Etikett: Redigera

Publicerat

Att bli författare – några viktiga tips

Att bli författare – några viktiga tips

Jag har haft stora diskussioner på Instagram om det här att få kalla sig författare. När får jag göra det?

Ja du, det finns de som kallar sig författare trots att de inte ens gett ut en bok. Andra, som kanske gett ut massor med böcker, vill ändå inte kalla sig författare.

Jag tror att det har att göra med etik och moral, kanske även rädsla.

 

Själv kallade jag mig författare när jag hade gett ut ett femtiotal fackböcker. Det var nämligen inte viktigt för mig att kalla mig författare. Men numera, när jag har gått i pension, har jag ingen annan titel. Jag ÄR författare. Punkt – slut.

Dessutom har jag publicerat sjuttio fackböcker, två barnböcker, en roman och ett trettiotal noveller i antologier. Jag har skrivit mycket mer som väntar på utgivning. Exempelvis åtta nya roman-manus, ett tiotal fackboks-manus och ett barnboksmanus.

Att skriva tar inte lång stund för mig. Jag brukar årligen i samband med Nanowrimo (National novel writing month) skriva ett råmanus för en ny roman. Sedan får den ligga till sig och lagras – som ett exklusivt vin eller en ost – i minst ett år. Därefter börjar redigeringsarbetet. DET tar tid. Minst sjutton redigeringsrundor tar ETT år cirka.

Men för att återgå till författar-yrket, så tycker jag att det kräver stor kännedom om själva hantverket. Jag kallade mig inte författare förrän jag hade gått ett hundratal olika utbildningar inom yrket. Och då var jag dessutom färdig att själv ge utbildningar i ämnet. Jag har utbildat massor under ett stort antal år och de senaste tio åren även via onlinekurser. Dessa la jag ner under våren 2023. Men det finns några fackböcker i ämnet och fler kommer. Jag lovar.

De flesta som vill skriva har något att berätta. Kanske vill du roa eller oroa underhålla eller provocera?

Genom att skriva hoppas du att dina tankar och idéer finns kvar för eftervärlden. Åtminstone är det så för mig.

Min mission i livet är att få andra människor att växa. Därför skriver jag fackböcker om sådant som jag utbildat i under många år.

Dessutom är det kreativt att skriva. Och som jag skrivit på baksidan av min sjuttionde fackbok – SKRIVA FACKBÖCKER:

”Jag är en driftig skapare, en färgglad visionär och konstnär. Mitt liv består av en symfoni av ord som vill ut och skapelser som dansar tillsammans.”

Så är det! Jag målar också – inte bara med ord.

Fördelen med att skriva är också att du kan göra det helt utifrån din egen planering. Men glöm inte planera! Annars blir det kanske enbart en dröm som inte går i uppfyllelse. Nej, LEV din dröm!

Vilka kunskaper behöver du?

Att vara författare handlar inte enbart om skrivandet. Du måste kunna hantverket. Ska du skriva skönlitterärt behöver du lära dig om den dramatiska kurvan, om tempus, perspektiv och hur du fångar läsaren – för att ta några exempel. Det finns många, många fler.

Du behöver kunna hantera programvarorna i datorn. Skapa struktur och planering. Själv planerar jag i detalj det jag skriver och redigerar. Jag använder många olika programvaror för att påbörja en bok. OneNote är ett förträffligt program för research. Scrivener eller Word för att skriva texten, osv.

Att göra noggrann research krävs. Jag brukar ägna min tid under ett år att göra research inför november när jag skriver skönlitteratur.

Du måste sedan köpa in ett antal tjänster av proffs – om du inte har kunskapen. Lektör/Redaktör är en tjänst, omslagsillustratör och layoutare är andra.

När boken väl är tryckt behöver du kunskap om marknadsföring och försäljning, nätverkande, presentationsteknik mm. Idag sker mycket av detta i sociala medier och du behöver därför kunna hantera dessa. En egen webbsida och blogg är att rekommendera osv.

 

Jag önskar dig lycka till med skrivandet och behöver du stöd, kika gärna på de böcker som jag tagit fram för att stödja de blivande författarna i ämnet.

Monica

 

Publicerat

Övning i att stryka i texten

Övning i att stryka i texten

Idag bjuder jag på en övning i att stryka i texten. Mycket användbar, tycker jag.

Gör så här:

  1. Börja med att stryka allt kallprat i din text, dvs saker som inte leder någon vart i händelserna
  2. Ta fram ett antal favoritböcker
  3. Checka hur de börjar – skulle du ha velat stryka något i deras texter?
    Ex Lucy Dillons ”Lektioner i kärlek” som jag precis läst:
    Börjar med en prolog …
    ”Jeannie gick med Dans händer för ögonen, men det bekymrade henne inte. Just nu, innesluten i ögonblickets ljuvliga champagnebubbla, kände hon en lycka som hon aldrig trott vara möjlig att uppleva i verkligheten.”
    Jag hade ledigt raderat ordet ”kände” och uttryckt mig på ett annat sätt men i övrigt okej.
  4. Gå till din egen text
  5. Minimera de första 20 raderna så att det endast blir 10 kvar
    Händer något med din text då?
  6. Ta sedan bort sista stycket i ditt manus
    Vad händer då?

