Vad kostar det att ge ut?

Så snart ditt råmanus är färdigskrivet, behöver du testläsare. Kanske också korrekturläsare som hittar stavfel och grammatiska fel.

Det är superviktigt att andras ögon läser vad du skrivit. Då kan du förbättra och tydliggöra. Vi blir tyvärr alltid hemmablinda. Att låta en professionell redaktör och korrekturläsare arbeta med din text ger en mycket bättre slutprodukt.

Det finns många olika sätt att ge ut dina böcker. Traditionella förlag tar ansvar för det mesta i själva processen. Hybridförlagen brukar delge vad som ingår hos dem. Väljer du författartjänster via print-on-demand-bolagen, kan du få hjälp och ger du ut på egen hand, behöver du köpa in tjänsterna.

Som exempel kan nämnas följande priser (OBS att det endast är ett av tusentals alternativ):

• Design av inlagan, dvs någon som hjälper dig sätta texten
  Brukar vara väldigt olika kostnader, beroende på vem som åtar sig jobbet.
  Men det kostar oftast från ca 3.300 kronor och uppåt.
• Lektörer tar olika betalt. Be alltid om offert och en bekräftelse över vad som ingår.
• Omslagsdesignen, dvs någon som skapar omslaget, kostar också olika beroende på illustratör etc.
  Du kan köpa in färdiga bilder och låta någon professionellt sätta samman dem.
  Du kan be någon illustrera, måla, skapa utifrån ditt förslag.
  Detta kostar från ca 1.300 kronor och uppåt och då ingår INTE själva designen/illustrationen. Där behöver du be om prisuppgift.
• Korrekturläsningen brukar kosta från ca 25 kronor per sida.
• Baksidestext kostar från ca 1.000 kronor och uppåt.
• Ska du marknadsföra din bok, går siffrorna i höjden. Som exempel kan jag nämna att det kostar 6.500 kronor att annonsera i Boktugg. Här krävs ett gigantiskt arbete av dig själv för att nå ut.

Ja här ovan har du således en indikering på kostnader. Väljer du hybridförlag kanske en del ingår. Kostnaderna hos dem varierar. Allt beror på storlek, antal sidor osv. Men en bok på 250 sidor kan kosta från 50.000 till 100.000 kronor. Så det är viktigt att du gjort noggranna kalkyler i förväg för att se när du gör så kallad ”break even”.

Lycka till!

Monica

Skrivartips: Miljöbeskrivningarna

Det är viktigt att du får till miljöbeskrivningarna. Låt läsaren SE var karaktären befinner sig. Stora författare har alltid bjudit på skickligt skrivna miljöbeskrivningar.

Exempelvis kan du här läsa August Strindbergs början på romanen Röda rummet:

”Det var en afton i början av maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten och rabatterna voro ej uppgrävda; snödropparna hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höll just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd; syrenerna väntade på sydlig vind för att få gå i blom, men lindarna bjödo ännu kärleksfilter i sina obrustna knoppar åt bofinkarne, som börjat bygga sina lavklädda bon mellan stam och gren; ännu hade ingen människofot trampat sandgångarne sedan sista vinterns snö gått bort och därför levdes ett obesvärat liv därinne av både djur och blommor. ”

Vilken ljuvlig text; om än aningen för lång mening (enligt mig). Det hade gått alldeles utmärkt att skapa mindre meningar och blivit mer lättläst. 😉

Dock vill jag slå ett slag för att du ska börja med en riktigt spännande händelse. Något som krokar fast läsaren. Sedan kan du väva in miljön i den.

Kanske kan du fördjupa konflikterna genom att väva in miljön? En mörk kyrkogård om natten skapar dramatik, exempelvis. Miljön påverkar också dialogen. Du talar annorlunda om du står på en kyrkogård eller är på en fest hos goda vänner – eller hur?

Akta dig för att flyta ut för mycket. Ge läsaren små portioner i taget. Annars blir det kanske en reseskildring. Läsaren tappar intresset. Jag minns en bok som jag hade sett fram emot att läsa för några år sedan. Men författaren gled ut i specifika miljöbeskrivningar och jag tyckte till slut att den blev hopplöst tråkig. Lagom är bäst.

Miljön kan även användas till att visa på karaktärens styrkor och svagheter. En ostrukturerad person har exempelvis ofta ett stökigt skrivbord, slänger kanske kläder omkring sig och plockar inte undan på köksbordet. Då vet vi som läsare, att personen är stökig, utan att det står i texten. En pedantisk person kan kanske inte gå förbi bordet utan att ha en fuktig trasa i näven, eller får dammsugaren en extra promenad per dag.

