Hur börjar du skriva din roman eller novell?

Tänk på att karaktärsbågen visar hur din hjälte förändras och växer från första sidan till den sista. De bästa romanernas huvudpersoner är fundamentalt olika i slutet, efter att ha lärt sig och vuxit utifrån många prövningar.

När du börjar din roman undvik:

• Överdriven beskrivning
• För mycket inställning för scenen
• För många karaktärer
• En tillbakablick

Gå in i historien omedelbart.

Din början måste:

• Presentera din huvudperson
• Få läsarna att bry sig om vad som händer med karaktären
• Kasta in karaktären i fruktansvärda problem

Starta med en kraftfull intrig. På så sätt krokar du fast läsaren direkt. Ju värre problem, desto bättre.

Tänk så här: Vad kan karaktären förlora om hen misslyckas?

Få läsaren att verkligen bry sig, att vilja veta vad som händer.

Lycka till!

Monica

Redigering – några användbara tips

Allra först måste jag säga att om du vill ha en checklista och färdiga mallar, rekommenderar jag dig att köpa min bok ”Redigera framgångsrikt”. Du hittar den här: Redigera framgångsRIKT bok – Monica Iveskölds blogg (monicaiveskold.se)

Det finns mycket att tänka på vid redigeringen. Själv brukar jag lägga 15-17 rundor på redigeringen.

Väldigt många författare skriver dessutom om boken efter att ha skrivit första råmanuset. Min roman ”Porten till friheten” skrev jag om totalt (från början till slut) fem gånger.

Jag börjar alltid – efter att manuset har fått ligga till sig, ungefär som en god ost eller ett gott vin lagras – med att läsa igenom varje scen. Bit för bit redigerar jag alla scener och kapitel. Det är otroligt viktigt att själv uppleva att texten är vettig. Allra viktigast är att anslaget (första scenen) är tillräcklig dramatisk. Lämpligt är också att jag har en cliffhanger i slutet på varje kapitel. Då blir läsaren nyfiken och vill veta mer.

Jag använder exempelvis Words korrektur- och grammatik-kontroll. Ofta låter jag även programmets uppläsare högläsa min text. Då märker jag om något hackar.

Viktigt är att mitt budskap framgår i boken. Det bör också finnas med som en del i karaktärens utvecklingsresa om jag skriver en roman. Den yttre resan är plotten, den inre är storyn. Jag kollar att strukturen funkar med en vändpunkt efter ca 25% av romanen, en mittpunkt (50%) och ytterligare en vändpunkt (75%). Varje vändpunkt måste vara dramatisk.

För att verkligen säkerställa redigeringen behöver du också checka att du har rätt tempus (nutid eller dåtid) såväl som perspektiv (jag, han/hon eller flugna på väggen m fl) i dina scener. Jag förfinar även dialogerna och låter dem driva texten framåt.

I de sista redigeringsrundorna går jag även igenom gestaltningen. För den använder jag ett antal mallar. Dessa kan du få köpa av mig – om du vill. Hör av dig för mer information. Inledningsvis, för att förbättra gestaltningen, använder jag sökfunktionen och letar upp samtliga känslo-ord som jag eliminerar.

Sedan använder jag mig av flertalet testläsare. Varje kommentar från dem, bearbetar jag. När jag har fått deras redogörelser, vänder jag mig oftast till en lektör som tittar övergripande på texten. Redaktören hos förlaget (vilket kommer i sista steget) brukar också anlita en lektör.

Lycka till med din redigering

Monica

 

Skriva krönika

Vad är en krönika och hur skriver du den?

En krönika är en personlig tolkning av en händelse. Det är viktigt att den verkligen är personlig. Den måste innehålla dina tankar och kommentarer.

En krönika kan skrivas ganska fritt, men vissa punkter är bra att tänka på.

Ämnet

Du kan skriva om vad du vill. Här är några tips.

• Bland dina morgonflingor upptäcker du en bit gummi. Då kan du reklamera flingorna och hoppas på nya.
• Kanske ser du något på stan som du vill rapportera om. Det kan vara något som du anmäler till en tidning eller polisen.
• Eller varför inte recensera en bok eller film. Det brukar jag göra VARJE vecka.

Ja det finns många olika möjligheter att skriva en krönika.

Händelsen (ämnet) ska väcka tankar och känslor hos läsaren. Krönikan ska vara personlig och gärna anknuten till något regionalt eller lokalt. Sedan behöver du argumentera och diskutera kring händelsen.

Inledningen

Skriv inledningen så att läsaren blir bekant med ämnet och händelsen. Du behöver inte presentera händelsen i ingressen men läsaren måste snabbt inse vilket ämnet är.

Ingressen

Två till fem meningar skrivs för att väcka intresse hos läsaren. Använd aktiva verb och skriv gärna i presens (nutid).