Monica

Publicerat

10 användbara tips för att bli bättre på korrekturläsning

10 användbara tips för att bli bättre på korrekturläsning

Här är några användbara tips för korrekturläsningen. Tänk på att läsa noggrant för att bli trovärdig.

  1. Läs långsamt
    Tänk på att du egentligen vet vad där ska stå. Omedvetet rättar du då felaktigheter i hjärnan. Kom ihåg att aldrig läsa texten samma dag som du skrivit den.
  2. Läs högt
    Du har då möjlighet att lättare höra om någon meningsuppbyggnad är felaktig. Om du stakar dig i läsningen, är det lämpligt att rätta eller ändra i texten. Den ska flyta smidigt.
  3. Läs gärna på papper
    Skriv ut texten och ta den med dig. Sätt dig bekvämt och läs noggrant. Du ser felen lättare om du har texten utskriven.
  4. Byt format på texten
    Om du har använt formatmallar, rekommenderar jag att du byter format, dvs teckensnitt och storlek, på normaltexten (brödtexten). På så sätt ser du eventuella missar.
  5. Läs i omgångar
    Tänk på att ögat tröttnar. Läs därför i omgångar. Var noga med att aldrig ha rader överstigande 13 cm. Större radlängder orkar nämligen inte ögat med. 13 cm innebär att du, om du väljer 12 punkters text, inte överstiger 58-63 tecken per rad.
  6. Läs rubrikerna
    I min fackbok HANDBOK FÖR TEXTPRODUKTION (Handbok för textproduktion – Layout, design och formgivning (bod.se)), kan du lära dig det mesta om rubriker.
    Rubriken är ingen överskrift.
    Skapa lockande rubriker.
    Använd ALDRIG versaler.
    Använd gärna nyckelord i rubriknivå 1, sammanfattningar i nivå 2 och frågor i nivå 3.
  7. Bildtexter
    Se till att dina eventuella bilder har bildtexter om det inte tydligt framgår av texten varför bilden finns där.
  8. Missa inte sidnumrering och huvud/fot-texter
    Checka att dessa stämmer överens.
  9. Låt någon annan vara korrekturläsare
    Kanske kan du använda testläsarna till detta? Be någon utomstående läsa din text. Du blir blind för din egen text.
  10. Slå upp ord i synonymordlista och SAOL
    Viktigt, om du är osäker på stavningen, att du använder SAOL (Svenska akademiens ordlista). Om du upprepar samma ord flera gånger, kan du byta ut ordet genom att använda en synonymordlista.

Lycka till!

Monica

 

Publicerat

Testläsare – mer att tänka på

Testläsare – mer att tänka på

Alla som skriver vet vikten av testläsare. Men du har kanske inte full koll på vad du bör förvänta dig av dessa?

Här är några användbara tips.

1. Dina testläsare måste vara läsare

Detta verkar uppenbart, men jag har ibland fått personer som erbjudit sig att läsa; personer som aldrig testläst.

En person som bara har läst några få böcker sedan gymnasietiden, bör du förmodligen hoppa över. De kommer inte att ge dig någon form av feedback eftersom de inte vet vad och hur de ska göra.

2. Dina testläsare måste vara pålitliga

En testläsare måste läsa fort och ge återkoppling. Hen kan inte ta tid på sig att läsa färdigt din bok. Du måste få feedback i retur ganska snabbt. Välj testläsare som har tid att engagera sig i ditt skrivande.

3. Dina testläsare måste vara ärliga

Ibland brutalt ärliga. Du letar inte efter beröm. Du letar efter ärlig feedback utifrån en läsares perspektiv så att du inte får dåliga recensioner när din bok publiceras.

4. Dina testläsare bör läsa din genre

Det finns två anledningar till detta. Om de inte vet något om din genre, kan de inte ge bra feedback. Och om de inte läser din genre, är chansen stor att de blir uttråkade och aldrig avslutar din bok.

Tänk igenom vilken genre du skriver i. Om du till exempel är en skräckförfattare som har romantik med i boken, kanske du vill rekrytera en romantik-testläsare för att hjälpa dig med kärleksscenerna.

Be testläsare om hjälp! Det finns en speciell grupp på Facebook för testläsare. Prova där!

Sedan kan du även be andra kända personer i din omgivning om hjälp:

En arbetskollega, en vän till en vän eller en bekant. Men be dem inte överrösa dig med berömd. De ska vara hårda, tuffa och genuint ärliga.

