
  • Bokens struktur.
    Finns det en början, mitt och slut?
    Innehåller berättelsen alla delar för den dramatiska kurvan; börjar varje scen med en hetsande händelse och bygger drivet mot klimax och upplösning?
    Om det är en fackbok; har du kommunicerat poängen med boken tydligt, och organiserat idéerna i ett logiskt flöde från början till slutet?
    Finns det övningar eller exempel?
  • Bokens karaktärer.
    Har du för många eller för få karaktärer?
    Vilka är deras mål?
    Gör de intressanta val för att uppnå dessa mål?
    Uppvisar deras val en stark karaktärisering och driver handlingen framåt?
  • Bokens tema.
    Vad handlar boken om?
    Varför valde du att skriva om det temat, och vad gör det viktigt för dig?
    Vilket budskap vill du att läsarna ska få?
    Hur kan du göra temat mer kraftfullt och slagkraftigt?
  • Bokens synvinkel.
    Vilken synvinkel använder du i boken?
    Är det ett effektivt val för din berättelse?
    Är det konsekvent genom hela boken?
  • Läsarens förväntningar.
    Kommer boken att tillfredsställa dina läsare?
    Kommer den att sticka ut i hyllorna?

En redaktör/lektör gör inga ändringar på sidorna i din bok. De kommer inte att skriva om meningar eller stycken. Nej, de ger dig en holistisk feedback som guidar dig genom att de ger förslag på hur du bör skriva om. De berättar var strukturen är stark och var den behöver skrivas om. Ofta får du i en skriftlig rapport, förslag på hur du ska tänka och göra. Men det är alltid upp till DIG, vilka ändringar som ska göras.

Hur många gånger behöver du skriva om din bok?

Ja det beror givetvis på hur familjär du är med hantverket i stort. Min första roman PORTEN TILL FRIHETEN (som jag släppte i fjol), har jag skrivit på i tjugo år. Den har jag också skrivit om – från början till slutet – sammanlagt fem gånger. Men övriga råmanus (jag har sex stycken) behöver jag inte skriva om lika många gånger. Framför allt eftersom jag numera har gått mer än hundra olika kurser; allt från dagskurser till årskurser. Under många år har jag med andra ord, lärt mig hantverket i grunden. Detta resulterade i att jag själv under de senaste tio åren har kört många utbildningar i skrivar-konsten.

Numera har jag lagt ner mina onlinekurser och gått i pension. Men jag har skrivit några böcker i ämnet (exempelvis BÖRJA SKRIVA FRAMGÅNGSRIKT och HANDBOK FÖR TEXTPRODUKTION samt således REDIGERA FRAMGÅNGSRIKT). Jag kommer även att publicera många fler fackböcker i skrivandets hantverk.

Vilka andra typer av redigeringar behövs?

Du behöver radredigera, dvs redigera dina ordval, meningar och stycken, samtidigt som du bibehåller din författarröst.

Du behöver redigera stavfel, grammatik och skiljetecken såväl som datum, namn och numreringar.

Du behöver testläsare – ibland kallade ’beta-läsare’. Sådana som beter sig som dina presumptiva läsare. De berättar hur de reagerar på texten. Förstår de allt? Är något oklart? Finns det scener som kan strykas eftersom de inte tillför någonting eller upplevs som tröga och ointressanta?

Tänk på att testläsare aldrig kan ersätta professionella yrkesfolk.

Vilken typ av texter behöver redigeras?

Givetvis alla!

Framför allt:

  • Romaner
  • Kåserier
  • Krönikor
  • Noveller
  • Facklitteratur
  • Artiklar
  • Rapporter

Därför är det viktigt att du väljer rätt typ av redaktör/lektör. Alla är inte lika bra på alla saker. Ta också hänsyn till vilken genre du skriver i.

En framtidsvision ska redigeras av någon som har intresse av detta. Ofta är det inte samma person som kanske redigerar feelgood eller relationsromaner.

