Kategori: Skriva

Publicerat

Han älskade dem alla av Andreas Ek – recension

Han älskade dem alla av Andreas Ek – recension

Format: Inbunden

Serie: Jannica Brandt (del 3)

Antal sidor: 393

Utgivningsdatum: 2023-03-06

Förlag: Modernista

ISBN: 9789180631556

Recensionsex: Ja

 

Tusen tack Andreas för recensionsexemplaret!

 

 

Typ av bok: Deckare

Här kan du läsa inledningen som startar med en prolog:

”Mikaela Sundin satte nycklarna i låset, öppnade och klev in i hallen. Hon stannade för ett ögonblick och stirrade rakt fram in i köket. Det runda bordet hamnade i blickfånget och hon rynkade pannan Känslan av att någon varit hemma, någon annan än Filip, gjorde sig omedelbart påmind.
Hon ropade på honom men fick inget svar. Hon hade inte förväntat sig annat eftersom han var i väg på ett kundbesök inne i stan.
Det var inte första gången den här känslan infunnit sig hos henne.
Känslan av att inte vara ensam. Att vara övervakad.”

VILKEN är själva handlingen: En seriemördare är i farten och poliserna med Jannica i spetsen, jagar denne person.

Intrigerna: Kraftfulla och täta. Enormt driv i handlingen.

Miljöbeskrivningarna: Fina.

Dialogerna: Driver handlingen framåt.

 

Baksidestexten – tagen från nätet

”Göran är en medelålders låssmed som drömmer om den stora kärleken. Hans eget familjeliv går på tomgång – tonårssonen spelar mest hockey och gnistan i äktenskapet har falnat. Tillgång till mjukvaran i larm- och övervakningsutrustning samt en extranyckel till de lås han installerar ger honom en genväg in i människors liv, men nyckeln till unga kvinnors hjärtan är svårare att komma åt.
När en person hittas mördad i en gångtunnel kallas Jannica Brandt, utredare på enheten för grova brott, till platsen. Det uppdagas snart att brottet har betydande likheter med tidigare ouppklarade mordfall och misstanken att man jagar en seriemördare växer sig allt starkare.
En intensiv katt- och råttalek – där polisen emellanåt kommer brännande nära gärningsmannen – tar sin början. Men det mördaren inte vet är att ödet riskerar att slå tillbaka, och att hans egen son svävar i livsfara.”

 

Mest positivt

Välskriven. Andreas fantastiska författarröst som gjorde att jag nästintill sträckläste romanen. Fint språk med klockren grammatik (bortsett från de första raderna i prologen – se ovan – där texten är lite märklig). Bra driv. Korta tydliga kapitel – som jag älskar. Hade det inte varit för cliffhangern i slutet, hade jag garanterat gett denna bok högsta betyg. Men …

Minst positivt

Cliffhangern i slutet …
Så ledsen att jag inte får veta upplösningen i den här boken.
Dessutom en epilog som jag inte greppar på grund av en för mig ny karaktär – Lyla.
Den engelska rubriken i epilogen. Hade önskat att den också varit på svenska.
Tautologin på sidan 101 (se nedan) där det finns både ett frågetecken och ordet ”frågade”.

 

Några valda texter ur boken

Som jag brukar, för att du ska få en uppfattning om författarrösten, delar jag några utvalda texter utan att avslöja något viktigt. Jag har tagit mig friheten att använda talstreck vid dialoger eftersom jag citerar texten.

Sidan 101

”Patrick ville anropa piketen över radion och fråga vad som hänt, men han visste bättre. Under en pågående inbrytning gick det inte att prata i radion Ibland kunde den som gick in sist genom dörren vara någon form av länk i kommunikationen om det var av vikt, men det var ytterst sällan det skedd. Speciellt vid en offensiv inbrytning. Då behövdes alla till att säkra rummen och det pågående hotet.
Piketen hade brutit upp dörren på nolltid och kastat in chockgranater för att desorientera alla där inne. Vad som hänt sedan var det bara ett fåtal personer som visste och Patrick var inte en av dem.
― Vad tror du? frågade han Björn, som hade direktkontakt med operatörerna. Det var en dum fråga, det visste Patrick, men det var för mycket som stod på spel.”