Andra i din omgivning. Du känner de här människorna. Men hur djupt känner du dem? Vågar du lita på deras ärlighet? Annars har du ingen nytta av dem som testläsare.

Personer som inte har testläst åt dig tidigare. Du behöver nya ögon för ditt skrivande. Läsare tenderar att bli mer förlåtande ju mer de läser en viss författare och du behöver nya testläsare för att fånga problemen!

Hur många betaläsare behöver du?

Mer än en, färre än hundra.

Det beror på hur mycket feedback du behöver och om du kommer att vilja göra en eller två test-omgångar. En person räcker inte för att ge dig konsensus om dina romanproblem. Femtio är för många att koordinera i processen.

Tänk på att du kanske får flera människor som går med på att testläsa för dig men som inte kommer att avsluta (eller ibland ens börja) läsa din roman.

Jag fick ungefär tjugo som ville testläsa min senaste roman. Endast sex tog sig igenom texten inom den tidsram jag gav.

Får testläsare betalt?

Ah, den stora frågan: Hur mycket pengar måste jag lägga ut för detta? Svaret är nej, testläsare får inte betalt.

Det finns professionella testläsare att hyra, men de flesta författare har inga pengar att lägga på detta.

De flesta testläsarna blir glada och hedrade över att bli ombedda att testläsa din bok. Håll koll på dina testversioner och deras kontaktinformation!

Tacka dem ömt när de är klara. Det är också vanligt att skicka dem ett gratis exemplar av din publicerade bok. Om de har ställt upp speciellt, överväg att tacka dem i efterordet i romanen.

Testversioner är viktiga för publiceringsprocessen

Enligt min mening är testläsare näst viktigast i publiceringsprocessen. Professionella redaktörer och lektörer är givetvis viktigare.

När du är klar med dina redigeringsrundor, måste du börja förbereda dig för testläsning!

Lycka till!

Monica

 

Publicerat

Fem tips för att få feedback av testläsare

Fem tips för att få feedback av testläsare

Många frågar mig om de ska skicka till testläsare. Jag svarar alltid att jag verkligen rekommenderar detta.

Här får du – som ska skicka till testläsare – fem tips.

Fem tips

Du har skrivit ett manus. Nu är det dags att testa detta på testläsare.

Läsarens feedback kan lära dig mycket. Men du måste filtrera signalen från bruset. Nyckeln är att du behöver lära dig hur du bearbetar feedbacken för att du ska göra produktiva redigeringar.

Här är några tips!

Jag brukar köra den här processen på de romaner som jag skriver under NaNoWriMo men inte förrän jag har redigerat klart, vilket kan ta ett helt år.

Första gångerna blev jag utmattad av ansträngningen att få tillbaka svaren från testläsarna.

Här är en femstegsprocess som du kan använda dig av.

1. Förarbete

Innan du skickar ut ditt manuskript, måste det vara noga redigerat korrekturläst minst en gång (normalt kör jag sjutton redigeringsrundor). Målet med testläsningen är att få en realistisk läsarreaktion, och rörig formatering och stavfel stör läsaren.

Du bör ge dina testläsare specifik vägledning om hur de lämnar feedback till dig.

För att bibehålla läsarna i flödet, be dem bara svara på några korta frågor i slutet av varje kapitel. Håll frågorna korta och specifika. Till exempel:

  • Vad gillade du mest med det här kapitlet?
  • Var det något du tyckte var förvirrande eller svårt att ta in?
  • Vad är du nyfiken på?
  • Hakade slutet upp sig för dig eller fick det dig att vilja läsa nästa kapitel?

Den här strukturen gör det lättare för testläsaren att ge feedback och lättare för dig att jämföra de olika läsarnas reaktioner.

Skicka aldrig redigerbara filer, typ Word-filer. Jag rekommenderar att du skickar PDF-filer och gärna markerade med en vattenstämpel.

Samla all feedback på ett ställe. Jag brukar göra en Excel-fil. Då är det lättare att jämföra och se i efterhand, innan du sedan tar tag i nästa redigering.

2. Samla in och kategorisera feedback

När du samlar in all feedback rekommenderar jag att du grupperar den efter läsare och kapitel och sorterar den i kategorier:

  • Ignorera: feedback utanför målet eller saker du inte håller med om.
  • Behåll: positiv feedback om saker som läsaren älskade.
  • Tänk på: feedback som du inte är säker på.
  • Att göra: förslag som du håller med om och vill införliva genom ny redigering.

Ja, du bör ignorera viss feedback. Jag har ibland fått feedback som jag beslutat att inte bry mig om eftersom det då kanske gäller något som jag VET är sanning (utifrån noggrann research). Det kan också vara att en läsare inte gillar ett skämt eller en viss scen som du tycker har betydelse. Ignorera då den kommenteraren.