Utgivning

Om ett förlag erbjuder dig traditionell utgivning brukar de också tillhandahålla redaktör/lektör. Men undantag finns.

Blir du erbjuden hybridutgivning, får du betala för redaktör/lektör.

Vid egenutgivning eller print-on-demand, måste du ansöka om redaktör/lektör och betala extra för detta.

Du har jobbat så hårt för att skriva en bok. Ge den därför den omsorg, uppmärksamhet och investeringar som den förtjänar. Din bok, och dina läsare, kommer att tacka dig!

Trots att jag själv arbetat som lektör/redaktör, väljer jag gärna att anlita externa dito. De ser med andra ögon sådant som jag missar.

Lycka till och glöm inte beställa boken REDIGERA FRAMGÅNGSRIKT, för att få stöd och hjälp med dina egna redigeringsrundor innan du anlitar en dyr lektör/redaktör.

Monica

Romanen ”Mamma låt mig leva”

Romanen ”Mamma låt mig leva”

Mamma låt mig leva, är en feelgood-roman (med drama) baserad på änglamakerskor och en transcendental (översinnlig) energihealer, demon-jägare och regressionsterapeut. Mycket dramatik och spänning i varje scen, utlovas.

Grundpitch och story

Denna berättelse väver samman flera parallella trådar med sina egna fängslande bågar. Huvudkaraktären är dels Henrietta – välkänd från mina tidigare romaner, dels Mia, en kvinna i 35-årsåldern som kämpat i över ett decennium för att bli gravid. I berättelsen besöker vi de mystiska ”änglamakerskorna” i Polen och dyker in i historier om änglamakerskor både i Sverige och andra länder, där vissa döms.

Mias liv kretsar kring önskan om moderskap, men vägen är kantad av utmaningar. För att uppnå sitt mål tar hon hjälp av en energihealer, och även Henrietta fungerar som hennes orubbliga stöttepelare. Efter flera missfall och en rad prövningar blir hon äntligen gravid, men upptäcker att barnet har en allvarlig genetisk defekt. Påverkad av mötena med änglamakerskorna i Polen överväger Mia att föda barnet, men barnet dör.

Efter många kämpiga situationer blir Mia äntligen gravid igen. Då lämnar maken henne. De återförenas senare och föder tillsammans ett barn, men även detta barn dör.

Trots de smärtsamma prövningarna slutar berättelsen med ett hoppfullt och känslofyllt slut, vilket ger läsaren en känsla av att livet har möjligheter.

Genom starka karaktärer och en gripande berättelse väcker ”Mamma låt mig leva” frågor om kärlek, förlust och den komplicerade vägen till föräldraskap. En berättelse som berör och lämnar en varaktig inverkan på läsaren.

 

***

Den här storyn har jag burit med mig i tio års tid. I fjol påbörjade jag den efter att ha fått två realistiska foton från Polen, via en släkting. Där existerar nämligen fortfarande änglamakerskor. Fotona uppvisar ett fönster, det ena med en bedårande liten blå babykorg. Utanför fönstret står det på polska: Mamma – låt mig leva!

Jag hoppas att du, blir sugen på att läsa den här historien som jag redigerar nu i december.

Monica

 

Att anlita en lektör – några tips

Att anlita en lektör – några tips

Du behöver anlita en lektör för din romantext. Lektören ska kritisera texten såväl som dramaturgin mm. Risken är annars att du inte utvecklas.

Jag har jobbat både som lektör och redaktör. Låt mig reda ut begreppen och skillnaderna.