Sidan 200

”Jannica parkerade på en av de lediga platserna längs byggnaden. På fasade satt en stor skylt där den svarta texten ’Lås & Larm’ blekts under årens lopp. Entrédörren hade ett fönsterglas i huvudhöjd med ett galler bakom. Någonstans i närheten satt en spanare i en bil och höll uppsikt över butiken ,vilket de hade gjort under gårdagen också.
Enligt spanarna var Thomas precis som vem som helst. Han klev ut genom porten i hyreshuset runt klockan 06:30, vilket han även gjort i dag. Sedan promenerade han ett par minuter till bilen och körde till industriområdet som låg på andra sidan Huddinge centrum .Han hade lätt kunnat gå hela vägen till arbetet, men uppenbarligen var kondition och träning något som var nedprioriterat i hans leverne. Thomas såg för den sakens skull långt ifrån otränad ut. Han var normalbyggd. Varken för tjock eller smal. Längdmässigt höll han sig troligen inom medianen för svenska män Det var inget speciellt med Thomas Ivarsson och Jannica tyckte att han verkade vara tråkig.”

Tidigare böcker av Andreas Ek som jag recenserat

Det hon slåss för – av Andreas Ek – bokrecension – Monica Iveskölds blogg (monicaiveskold.se) – 4 av 5 pennor

Mörkret inom honom av Andreas Ek – recension – Monica Iveskölds blogg (monicaiveskold.se) – 4 av 5 pennor

Den sista marionetten av Andreas Ek – recension – Monica Iveskölds blogg (monicaiveskold.se) – 5 av 5 pennor

Summering

En fantastisk deckare som absolut INTE gick att lägga ifrån mig. Från första till de sista sidorna var jag helt fast. Sen (som jag nämnt ovan) slutade den tyvärr med en cliffhanger. Besvikelsen blev enorm för mig. Dessutom fanns där en epilog som jag inte förstod med en helt ny karaktär (se ovan).

Eftersom de första 385 sidorna var sanslösa och Andreas verkligen ger prov på sin yrkesskicklighet, ger jag den 4 av 5 pennor och sväljer min besvikelse ;-).

Vid pennan

Monica

Publicerat

Skrivkramp?

Skrivkramp?

Det finns några av mina deltagare som betonat att de har fått skrivkramp. Själv har jag sällan upplevt detta. Jag har metoder för att komma igång med mitt skrivande. En av dem är att skriva blogginlägg, som jag har varje arbetsdag under hela veckan på bloggen www.resultat-direkt.se.

Här är några tips ifall du skulle drabbas.

Be om hjälp

Ta hjälp av någon skrivcoach eller liknande om du fastnar. Ofta kan de räta ut frågetecknet som sprängt in sig i hjärnan.

Eller ta hjälp av testläsare om du är i början av skrivandet. Då får du feedback vilket är otroligt användbart. Är du i slutet av skrivandet, kanske du ska satsa på en formell lektör.

Fokusera på skrivandet – inte redigeringen

Många får kramp eftersom de börjar redigera samtidigt som de skriver. Kom ihåg att du använder din hjärna på olika sätt när du skriver respektive redigerar. Den kreativa processen för skrivandet tvivlar sällan medan den logiska hjärnan för redigeringen ofta gör så. Så fokusera på att ”ful-skriva” när du skriver och lägg sedan undan texten så den får vila innan du börjar redigera. Då har du öppna ögon som du kan jobba med. Det går alltid att fixa till genom att skriva om, radera etc.

Gå utbildningar

Vi kan aldrig bli alltför lärda. Att skriva är ett hantverk och det finns många tips och tricks för att få till en bra text. Lär dig genom att gå massor med kurser och läs många skrivar-böcker för att få nya intryck och idéer.

Planera noga och dela in ditt projekt i små bitar

För att det inte ska bli övermäktigt, behöver du delmål. Tänk på frågan:

― Hur äter jag en elefant?