Och om någon säger att de älskade ett visst ögonblick eller scen, glöm aldrig den kommentaren! Att behålla det som fungerar är lika viktigt som att redigera det som inte gör det.

3. Bearbeta din feedback

När du har fått all feedback samlad och kategoriserad är det dags att bestämma vad du ska göra åt det. Så här kan du tänka:

  1. Ignorera feedback, markerad med ”ignorera”. Glöm den!
  2. Feedback som du har markerat med ”behåll” men lagt åt sidan, ha den till hands. Du kanske kommer tillbaka till den senare.
  3. Feedback som du har markerat som ”överväg”, fundera över den. När du bestämt dig, ändra den till ”ignorera”, ”behåll” eller ”att göra”. Om du inte kan bestämma dig, ignorera. Du har mycket ändå att ta tag i.
  4. Nu har du en stor bunt ”att-göra”. Läs igenom samtliga och lägg märke till var du ser ett mönster. När du ser en röd tråd, plocka ut dessa uppgifter och rada upp dem som en tidslinje från början till slutet av boken.
  5. Titta igenom ”behåll”-feedbacken, och om någon av den relaterar till tråden du har skapat, infoga den i tråden. Kom ihåg att du inte vill redigera de delar som vissa människor redan älskar!
  6. Nu har du flera redaktionella trådar. Var och en kommer givetvis att fokusera på en stor idé. Det kan vara kommentarer såsom ”huvudpersonen måste vara mer aktiv” eller ”ta bort den där scenen.” Ge varje tråd en etikett så att du kan hålla reda på den.
  7. Slutligen, rangordna feedbacktrådarna. Börja redigera den tråd som har störst påverkan på din text.

4. Redigeringspass

Nu blir det roligt!

Du har organiserat din feedback i trådar och förhoppningsvis har du fått några bra idéer för hur du kan förbättra texten.

Börja med den tråd du rankade högst och arbeta dig igenom uppgifterna. Jag gillar att lägga feedback i kronologisk ordning. Arbeta igenom texten framifrån och markera var och en punkt som ”klar” när du åtgärdat den.

När du avslutar en tråd har du gjort en rejäl redigering av texten och förhoppningsvis gjort den mycket bättre.

5. Upprepa

När jag har avslutat ett nytt utkast ber jag ofta om att få en ny test-feedback. När jag ser många fler positiva kommentarer vet jag att jag har gjort framsteg.

Men gör inte mer än två testläsningsrundor.

 

Lycka till!

Monica

 

Publicerat

Hemligheten bakom varje stor författare

Hemligheten bakom varje stor författare

Du måste bevisa för dig själv att du har talang som författare. Frågan är då: VAD behöver jag veta och kunna?

Kanske tror du att du måste komma ut med ett mästerverk, dvs en bok som är så bra att du kan bli upptäckt av någon förläggare som förverkligar alla dina skrivar- och publiceringsdrömmar? Eller tror att du att du måste göra allt arbete med publicering, tryckning och marknadsföring, helt på egen hand. Jo, vissa delar måste du kunna och vara behjälplig med, men du kan ta hjälp av proffs. Du behöver således inte göra allt ensam. Du kommer att bli mer framgångsrik när du investerar hos proffsen.

Hemligheten

Men sanningen är en helt annan. Jag hade aldrig lyckats på egen hand.

Du kanske behöver ta hjälp av en skrivcoach för att komma igång? Och du behöver definitivt gå många kurser för att bemästra hantverket samt läsa många böcker som avser skrivandet. Har du möjlighet så be någon annan författare ställa upp som mentor för dig.

Själv har jag ett hundratal kurser och utbildningar i hantverket. Jag har pluggat i fyrtio år. Allt från konsten i layout och skrivande till rena skrivarkurser och givetvis även litteraturhistoria på högskolenivå. Kurser som har varit allt från några timmar till dagskurser till årslånga kurser. Och jag fortsätter, trots att jag numera har en gedigen kunskap och själv kört skrivarutbildningar och skrivit böcker i ämnet. I år, exempelvis, går jag kurs i AI för kreativa som vill förbättra möjligheterna och ta hjälp av AI för redigering såväl som bildskapande.

Min första roman tog cirka tjugo år att skriva. Jag skrev om den fem gånger och la åratal på redigeringsarbetet. Numera, när jag lärt mig hantverket, skriver jag råmanus på EN månad. Sedan får manuset ligga till sig och efter cirka ett år, tar jag tag i det igen och påbörjar redigeringsarbetet som tar minst ETT år.

Men alla behöver ett team bakom sig. Du behöver många professionella yrkesmänniskor för olika delar. Glöm aldrig det! Och profession kostar pengar.

Vilka finns i teamet?

Du kan exempelvis gå ihop med andra författare, även om ni är konkurrenter och slås om samma förlag. Men detta är inte ett bra sätt att bygga en karriär. Varför slås om kakan?