Argumentera

Du behöver argumentera vad du skrivit – både för och emot. Beskriv händelsen och dina tankar samt känslor kring den. Lyft tankarna till ett generellt plan, förklara varför du reagerar och hur du tycker om händelsen. Argumentera för din åsikt. Var tydlig och övertygande. Glöm inte att det finns motargument. Leta upp dem och bemöt dem i din text.

Avsluta

En bra avslutning blir en knorr på din krönika. Anknyt till inledningen, gärna med finess, kanske med ett ordspråk, en liknelse eller metafor. Avsluta med att framföra ditt budskap ännu en gång.

Checklista krönika

Du kan skriva fritt, använd din fantasi. Var engagerad när du skriver. Kommentera händelsen, skapa känslor och när du är klar, kontrollera mot nedanstående punkter.

Har du:

• hittat en vardagshändelse som du reagerat på?
• skrivit en kort intresseväckande inledning?
• förklarat hur och varför händelsen berört dig?
• lyft frågan till ett större sammanhang?
• argumenterat för din sak?
• tänkt på vilka motargument som finns och bemött dem?
• knutit ihop krönikan med en avslutning?
• tänkt på vem som ska läsa texten och anpassat språket efter läsaren?
  • och använt ett språk som du känner dig bekväm med?
• läst igenom och kollat stavfel och grammatik?

Lycka till!

Monica

Intressanta scener för att tillfredsställa läsaren

I varje scen behövs gestaltning och en konflikt eller intrig. Regeln är att påbörja scenen så sent som möjligt och gå ur den så fort du kan.

Det bör hända något intressant i scenen och sedan avslutar du scenen, gärna innan eländet blir löst.

En vanligt scen innehåller ofta dialog eller monolog. En eller flera karaktärer talar med varandra. Tänk på att en scen innehåller miljö, tid och handling. Karaktären kan tänka och tala med sig själv om det gäller en psykologisk intrig/konflikt.

Tyvärr upptäcker jag när jag läser och recenserar böcker att många scener saknar konflikt/intrig. Då blir scenen som ett glas vatten – totalt ointressant – och inte ens släcker det lästörsten.

När jag skriver romaner, låter jag alltid sista redigeringsrundan gå ut på att skapa spänning i varje scen. Jag kollar dialogerna och ser till att det finns ett framåtdriv i scenen. Om inte, stryker jag den.

Ibland läser jag romaner som har scen efter scen utan något annat än vardagligt innehåll. Trist och svårt att hålla ångan uppe i läsningen. Nyligen recenserade jag en bok som tyvärr saknade konflikter. Jag läste fram till mitten av romanen innan något anmärkningsvärt hände. Tjatigt!

Så tänk på att lägga in en konflikt i varje scen. Krydda med dialog eller monolog. Skapa nyfikenhet och kroka fast läsaren som vill veta hur detta ska sluta.

Lycka till!

Monica

 

 

Film om mina barnböcker

Idag vill jag bjuda på en liten animering om mina barnböcker:

Skriva kåseri

Ibland blandar vi ihop krönika med kåseri. Men det är väldigt olika saker.

Kåseri är underhållande medan krönika mer syftar på egna upplevelser, tankar och känslor.

Vad är ett kåseri?

Genom att reflektera över vardagliga ting som du vrider och vänder på, kan du få fram en frågeställning som du sedan kan överdriva. Din uppgift blir att med överdrift skriva om ett vardagligt tema – gärna något som alla är familjära med – och med en lustig text.

Lathund för att skriva ett kåseri

Här är några användbara tips för dig som vill skriva kåserande:

1. Skriv utifrån din syn.
2. Använd ett enkelt och lättsamt språk (ibland kan du använda talspråk).
3. Undvik slang och svordomar.
4. Överdriv eller underdriv!
   Som kåsör behöver du inte hålla dig till sanningen. Du ska vara en med stor fantasi.
5. Använd två till tre vändningar.

Själv skriver jag gärna kåserande och utgår från min hundvalp eller kattunge. Det brukar bli omtyckt. Prova att göra något liknande. Du kan skriva utifrån ditt hus, ditt kylskåp, din TV osv.

Exempelvis:

”De har sålt mig, suckar huset. Nu djäklar ska jag visa dem. Jag börjar med frysen. Låter den sluta fungera och gärna läcka ut över hela golvet. Då måste de investera i en ny frys, ha ha. Sen fortsätter jag med SPA:et. Gör så att jordfelsbrytaren löser ut och mörklägger hela mig. Då blir det fler utgifter, mer oro och stress hos dem. Precis så som jag upplever det nu när jag ska få en ny barnfamilj som tar över mig. Och om det inte räcker, stoppar jag utflödet från diskmaskinen och tillåter den att bråka med ägarna ett tag. De ska inte komma ur situationen utan avgifter och elände, så det så.”