 

  • Lektören läser ditt manus och gör en bedömning där du får feedback med konstruktiv kritik, förslag på förbättringar, checkar dramaturgin, storyn, språk, gestaltning, karaktärer, perspektiv, dialoger, logiska luckor med mera. Språkliga kommentarer ger enbart vissa lektörer och således inget du kan förvänta dig.
    Du anlitar lektör för att utveckla ditt skrivande och förbättra dina chanser att få boken antagen av ett förlag. Lektörer som anlitas av förlaget ser till förlagets intresse och utgår då från om det är ett manus som passar in i deras profil och värt att ge ut.
  • Redaktören arbetar med manuset på detaljnivå när det gäller till exempel språk och meningsbyggnad. Redaktören fakta-granskar.
  • Korrekturläsaren gör ingen språklig granskning utan letar efter stavfel och andra skrivfel.
  • Språkgranskaren däremot, granskar språk och grammatik.

 

Innan du skickar ditt manus till en lektör bör du ha det helt klart, dvs färdigredigerat och i slutfas. Viktigt är också att du väljer rätt lektör. Be om referenser. Se till att du får en lektör som jobbar med den genre i vilken du har skrivit.

För att få ditt manus färdigt, behöver du använda testläsare innan du skickar till lektör.

När du skickar ditt manus till testläsare och lektörer, kan du ställa följande frågor:

  • Hur uppfattar du karaktärerna? Är de trovärdiga? Kanske rentav oförglömliga? Eller är de ytliga?
  • Hur fungerar storyn? Var blir det tråkigt? Var är det spännande?
  • Finns det något mer du vill veta i min berättelse?

Ju mer genomarbetat manus lektören får, desto mer konkret hjälp kan du få.

Ofta ingår ett skriftligt utlåtande på ca fem A4-sidor, men detta baserar sig på er överenskommelse och det pris du betalar för utlåtandet.

Givetvis är det upp till dig att följa de tips och utlåtande du får, men jag rekommenderar dig att verkligen fördjupa och grunna på vad som framkommit.

Det handlar framför allt om att bedöma skrivandets hantverk, vilket det finns färdiga modeller och metoder kring.

Lycka till med ditt skrivande!

Monica

 

De bästa programvarorna för författare

De bästa programvarorna för författare

Att skriva en bok är svårt.

Jag har lanserat 70 fackböcker, ett 30-tal noveller i antologier, två barnböcker och en roman. Har skrivit råmanus till ytterligare ett antal romaner och skriver nu på en ny – en stor utmaning för mig i år.

Flera gånger har jag tänkt: Det måste finnas fler verktyg för att skriva böcker, program som skulle underlätta mitt skrivande.

Den dåliga nyheten är att det ALLTID kommer att vara svårt att skriva en bok. Inte ens den bästa programvaran skulle kunna skriva boken åt dig. Du MÅSTE verkligen kunna hantverket – oavsett om du skriver skönlitteratur eller fackböcker.

Den goda nyheten är att det finns programvaror för att skriva böcker, program som kan göra skrivprocessen enklare.

Här nedan nämner jag några programvaror för att skriva en bok och ger dig för- och nackdelarna med dessa.

Programvaror som underlättar

Scrivener

Scrivener är ett program gjort av författare för författare. Scriveners vy låter dig dela upp din bok i kapitel och avsnitt och enkelt omorganisera den genom att dra och släppa.

Du får en överblick över din bok med hjälp av corkboard- och outliner-lägena. På så sätt kan du se kapitel, avsnitt eller enskilda scener. Allt redovisas som registerkort. Projektmålet låter dig skapa ordräkningsmål och spårar dina dagliga framsteg. Kompositionsläget hjälper dig att hålla fokus genom att ta bort allt skräp.

Scrivener har formateringsfunktioner för publicering (t ex på Amazon), samt grundläggande funktioner för fritt skrivande. Det finns mallar för romaner, facklitteratur, manus etc.

Scrivener har också svagheter. Formatering är mer komplicerat än det behöver vara och att samarbeta med samma dokument är inte lätt. Jag rekommenderar då att du i stället använder Word.

Du kan synkronisera med din iPhone/iPad, via Dropbox. Men det är inte helt enkelt.