Först och främst måste ni således komma överens om att ni INTE är konkurrenter utan samarbetspartners. Agera som allierade. Detta kan du göra genom att gå med i ett antal föreningar och grupper som stöttar varandra.

Sedan kan ni gemensamt också ta hjälp av professionella personer. Det är faktiskt så de flesta stora författare har byggt upp sin karriär. Från Ernest Hemingway till Virginia Woolf, J R R Tolkien till Mary Shelley, nästan alla kända författare hade en grupp författare som stöttade dem och hjälpte dem att bygga upp sin karriär.

Hemligheten bakom Ernest Hemingways framgång

Ernest Hemingway var långt ifrån en självgjord man. Tidigt i karriären som reporter blev Hemingway vän med en författare som heter Sherwood Anderson. Anderson blev intresserad av Hemingway och hjälpte honom så småningom att få sin första roman publicerad. Det var Anderson som övertygade Hemingway att besöka Paris och delta i artisternas enklav.

I Paris träffade Hemingway F Scott Fitzgerald, som hade publicerat romanen ’Den store Gatsby’. Hemingway hade då skrivit ett antal noveller. Men efter att ha läst ’Den store Gatsby’, insåg han att hans nästa verk måste bli en roman.

Hemingway blev också vän med välkända författare i Paris, inklusive James Joyce, Ezra Pound och Gertrude Stein, författare som, som han sa, ”kunde hjälpa en ung författare upp på stegen för en karriär.”

Det var Gertrude Stein som först döpte deras grupp av utländska artister till ”The Lost Generation”, en term som Hemingway gjorde populär i ’Och solen har sin gång’, hans första roman och det verk som skulle göra honom internationellt känd.

Ofta tänker vi att stora författare är tysta, grubblande genier men sanningen är att de alla hade relationer precis som Hemingway. Dessa relationer inspirerade dem och hjälpte dem att få sina första verk publicerade.

Den goda nyheten är att idag är det lättare än någonsin att bygga en grupp. Du behöver bara veta hur.

Stora författare beter sig inte som stora författare

  • Stora författare agerar inte överlägset.
  • Stora författare kan vara blyga men inte distanserade.
  • Stora författare hjälper andra författare.
  • Stora författare ber om hjälp när de behöver det.

Men tyvärr kan vi ibland se många nya författare göra allt ovan. De kritiserar andra författare. De läser inte böcker av andra författare. De ber inte om hjälp och erbjuder absolut ingen heller.

Hemingway gjorde tvärtom. I sin memoarbok ’En fest för livet’ om att leva som ung författare i Paris, berättar han om hur han aktivt sökte råd från andra författare. Han läste alla deras böcker. Han erbjöd sig att redigera och sammanställa Gertrude Steins roman och fick den i princip på egen hand publicerad. Han var generös, inte självisk.

Om du vill förverkliga dina skrivdrömmar, kanske det är dags att bygga grupper?

Är du redo att bygga din grupp?

Att bygga en grupp är svårt att göra ensam. Så börja med att planera hur du ska närma dig andra författare och därmed starta en grupp som kan stötta varandra.

Lycka till!

Monica

Publicerat

Löser grammatik-kontroll dina skrivproblem?

Löser grammatik-kontroll dina skrivproblem?

Grammatiska misstag är oundvikliga. De händer de bästa av oss. Från irriterande stavfel till grammatiska klumpigheter eller avsaknad av rätt ord, när vi skriver.

Det mest idealiska hade varit att ständigt ha en redaktör till hands för att rätta till misstagen. Men det är givetvis inte möjligt. Det går inte att ersätta kunskapen och erfarenheten hos ett proffs som förstår hur språk fungerar och som kan hjälpa dig att kommunicera dina idéer på bästa sätt.

Men eftersom detta inte är möjligt, behöver du ha tillgång till verktyg som hjälper dig.

Kan en mjukvara hitta alla fel i ditt skrivande? Kan det fungera som ett användbart substitut för en mänsklig redaktör?

Programmet ProWritingAid, exempelvis, finns i gratisversion.

 

 

Detta innehåller gratisversionen:

  • Max 500 ord
  • 10 fraser per dag
  • 3 AI-tips per dag
  • Grammatik, stavning, interpunktion
  • Word Explorer & Thesaurus
  • Dokumenttypsinställning
  • 100 % datasäkerhet och integritet

Som jag berättade häromdagen, misstänker jag att detta program endast funkar om du skriver på engelska. Jag har testat gratisversionen. Den verkar inte reagera på grammatiska fel i svenska texter, tyvärr.

De flesta skrivverktyg har en inbyggd synonymordbok.

Så här funkar det i programmet: Håll muspekaren över ett understruket ord så kommer det att erbjuda en lista med alternativa förslag.