 

Ovanstående är egentligen inte roligt, för det är faktiskt sant. Ett elände av stora mått. Men som tips åt dig duger det som kåseri.

 

Lycka till!

Monica

Att lära sig skriva skapar energi …

Energi är evig glädje. Skrivandet skapar energi.

Det finns lika många åsikter om hur man undervisar i skrivarhantverket som det finns skolor, böcker om skrivande och författare. Faktum är att de flesta författare utvecklas på måfå. De påträffar nya saker, når nya nivåer och arbetar igenom problem i otaliga riktningar. Det finns inga absoluta lösningar.

En författare experimenterar med språket. Det finns inget ramverk förutom grammatiken i svenska och det verkar som om en del författare struntar helt i denna.

Du gör klokt i att börja med dig själv – genom att förfina din egen förmåga och kunna lita på ditt eget omdöme.

Mitt tips är att du använder min bok ”Börja skriva”. Den innehåller både övningar och tips på hur du kan komma igång.

Här kan du beställa den: Börja skriva framgångsRIKT (handbok för dig som skriver) – Monica Iveskölds blogg (monicaiveskold.se)

Lycka till!

Monica

Skapa trovärdiga karaktärer – påminner igen

Jag har betonat detta ett antal gånger men tror att det är bra med påminnelser. Så här kommer lite tips igen.

När karaktärer inte upplevs autentiska saknar de element som riktiga människor har. Alla huvudpersoner kämpar fysiskt, men inre oro gör att de blir levande. De MÅSTE vara trovärdiga. Måla in dina karaktärer i hörn som verkar hopplösa.

Fråga dig själv:
― Hur skulle jag känna, vad skulle jag tänka, vad skulle jag säga, vad skulle jag göra?

Gör dem minnesvärda! Även modiga karaktärer som exempelvis filmhjälten Indiana Jones har något som de är rädda för. Han var rädd för ormar. Skapa något som karaktärerna är rädda för!

Jämför med ditt eget liv! Om du ska skriva om rädsla, måste du utgå från din egen rädsla. Ska du skriva om att din karaktär ska ställa upp för något som hen tror på, måste du utgå från dig själv. Hur gör du när du ska diskutera vad som är rätt och fel?

Lycka till!

Monica

Skicka manus till förlag – hur går det till?

Innan du skickar till förlag bör din text ha vilat ett bra tag. Sedan tar du itu med de olika redigeringsrundorna. Själv brukar jag göra ca 17 olika redigeringar. Därefter är det lämpligt att skicka till testläsare och när du fått tillbaka från dem, kan du anlita lektör och eventuellt redaktör.

Fokusera på din författarröst, ha en tydlig intrig och konflikter i varje scen, arbeta med gestaltning och dialog samt perspektiv.

Efter det kan du skicka till förlag.

Vad händer hos förlagen?

Det är givetvis olika. En del förlag hör av sig OM de inte är intresserade, andra låter tiden gå utan återkoppling.

Inget förlag – tyvärr – hör av sig och tackar för ditt insända manus. Något som jag anser skulle vara nummer ett från samtliga förlag.

Det är ofta så att en redaktör läser igenom första sidan och gallrar ut det manus som inte verkar intressant. Om ditt manus klarar nålsögat, brukar det hamna hos ett slags manusgrupp som sållar vidare. Gillar förlaget ditt manus, går det eventuellt till en lektör eller så läser någon på förlaget hela manuset. Slutligen fattar redaktionen ett beslut avseende ditt manus.

Vilka förlag ska du skicka till?

Det beror på genren. Kontrollera på förlagets webbsida om de är intresserade av den genre som du har skrivit i. En del vill att du ska använda en speciell sida, andra att du ska skicka till en mail-adress. Några få tar fortfarande emot papperskopior.

Gör så här:

1. Läs på olika förlags webbsidor. Kontrollera hur de vill ha det inskickade manuset. Eventuellt behöver du ändra teckensnitt, storlek, radavstånd mm.
2. Skicka in HELA ditt manus! Det räcker inte med en synopsis eller de första sidorna.
3. Bifoga ett följebrev med en kort synopsis på ditt manus.

Vill du ha ditt manus i retur (om du skickat papperskopia), måste du bifoga ett färdigfrankerat kuvert med din adress på.

Häfta aldrig ihop ditt manus. Sidorna ska vara lösa och med tydlig numrering.

Vad händer sen?

Oftast händer inget på 3-6 månader. Ibland kan det ta år innan förlaget återkommer med svar, ibland aldrig.

OM de väljer ditt manus, brukar de ringa. Avstår de, brukar de skicka ett meddelande via mail.

Skulle du få avslag från samtliga förlag, finns möjligheten att ge ut som egenutgivare eller via Print-on-demand.

Lycka till!

Monica