Scrivener har också en tuff inlärningskurva, särskilt för avancerade funktioner.

Fördelar med Scrivener:

  • Hantera enkelt stora projekt (eller manus)
  • Få en överblick över din boks struktur på hög nivå med hjälp av korktavlor och dispositioner
  • Hantera din produktivitet med projektmål och deadlines
  • Synkronisering med iPhone och iPad app

Nackdelar med Scrivener:

  • Formatering kan vara komplicerad
  • Stor inlärningskurva
  • Att synkronisera med Dropbox är inte alltid lätt
  • Ingen Android-app

En fördel är också att du kan testa programmet i 30 dagar (och det är INTE kalenderdagar utan fritt) innan du bestämmer dig för att köpa det.

Jag använder ofta Scrivener i början av ett projekt, framför allt eftersom det ger mig en stor överblick.

Word

I Word har du samma fördelar som i Scrivener bortsett från Korktavlorna. Det är således en nackdel att du inte kan få dessa korktavlor och därmed synopsis att skicka vidare till förlag. Men du kan enkelt redigera genom dispositionen.

En stor fördel i Word är dels att du kan kommunicera med andra kring samma dokument och därmed enkelt få hjälp med redigeringar och synpunkter, dels att du superenkelt kan bygga upp formatmallar och därmed sätta din text utifrån dessa SAMT på några sekunder ändra överallt via formatmallen. En annan fördel är ’Läs upp’-funktionen.

Nackdelen är endast avsaknaden av Korktavlorna och uppföljning mot deadlines och mål.

Jag använder alltid Word för att sätta min text så att jag kan se hur den kommer att ta sig ut innan jag skickar till förlag eller låter någon layouta texten.

Dabble

Jag har aldrig använt Dabble. Men detta är vad jag vet om programmet.

I likhet med Scrivener är Dabble en ordbehandlare som ger dig kraften att organisera och ordna om scener och kapitel genom att dra och släppa, hantera dina ordräkningsmål för att hålla en deadline och plotta som ett proffs.

Dabble lär ha ett plotrutnät som gör att du kan se en minivy av berättelsen. Du kan ordna om efter behov, hitta plottningshål enkelt och göra detaljerade anteckningar om varje plotpunkt.

Det lär vara lätt att sätta ordräkningsmål och se dina dagliga och övergripande framsteg i manuskriptet. Du kan till och med ställa in lediga dagar och programmet kommer att ta hänsyn till dessa dagar när du beräknar dina dagliga ordräkningsmål. Med andra ord ett projekt-tillägg.

Samarbetet är lätt. Du lägger till en medförfattare som får en inbjudan. Denna person måste också ha ett abonnemang annars kommer de bara att kunna läsa dokumentet.

Du kan infoga bilder i valfri scen eller notering, lägga till titelbilder till kapitel eller helsidesbilder inom eller mellan kapitel. Du kan till och med skapa omslag för manuskriptet.

Fokusläget i Dabble är automatiskt. Börja bara skriva och allt annat försvinner. Du behöver inte oroa dig för att spara med några minuters mellanrum heller. Det sker per automatik eftersom Dabble är molnbaserat. Du kan komma åt dina manuskript överallt: i webbläsaren, på telefonen eller i skrivbordsappen. När du skriver kan du göra anteckningar och kommentarer.

Vill du inte skriva kan du diktera. När du är klar med skrivandet, finns det en Läs för mig-funktion som läser upp ditt manuskript för dig.

Google Docs

Medan Scrivener, Word och Dabble är bra program för att skriva. Scrivener och Dabble är däremot trista att använda när det gäller att kommunicera. Där har Word en stor fördel på samma sätt som Google Docs i vilket du kan samarbeta med redaktörer, betaläsare och andra skribenter.

Google Docs är gratis, lätt att använda och kräver inga säkerhetskopior eftersom allt är i molnet.