Skriver du poesi och behöver en lyrisk linje eller vill du undvika att överanvända allitterationer i ett seriöst dokument? Det finns en allitterationsanalys för det i nämnda program. Skriver du på en ny berättelse och vill undvika klyschor? Klysch- och redundansrapport ingår i programmet. Men observera detta program verkar ENDAST fungera med engelsk text. Homonymkontrollen utvärderar din ordanvändning och korrigerar eventuella, felplacerade ord.

Men om du nu vill ha verktyg för svensk text?

Ja det finns givetvis verktyg som hjälper dig.

Här är ett verktyg som stöttar mig i mitt skrivande:

Utveckla ditt skrivande – Visa Adverb, adjektiv, passiva verk, onödiga ord och klyschor automatiskt – Gratis! (rmit.se)

Dessutom – som jag redan skrivit om i ett tidigare blogginlägg – använder jag gärna AI för redigering. AI kan verkligen hjälpa till. Det går inte en enda dag utan att jag anlitar AI för något. Helt suveränt.

Lycka till med ditt skrivande och redigerande!

Monica

 

Publicerat

Grammatik- och läsbarhets-tips

Grammatik- och läsbarhets-tips

Kanske slinter dina fingrar när du skriver. Mina gör så, ibland. Stavfel och grammatiska fel blir följden. Kanske har du svårt med tempus och verben byter tid? Ingenting fungerar riktigt som du har tänkt dig.

Du korrekturläser texten och upptäcker några grammatiska fel. Men vad händer när ögat inte längre informerar dig om felen?

Kan något program hjälpa dig att förbättra ditt skrivande? Se mitt blogginlägg om de bästa programvarorna (som jag troligen la ut den 7 december).

I kursen om AI som kreativt hjälpmedel har jag lärt mig att jag kan få grammatisk hjälp. Det är verkligen värt att testa om du inte redan gjort så.

För att visa dig vad som kan hända, har jag lagt in ovanstående text till AI och bett om hjälp, se nedan bild:

Så här svarade AI mig:

Texten är redan välskriven, men här är några små justeringar för att förbättra grammatiken och flödet:

Förändringar:

  1. ”Mina gör så, ibland.” ändrades till ”Mina gör det ibland.” för att göra meningen tydligare.
  2. ”som jag troligen la ut den 7 december” ändrades till ”som jag troligen lade ut den 7 december” för att vara konsekvent med tempus.
  3. ”Det är verkligen värt att testa om du inte redan gjort så.” – Ingen förändring, men notera att denna mening avslutas med en korrekt preposition.

Dessutom finns programvaror som fångar upp fel som Word och Scrivener missar. Ett sådant program som jag dessvärre inte själv testat än, är Wordtune. Två andra (som jag inte heller testat) är Quillbot och Grammarly.

Grammarlys gratisutgåva markerar de flesta kontextuella stavningar och vissa användningsfel. Öppna ett gratis konto (om du vill testa) och logga in. Därifrån ser du ett rutnät där du kan ladda upp eller kopiera och klistra in.

Men som sagt … Jag har inte provat. Ska testa framgent. Jag vet inte ens hur dessa program hanterar svenskan.

Ett annat program som jag har testat är appen Hemmingway. Tyvärr verkar den inte funka på svenska språket men om du skriver på engelska är den utomordentlig. Du kan verkligen förbättra läsbarheten med Hemingway.

Vad är läsbarhet?

Läsbarhet mäter hur lätt det är att läsa.

Hemingway-appen har fått sitt namn från den amerikanske författaren Ernest Hemingway, känd för sin lediga, direkta stil. De flesta författare tror att deras meningar är lätta att läsa.

Om läsaren inte kan följa meningen till slutet, kommer de att sluta läsa. Läsbarhet gör stor skillnad för läsaren, speciellt om det är en artikel eller berättelse som läggs upp på nätet.

Själv använder jag mig alltid av LIX – läsbarhetsindex – när jag skriver.

För att visa på ett exempel ur Hemmingway-appen, se nedan. Jag översatte en del av denna text till engelska. Svaret lät inte vänta på sig.

Som du ser i bilden ovan, har appen markerat med olika färger. Dessa står för:

Mest intressant är att den ger besked om att fyra meningar är svårlästa.

På så sätt kan jag således redigera och förbättra läsbarheten.

Du kan även se att den reagerar på adverb. Vad är det för fel på adverb?

Problemet med adverb är att de ofta stöder svaga verb. Du behöver inte ta bort alla adverb, men se till att du inte är beroende av dem.

Det finns även programvaror som reagerar på adverb och annat. Jag använder dem ibland när jag redigerar.

Vilken läsbarhetsnivå ska du lägga dig på?

Om du vill veta vilken läsbarhet du ska satsa på, utgå från din genre och målgrupp. Jag låter alltid min text rinna genom www.lix.se för att få fram läsbarheten.