― I små, små bitar … 😉

Det tar tid att skriva en roman exempelvis. Jag lägger ca ett år på research, skriver råmanuset på ca en månad och behöver sedan ungefär ett år på mig för att redigera.

Kom ihåg att skrivandet handlar om omskrivning och framför allt redigering.

Förarbetet är viktigt, precis som när du ska bygga ett hus. Att lägga grunden rätt gör att du slipper skador längre fram. Samma sak för skrivandet.

Lycka till!

Monica

 

 

Publicerat

Poesi-skola – Tips för dig som skriver dikter

Poesi-skola – Tips för dig som skriver dikter

Jag har skrivit dikter sedan jag var barn, dvs i mer än 60 år. Och jag läser gärna dikter. För mig är det viktigt med rytmen i dikten. En av mina favoriter är Jessica Olsson, vars diktsamling Himlastorm jag nyligen recenserade. Jag är barnsligt förtjust i Jessicas rytm.

Själv skriver jag gärna haiku- eller senryu-dikter. Tekniken är densamma för dessa men innehållet skiljer sig. Jag gillar dessutom att skriva limerickar och rimdikter.

När du skriver dikter, kan du tänka på följande:

  • Händelseförloppet i dikten
  • Rörelsen
  • Gå från ett tillstånd till ett annat
  • Rytmen

Händelseförloppet

I många dikter är händelseförloppet banalt. Undantag finns. En av mina favoritdikter är Anna Maria Lenngren (1754-1817). När jag var tio år gammal, fick jag äran att klä ut mig och deklamera hennes underbara Porträtterna. Fortfarande, efter ca 60 år, kan jag den utantill.

Så här börjar den. Och en bekant till mina morföräldrar hjälpte mig den gången att teckna samtliga porträtt som vi satte upp i skolan. Som jag njöt.

”Uppå ett gammalt gods, ett arv av gamla fäder,

en skinntorr grevlig änka satt.

Var skral, drack ständigt te på fläder

och hade ben, som spådde väder,

och leddes merendels besatt.

 

En dag – Gud vet hur det var fatt –

när hon med kammarpigan satt

uti den stora sal’n, beklädd med gyllenläder

samt här och där med ett porträtt

av hennes högvälborna ätt,

hon i sitt höga sinne tänkte:

 

Om jag likväl så lågt mig sänkte

att tala med det lumpna hjon,

kanske det gav min gikt en liten diversion;

och fast ej denna dumma flundran

förstår en fin konversation,

så får min lunga en motion

och detta stackars våp skall falla i förundran

att höra på min extraktion.

 

”Susanna” – sade hon – ”du sopar denna salen,

och sopar den mest alla dar,

du ser de konterfej, den har,

men gapar, som du vore galen,

och ej vet av vad folk du spindelväven tar!”

 

Susanna spelades av min väninna som fortfarande är min allra bästa vän.

Rörelsen

Fundera över om det finns någon rörelse i din dikt, något som behöver betonas. En annan av mina favoriter är Hjalmar Gullbergs dikt Kyssande vind.

Den har verkligen rörelse. Här ser du början av den:

” Han kom som en vind.

Vad bryr sig en vind om förbud?

Han kysste din kind,

han kysste allt blod till din hud.

Det borde ha stannat därvid;

du var ju en annans, blott lånad

en kväll i syrenernas tid

och gullregnens månad.”

Ovanstående dikt är även tonsatt och det finns inspelningar av den på YouTube om du är intresserad.

Den här dikten handlar om förbjuden kärlek och jag tycker att rörelsen i den är strålande. Oerhört suggestiv.

Rörelsen är således diktens budskap.

Gå från ett tillstånd till ett annat

Rörelsen i dikten behöver inte vara fysisk. Det kan handla om ett tillstånd eller en stämning. Känslor, helt enkelt.

En av mina favoriter inom detta är Karin Boyes fantastiska dikt Ja visst gör det ont. Den handlar om när knoppar brister men har också en undertext givetvis. Här får du början av den:

” Ja visst gör det ont när knoppar brister.

Varför skulle annars våren tveka?