Ibland har jag rekommenderat mina deltagare att ta en promenad och leta efter saker med röd färg. Då brukar de inte ha stort minne av andra miljöbeskrivningar utan fokuserar på allt rött. En kul övning som påvisar en del.

Testa själv!

Lycka till med miljöbeskrivningarna!

Monica Ivesköld
Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

Skapa rörelse i din text

Det finns många olika typer av rörelser. En del är välkända. Exempelvis använder vi gärna gazeller när vi ska illustrera någon som hoppar graciöst.

Att stoppa huvudet i sanden är ett annat välkänt uttryck.

Jämför nu ovanstående bilder. Om du vill ha en utmaning kan du skriva en gestaltande mening över vad som händer utan att använda den välkända frasen.

Övning

Välj någon av nedanstående bilder och skapa en gestaltande mening i vilken du tydliggör rörelsen utan att använda traditionella ord som hoppar, springer etc.

Lycka till!

Monica

Att gestalta en känsla

Det är inte helt enkelt. En av mina mentorer (min absoluta favorit – Paul Castro – som är originalförfattare för filmmanus hos Warner Bros och för vilken jag gått utbildning), säger att vi ska sätta oss in i alla känslor utifrån egna upplevelser och sedan överdriva lite till. Då först, lyckas vi attrahera läsaren tillräckligt.

En läsare köper inte en bok, en roman, utan känslor – precis som de gör i Hollywood.

För att skapa känslor behöver du själv konfrontera besten du har inombords.

Ett av mina manus …

Jag har ett manus som har arbetsnamnet ”Slag och skam”. Det handlar verkligen om en karaktär som är full av skam och skuld samt fysisk och psykisk misshandel.

Så här börjar det:

” Susanne tog ett djupt andetag, var det dags nu igen? Harald blängde på henne under lugg.

– Fattar du inte? Du förtjänar att bli slagen. Varför lyder du mig inte? Du ska göra som jag säger. Då råkar du inte illa ut. Ska jag behöva sätta folk på övervakning av dina släktingar och vänner? Du vet att det blir de som blir utsatta, nästa gång.”

Dialogen får mig att bli illamående, vilket jag hoppas att läsaren också blir. Men det beror kanske på att jag – som barn – blev utsatt för psykisk misshandel (ibland fysisk) och därför känner igen mig i den här typen av kommentar. Det finns INGEN som förtjänar att bli slagen. Ändå består världen av många onda personer som anser detta och klassas som psykopater, narcisser och mobbare.

Beskriv känslan SKAM

Träna gärna själv! Beskriv känslan av skam och gestalta den. Kanske har du någon gång själv upplevt skam? Eller känner någon som berättat för dig om det?

Jag har upplevt skam. Skammen av att ha en anhörig med sjukdomen alkoholism. Min uppväxt hos mormor och morfar innehöll mycket skam. Morfar var alkoholist och jag beundrar honom fortfarande eftersom han lyckades ta sig ur sjukdomens grepp. Han dog som nykter alkoholist.

Många gånger i ungdomen skämdes jag över honom och hans beteende. Något som ingen person borde få uppleva. Varje enskild människa bör ta ansvar för sitt eget agerande. Trots det, skäms vi ibland. Har du upplevt det?

Övning – Beskriv SKAM och SKULD

Testa nu genom att själv med några få ord gestalta först ordet SKAM och sedan ordet SKULD.

Vad kan du skriva utan att använda orden i sig?

Om du läser detta i sociala medier, så lägg in din gestaltning i kommentaren. Lycka till!

Monica

Överraska dina läsare

Det är alltid överraskningen som är det roliga för oss läsare. Och humor. Jag älskar böcker med humor. Tyvärr är det sällan jag hittar dem. I fjol blev det romanen Je m’appelle Agneta av Emma Hamberg som fick mig att skratta hjärtligt åt de dråpliga historierna.

Dessutom är upprepning viktig för läsaren. Läsaren ska fundera redan på sidan ett kring hur storyn ska sluta.

Låt mig dra en historia ur Hasse och Tages Mosebacke Monarki.

Den handlar om en marsmänniska som landar på jorden. En reporter intervjuar.

― Jaha, säger reportern till sist, vad är då den största skillnaden mellan marsmänniskor och oss?

― Största skillnaden är väl att vi har tre ben.

― Tre ben? säger reportern förvånat. Ni har väl inte tre ben?

― Jovisst, säger marsmänniskan. Ett, tre!

Galghumor! Åh vad jag beundrar dessa herrar som ständigt kom på nya historier och roligheter.

Träna på att skapa roliga historier. Ett sätt kan vara att skriva ett kåseri och utgå från ett djur eller en produkt (ett kylskåp exempelvis).

Lycka till med skrivandet!

Monica