Den här texten, exempelvis, har LIX 31, vilket betyder att den klassas som lättläst, skönlitteratur och populärtidningstext.

Jag tittar också alltid på ordvariationen, framför allt OVR. Den bör vara över 80%.

Att inte göra en LIX kan kosta dig läsare i slutändan.

Lycka till med att redigera och testa din text!

Monica

Publicerat

Redigering – en guide

Redigering – en guide

Kanske har du skrivit en bok. Grattis!

Men VAD händer nu? Vad bör du göra med ditt manuskript? Hur fixar du ett råmanus till en publicerbar bok?

Jo, genom att göra en professionell redigering. Den hjälper dig förvandla texten till ett fantastiskt manus.

Behöver du stöd för din redigering, rekommenderar jag att du införskaffar min bok REDIGERA FRAMGÅNGSRIKT. Här kan du köpa den:

Redigera framgångsRIKT (bod.se)

Boken är en häftad, lättanvänd steg-för-steg-bok som beskriver hur du ska redigera:

  • Skönlitteratur
  • Facklitteratur
  • Noveller

Det är nämligen lite olika tekniker och metoder du behöver kunna.

Vilka typer av redigering finns, förutom radredigering, kopieringsredigering och korrekturläsning? Ja du behöver med andra ord, flera olika redigeringsrundor. Själv gör jag i snitt sjutton rundor och min bok hjälper och stödjer dig i denna process.

Kanske behöver du även hitta en bra redaktör eller lektör. Men hur vet du att det är rätt yrkesman för dig?

Själv har jag – i många år – jobbat som både lektör och redaktör. Jag har exempelvis säkerställt en uppsjö av böcker utifrån den yrkesrollen. Därför kommer jag här att tipsa dig för att du ska påbörja din redigering.

Innehållsredigering

Till skillnad från vanlig korrekturläsning och grammatik-genomgång, ska du ägna mycket tid åt denna typ av redigering (som vi kan kalla ’innehållsredigering’). Den innebär att du ger dig själv eller via ett proffs får feedback på helheten i en roman, facklitteratur eller novell.

En redaktör (och ibland även en lektör) kritiserar strukturella element såsom handling, karaktärer, tema och den dramatiska kurvan. De tittar på tempus och perspektiv, framför allt i skönlitteratur.

Detta är vad du behöver gå igenom:

  • Bokens genre.
    Vilken typ av berättelse skriver du?
    Vilka element förväntar sig läsarna av den typen av berättelse?
    Finns dessa element närvarande på ett intressant och innovativt sätt?
  • Bokens struktur.
    Finns det en början, mitt och slut?
    Innehåller berättelsen alla delar för den dramatiska kurvan; börjar varje scen med en hetsande händelse och bygger drivet mot klimax och upplösning?
    Om det är en fackbok; har du kommunicerat poängen med boken tydligt, och organiserat idéerna i ett logiskt flöde från början till slutet?
    Finns det övningar eller exempel?
  • Bokens karaktärer.
    Har du för många eller för få karaktärer?
    Vilka är deras mål?
    Gör de intressanta val för att uppnå dessa mål?
    Uppvisar deras val en stark karaktärisering och driver handlingen framåt?
  • Bokens tema.
    Vad handlar boken om?
    Varför valde du att skriva om det temat, och vad gör det viktigt för dig?
    Vilket budskap vill du att läsarna ska få?
    Hur kan du göra temat mer kraftfullt och slagkraftigt?
  • Bokens synvinkel.
    Vilken synvinkel använder du i boken?
    Är det ett effektivt val för din berättelse?
    Är det konsekvent genom hela boken?
  • Läsarens förväntningar.
    Kommer boken att tillfredsställa dina läsare?
    Kommer den att sticka ut i hyllorna?

En redaktör/lektör gör inga ändringar på sidorna i din bok. De kommer inte att skriva om meningar eller stycken. Nej, de ger dig en holistisk feedback som guidar dig genom att de ger förslag på hur du bör skriva om. De berättar var strukturen är stark och var den behöver skrivas om. Ofta får du i en skriftlig rapport, förslag på hur du ska tänka och göra. Men det är alltid upp till DIG, vilka ändringar som ska göras.

Hur många gånger behöver du skriva om din bok?

Ja det beror givetvis på hur familjär du är med hantverket i stort. Min första roman PORTEN TILL FRIHETEN (som jag släppte i fjol), har jag skrivit på i tjugo år. Den har jag också skrivit om – från början till slutet – sammanlagt fem gånger. Men övriga råmanus (jag har sex stycken) behöver jag inte skriva om lika många gånger. Framför allt eftersom jag numera har gått mer än hundra olika kurser; allt från dagskurser till årskurser. Under många år har jag med andra ord, lärt mig hantverket i grunden. Detta resulterade i att jag själv under de senaste tio åren har kört många utbildningar i skrivar-konsten.