Varför skulle all vår heta längtan 

bindas i det frusna bitterbleka?

Höljet var ju knoppen hela vintern.

Vad är det för nytt, som tär och spränger?

Ja visst gör det ont när knoppar brister,

ont för det som växer

                              och det som stänger.”

Här kan du höra när Karin Boye själv läser inledningen av dikten:
https://www.karinboye.se/verk/ljudinspelningar/ja-visst-gor-det-ont.mp3

Texten skapar inre bilder. Det är rörelsen i dikten som skapar bilden – inte verben. Som jag skrev inledningsvis är även Jessica Olsson fenomenal på både känslor och rörelse.

Rytmen

Rytmen är viktig. Det är den som driver dikten framåt. Beroende på vilken teknik du använder, finns regler. Skriver du haiku ska du använda 5-7-5 mora. Haiku är en japansk kortdikt. En mora är egentligen inte en stavelse utan en ljudbärande enhet, men på många språk finns inte mora. Den delas upp på tre rader där vi enklast räknar vokalerna (ljudenheterna).

Även senryu-dikten är uppbyggd på samma sätt. Det som skiljer en haiku från en senryu är att det i haikun bör handla om miljön och ofta är seriös medan en senryu är friare tematiskt. I senryu bör du ha en cynisk eller slutkläm av svart humor.

Här kan du läsa en av mina dikter med moras. Den handlar om april.

” Ena dagen vår

Nästa istappar, kallt, vått

Lurad – frusna tår

 

Minns femtiotal

Med strumpa över teven

Ingen färg ändå

 

Ibland i andra

Månader i årets hjul

Lurad – inget kul”

 

Limerickens regelverk är att den ska rimma enligt följande schema. Den är namngiven utifrån staden Limerick på Irland.

Den måste ha fem rader och använda rimschemat: A-A-B-B-A.

Första raden bör sluta med ett ortsnamn och den får gärna ha en ekivok avrundning.

Här får du en av mina limerickar som handlar om bull-bak:

” #BULLBAK (Limerick)

En tant från Orihuela

Till fikat poker ville spela

Men bullen den blev bränd

Och tanten rejält beklämd

Så hon spottade i grannens fela

 

Då kom en man från Alicante

För att hälsa på sin norska tante

Hon hade foten i sin fela

Ville ej med honom bullen dela

Han fick fingret upp i en vante

 

Damen från Köpenhamn

Öppnade sin varma famn

Tog emot en bull-längtande karl

Som damens tutte prövande tar

Slutet blev visitkort med hans namn”

 

Lycka till med ditt skapande!

Monica

Publicerat

Viktiga tankar för egenutgivning

Viktiga tankar för egenutgivning

Många gånger får jag frågan av mina skrivkurs-deltagare kring utgivning. Jag ger dig därför lite tips här.

Det finns, som jag tidigare skrivit om, fyra olika sätt att ge ut böcker:

  1. Traditionell utgivning
    Alla förlag hanterar detta olika – så räkna inte med att bli rik och berömd. Men förlaget tar alla kostnader för utgivning och fixar professionella yrkespersoner för din bok.
  2. Hybridutgivning
    Du får pumpa in rejält med pengar (40.000-100.000 kronor ca) för själva utgivningen och allt runt omkring. Gör noga kalkyl innan du säger JA till detta.
  3. Print-on-demand
    Du betalar ca 1.000 kronor för utgivning som tryckt bok och e-bok. Förlaget fixar så att din bok kommer upp i nätbokhandeln.
    Här behöver du själv fixa professionell yrkeshjälp med det som du inte har kunskap om.
  4. Egenutgivning
    Du måste göra ALLT själv eller ta hjälp av professionella personer för utgivningen.

Idag talar jag framför allt om punkt 3 och 4 ovan.

Följande frågor dyker genast upp:

  • Hur skapar jag en professionell inlaga?
  • Vilken typ av bok ska det vara?
  • Hur många böcker ska jag beställa?
  • Vilket pris ska jag sätta för boken?
  • Hur ska omslaget se ut?
  • ISBN – hur gör jag?
  • Hur når jag ut i affärerna och på nätbokhandeln?
  • Hur förvandlar jag texten till e-bok?
  • Kommer boken att finnas tillgänglig på biblioteken?
  • Hur ska distributionen gå till?
  • Vem ska marknadsföra och hur?