Bäst av allt är dess samarbetsförmåga, som låter dig bjuda in redaktören till dokumentet och sedan titta på när de gör ändringar, som spåras i förslagsläge, och lämna kommentarer till din berättelse.

Dispositionsfunktionen i den vänstra sidofältet är bra. Du kan visa den genom att klicka på Visa > Visa Outline. Formatera kapitlen och huvudavsnitten i ditt manuskript som rubriker för att få dem att visas i dokumentet. Du kan sedan enkelt visualisera och till och med klicka dig igenom din bok för att navigera i den. Funktionen är inte lika användbar som i Scrivener och Dabbles, men den är behaglig att använda för att navigera i din bok. Samma som Word, med andra ord.

Google Sheets eller Microsoft Excel

Ett av mina mest använda verktyg som författare är kalkylbladet i Excel. Med kalkylblad kan du få en känsla av elementen i din bok med en blick, och när du arbetar med ett dokument på 300 sidor blir det mycket nödvändigt att destillera ner det till användbar information.

Du kan använda kalkylblad för:

  • Karaktärsinformation
  • Fördelning av scener
  • Dispositioner
  • Beats

Google Sheets är gratis och du kan dela dina dokument med dina skrivpartners, redaktörer eller betaläsare för att få feedback.

Microsoft Excel saknar realtidsredigering med andra användare.

Oavsett vilket program du använder är det ett utmärkt sätt att snabbt komma igång genom att skissa din bok eller hantera ditt projekt.

Så här ser exempelvis synopsisen inledningsvis ut för min senaste roman:

Och väljer jag att skriva eller göra något i något specifikt program, kan jag enkelt lägga in en hyperlänk till dokumentet direkt i Excel-arket.

På så sätt blir arket en automatiserad innehållsförteckning för hela mitt projekt.

Vellum

Om du vill förvandla din bok till en e-bok är det inte så svårt. Scrivener, Word, Pages, alla kan formatera e-böcker och skriva ut böcker. Men det betyder inte att de kommer att se bra ut. Faktum är att det krävs mycket skicklighet och ansträngning för att formatera en tryckt bok som ser bra ut.

Vellum gör vackra böcker.

Vellum tar vid där Scrivener, Word och Pages slutar, vilket ger dig ett verktyg för att skapa snygga e-böcker och skriva ut böcker, vanligtvis på mindre än en timme.

Själv har jag mestadels använt mig av e-boksfunktionen hos BoD (Books on Demand) tidigare.

Den viktigaste delen av skapandet av e-böcker med Vellum är förhandsgranskningen som låter dig se hur varje formateringsändring eller bokredigering du gör kommer att visas på Kindle, Fire, iPhone, Nook och andra eReaders. Den har också avskalad, alternativbaserad formatering, som är perfekt för att designa både e-böcker och tryckta böcker.

ProWritingAid

En grammatikkontroll kan aldrig ersätta en editor i form av lektör etc. Men ProWritingAid är ett prisvärt alternativ.

Om du kämpar med grammatikfel, meningsstrukturer eller stavning kan ProWritingAid hjälpa dig. Det sträcker sig långt utöver din inbyggda stavningskontroll. Du bör fortfarande kunna grammatik, men ProWritingAid kan hjälpa dig att se mönstren och växa som författare.

Det finns en gratisversion som är bra och gäller för upp till 500 ord.

https://app.prowritingaid.com/

Test av text från min roman

Jag kopierade in 500 ord från min senaste roman och fick exempelvis denna återkoppling.

Som du ser har jag uppnått 84% för min text. Grammatik och stavning är 100%.

Jag fick tips om att jag borde ha några längre meningar samt fler variationer på meningslängd:

Publisher Rocket

Hur vet du om din bok kommer att sälja? Skulle det inte vara trevligt att veta om det finns en marknad för din bok innan du börjar skriva? Hur hittar du flest läsare på Amazon för din publicerade bok? För alla dessa frågor har Publisher Rocket ett svar.