Numera har jag lagt ner mina onlinekurser och gått i pension. Men jag har skrivit några böcker i ämnet (exempelvis BÖRJA SKRIVA FRAMGÅNGSRIKT och HANDBOK FÖR TEXTPRODUKTION samt således REDIGERA FRAMGÅNGSRIKT). Jag kommer även att publicera många fler fackböcker i skrivandets hantverk.

Vilka andra typer av redigeringar behövs?

Du behöver radredigera, dvs redigera dina ordval, meningar och stycken, samtidigt som du bibehåller din författarröst.

Du behöver redigera stavfel, grammatik och skiljetecken såväl som datum, namn och numreringar.

Du behöver testläsare – ibland kallade ’beta-läsare’. Sådana som beter sig som dina presumptiva läsare. De berättar hur de reagerar på texten. Förstår de allt? Är något oklart? Finns det scener som kan strykas eftersom de inte tillför någonting eller upplevs som tröga och ointressanta?

Tänk på att testläsare aldrig kan ersätta professionella yrkesfolk.

Vilken typ av texter behöver redigeras?

Givetvis alla!

Framför allt:

  • Romaner
  • Kåserier
  • Krönikor
  • Noveller
  • Facklitteratur
  • Artiklar
  • Rapporter

Därför är det viktigt att du väljer rätt typ av redaktör/lektör. Alla är inte lika bra på alla saker. Ta också hänsyn till vilken genre du skriver i.

En framtidsvision ska redigeras av någon som har intresse av detta. Ofta är det inte samma person som kanske redigerar feelgood eller relationsromaner.

Utgivning

Om ett förlag erbjuder dig traditionell utgivning brukar de också tillhandahålla redaktör/lektör. Men undantag finns.

Blir du erbjuden hybridutgivning, får du betala för redaktör/lektör.

Vid egenutgivning eller print-on-demand, måste du ansöka om redaktör/lektör och betala extra för detta.

Du har jobbat så hårt för att skriva en bok. Ge den därför den omsorg, uppmärksamhet och investeringar som den förtjänar. Din bok, och dina läsare, kommer att tacka dig!

Trots att jag själv arbetat som lektör/redaktör, väljer jag gärna att anlita externa dito. De ser med andra ögon sådant som jag missar.

Lycka till och glöm inte beställa boken REDIGERA FRAMGÅNGSRIKT, för att få stöd och hjälp med dina egna redigeringsrundor innan du anlitar en dyr lektör/redaktör.

Monica

Publicerat

Romanen ”Mamma låt mig leva”

Romanen ”Mamma låt mig leva”

Mamma låt mig leva, är en feelgood-roman (med drama) baserad på änglamakerskor och en transcendental (översinnlig) energihealer, demon-jägare och regressionsterapeut. Mycket dramatik och spänning i varje scen, utlovas.

Grundpitch och story

Denna berättelse väver samman flera parallella trådar med sina egna fängslande bågar. Huvudkaraktären är dels Henrietta – välkänd från mina tidigare romaner, dels Mia, en kvinna i 35-årsåldern som kämpat i över ett decennium för att bli gravid. I berättelsen besöker vi de mystiska ”änglamakerskorna” i Polen och dyker in i historier om änglamakerskor både i Sverige och andra länder, där vissa döms.

Mias liv kretsar kring önskan om moderskap, men vägen är kantad av utmaningar. För att uppnå sitt mål tar hon hjälp av en energihealer, och även Henrietta fungerar som hennes orubbliga stöttepelare. Efter flera missfall och en rad prövningar blir hon äntligen gravid, men upptäcker att barnet har en allvarlig genetisk defekt. Påverkad av mötena med änglamakerskorna i Polen överväger Mia att föda barnet, men barnet dör.

Efter många kämpiga situationer blir Mia äntligen gravid igen. Då lämnar maken henne. De återförenas senare och föder tillsammans ett barn, men även detta barn dör.

Trots de smärtsamma prövningarna slutar berättelsen med ett hoppfullt och känslofyllt slut, vilket ger läsaren en känsla av att livet har möjligheter.

—

Genom starka karaktärer och en gripande berättelse väcker ”Mamma låt mig leva” frågor om kärlek, förlust och den komplicerade vägen till föräldraskap. En berättelse som berör och lämnar en varaktig inverkan på läsaren.

 

***

Den här storyn har jag burit med mig i tio års tid. I fjol påbörjade jag den efter att ha fått två realistiska foton från Polen, via en släkting. Där existerar nämligen fortfarande änglamakerskor. Fotona uppvisar ett fönster, det ena med en bedårande liten blå babykorg. Utanför fönstret står det på polska: Mamma – låt mig leva!

Jag hoppas att du, blir sugen på att läsa den här historien som jag redigerar nu i december.

Monica