Publisher Rocket är ett verktyg för marknadsföring av böcker. Ett verktyg som hjälper dig att förstå vad läsarna faktiskt vill ha och hur du kan få kontakt med dem med dina böcker. Här är några saker du kan upptäcka i Publisher Rocket:

  • Vilka fraser Amazon-köpare söker efter.
  • Psykologin i hur läsare väljer att köpa böcker.
  • Hur mycket pengar läsare spenderar på vissa nischer och ämnen.
  • Hur stora intäkter drar specifika böcker per månad (till exempel böcker som kan konkurrera med dina).

Men verktyget är inte gratis.

Atticus

När du har skrivit din bok, behöver du layouta den till något som folk faktiskt kan läsa? Om du självpublicerar behöver du ett verktyg som exempelvis Atticus.

Atticus är ett formaterings- och ordbehandlingsverktyg som låter dig snabbt och enkelt formatera ditt manus för publicering, inklusive tryckta och e-boksformat.

Men Atticus är mer än en formaterare. Det är en allt-i-ett-lösning för författare, som ger dig organisationsfunktionerna i Scrivener, molnsamarbetsfunktionerna i Google Docs och bokformateringsförmågan hos Vellum.

Det fungerar på alla plattformar, oavsett om du arbetar på Windows, Mac, Chromebook eller Linux.

Fördelar:

  • Allt-i-ett-lösning: Kombinerar skriv- och formateringsmöjligheter.
  • Tillgänglighet för flera plattformar: Tillgänglig på PC, Mac, Linux och Chromebook.
  • Kostnadseffektiv: Prissatt lägre än vissa konkurrenter som Vellum.

Nackdelar:

  • Inlärningskurva: Även om det är intuitivt kan det ta lite tid att bemästra avancerade funktioner.
  • Ny programvara: Eftersom den är relativt ny, kan den ha färre funktioner jämfört med etablerad programvara, med vissa funktioner planerade för framtida uppdateringar.

Freedom

En fråga som författare ofta ställer:

― Hur kan jag hålla mig tillräckligt fokuserad när jag skriver?

Freedom är ett verktyg för en distraktionsfri skrivupplevelse.

Freedom låter dig gå in i fokusläge och blockerar dina distraktioner, inklusive webbplatser och mobilappar, under en viss tidsperiod. Så när du tanklöst flyr för att bläddra igenom Facebook, upptäcker du att webbplatsen inte laddas.

Du kan schemalägga återkommande sessioner. På så sätt kommer du INTE vid en schemalagd tid (exempelvis måndagar från 06:00 till 10:00) att komma åt webbplatserna på din blockeringslista.

AI

Avslutningsvis vill jag slå ett extra slag för AI-apparna. Givetvis har jag börjat använda dem. Dagligen! Men de skriver inte åt mig, de ger mig idéer och kan även hjälpa mig med redigeringarna. Varje vecka lär jag mig något nytt om dem.

Jag går givetvis en ettårig utbildning i ämnet. Och lovar återkomma till dig med fler tips.

Monica

 

Användbar mall för att skapa en premiss

Användbar mall för att skapa en premiss

Som du säkert vet, släpper jag min 70e fackbok SKRIVA FACKBÖCKER i november.

I den finns många användbara tips även för dig som skriver skönlitteratur.

Nyligen tipsade jag här på bloggen om en mall du kan använda. Idag tipsar jag om en annan mall. Den kan du använda för att skapa en premiss. Premissen är antaganden som utgör förutsättningarna för händelserna i din roman. I premissen stoppar du in karaktären, ger hen mål såväl som drömmar, dvs något att sträva efter. För att skapa en premiss kan du exempelvis ställa följande frågor:

  1. VEM handlar romanen om?
  2. VILKET mål har karaktären?
  3. HUR påverkar karaktärens mål och drag händelseförloppen?

Detta tar jag upp i min bok BÖRJA SKRIVA FRAMGÅNGSRIKT, i vilken du även får övningar.

Idag får du en mall som du kan använda när du skapar din premiss.

Fokusera på att skriva din idé i EN ENDA mening baserat på tre komponenter, se nedan.

Roman-idé

  • Du har en ide. Vilken?
  • VEM handlar romanen om? Skriv karaktären med två ord, exempelvis ’barnlös kvinna’.
  • VILKET mål har karaktären? Kanske att bli gift och få barn?
  • VILKA kriser och händelser stoppar karaktären från att nå sitt mål?

Memoarer

På samma sätt kan du använda den här mallen om du skriver memoarer.

  • Du har en ide till en memoar. Vilken?
  • Beskriv dig själv, i tredje person, med två ord, exempelvis ’ensamt maskrosbarn’.
  • VILKEN situation vill du gestalta? (Jämför med min roman PORTEN TILL FRIHETEN, där mycket av min tragiska barn- och ungdom finns med.)
  • VAD lärde du dig och hur slutade allt?

Faktabok

På samma sätt kan du använda den här mallen om du skriver faktaböcker.

  • Du har en ide till en faktabok. Vilken?
  • Beskriv problemet, exempelvis Strukturera och planera.
  • Välj en person du utgår ifrån. Det kan vara dig själv eller någon annan.
  • Beskriv lösningen på problemet, gärna steg-för-steg.

Jag har skrivit sjuttio fackböcker, trettio noveller i antologier, två barnböcker och gett ut en roman (men har ytterligare sex romanmanus på gång).

Denna mall funkar ständigt för att skapa en premiss. Premissen kan du sedan använda på baksidestexten och i din hisspitch där du kort berättar (på 60 sekunder max) vad din bok handlar om.

Skriv din premiss

Ta fram papper och penna eller skriv på datorn. VILKEN är din premiss?

Lycka till!

Monica

Att göra research

Att göra research

Inför varje romantext gör jag ofta en gedigen research.

Samma sak gäller egentligen för oss själva när vi vill fatta ett beslut. Kanske behöver vi inte göra research i ett helt år, som jag gör inför mitt skrivande. Men det är viktigt att du tar reda på alla fakta inför beslutet.

Det kan vara så att du försöker fatta ett beslut utan att du har hela bilden klar för dig.

Ta dig tid till att göra lite efterforskningar.

Be Universum och människor du möter om information för att du lättare ska kunna bestämma dig för hur du går vidare. Följ vägledningen du får.

Plötsligt säger kanske någon något som landar inom dig. Du mottar den fakta du behöver.

Så har jag ofta upptäckt att det sker. Jag går och grunnar på något och vips får jag svaren serverade på eller annat sätt.

Inhämta kunskap genom studier, utbildning eller litteratur.

 

Lycka till!

Monica

Använd mallar när du skriver

Använd mallar när du skriver

Använd denna mall när du skriver

Utgå från saker som du själv älskar när du läser. Dessa ämnen kan du sedan använda när du skriver.

Du kan lämpligen ha ett ark för varje punkt i nedanstående lista. Själv använder jag gärna OneNote. Där kan jag samla allt detta och ta fram efter behov. Skriv gärna ut mallen:

Ämnen som jag älskar Drömmar Plots / intriger / konflikter som jag älskar
     
     
     
     
Narrativa redskap Hjältarnas karaktärer (styrkor och svagheter) Antagonisternas karaktärer (styrkor och svagheter)
     
     
     
     
Ord som jag älskar Ord som ska tvätta bort Saker jag älskar att berätta om
     
     
     
     
Relationer Konversationer Mysterier
     
     
     
     
Mål Miljöer Övrigt
     
     
     
     

OneNote

Så här ser det exempelvis ut i OneNote. Några spännande grejor som jag noterat för mina kommande roman.

Kika även vidare på min blogg för att få fler mallar när du skriver.

Lycka till!

Monica