Låt oss titta djupare på dessa frågor!

Hur skapar jag en professionell inlaga?

Inlagan är din text mellan bokens pärmar, således själva innehållet i din bok.

Du måste sätta inlagan (göra den läsbar). Det finns regler för detta – layout-regler.

Om du aldrig lärt dig layout, behöver du antingen gå kurs, läsa massor med böcker eller be någon professionell person sätta din inlaga. Jag kan tipsa om min fackbok Handbok i textproduktion som kan ge dig ett första stöd. Kontakta mig för att få lite rabatt på den.

Du behöver veta en del om teckensnitt för texten och storlek av dessa. All brödtext (löpande text) bör ha snitt med seriffer, dvs fötter, och alla rubriker bör vara med linjärt snitt (rakt kallas för sans-seriff) och absolut INTE med versaler.

Storleken bör inte vara mindre än 12 punkter. Observera att det skiljer sig mellan punkter och points, beroende på vart snittet är tillverkat. Points är mindre.

Radlängden får ALDRIG vara mer än 13 cm – oavsett hur stor boken är. Detta är med 12 punkter ca 50-60 tecken per rad.

Nya stycken inom samma scen ska vara indragna.

Undvik radbyten så att en ensam rad i stycket hamnar längst ner eller högst upp på nästa sida. Detta kallas för horungar och änkor.

Tänk på att marginalen vid insidan (där bindningen sker) måste vara bred. Annars äter den upp din text.

Innan du påbörjar sättningen måste din text vara noga redigerad, korrekturläst och granskad. Slarva aldrig med detta. Använd testläsare, korrekturläsare, språkgranskare, lektör och kanske redaktör. Lektör och redaktör kostar pengar. Även övriga yrkesroller kan ta betalt – dock inte testläsare. Dessa kan du hitta på nätet.

Vilken typ av bok ska det vara?

Du kan ofta välja mellan olika inbindningar, exempelvis

  • Pocket eller storpocket
    Dessa är limmade. Tänk på att de därför inte bör vara med alltför många sidor. Storpocket är större till utseendet. Ofta behöver du trycka dessa i större upplaga (såvida du inte använder print-on-demand). Priset är lägre än en inbunden bok.
  • Kartonanage
    Hårda pärmar, liknar inbunden bok men omslaget trycks direkt på pärmarna.
  • Danskt band
    Ser ut som en storpocket men har mer stadga och ofta en flärp som viks in där kanske du som författare presenteras eller där du kan lägga in recensioner över boken.
  • Inbunden
    Hårda pärmar. Ibland skyddsomslag. Trådbunden i stället för limmad.
  • Halvfranskt eller klotband
    Stilfull bindning i skinn eller linne. (Går sällan att få för print-on-demand.)

Hur många böcker ska jag beställa?

Detta beror först och främst på vilken typ av bok du beställer, se ovan. Allt handlar om pengar. Att trycka upp ett antal tusen exemplar innebär en rejäl kostnad OCH du måste dels ha lagerutrymme samt kraftfull marknadsföring för att sälja böckerna.

Om du väljer print-on-demand, behöver du inte fundera över detta. Då beställer du alltefter behov. Men styckpriset blir högre och din förtjänst mindre. Jämför genom att be tryckerierna om offert.

Vilket pris ska jag sätta för boken?

Det kan vara klurigt att prissätta boken. Använder du print-on-demand, brukar de ha färdiga kalkyler och ge dig ett rimligt förslag. Du kan direkt se hur mycket du tjänar, beroende på prissättningen.

Kom ihåg att det är skillnad på f-pris och konsumentpris. F-priset är utan moms (förlagsnettopris), dvs vad återförsäljare betalar för att köpa in din bok – typ bokhandeln. Tänk på att bokhandlare som köper in boken har rätt att returnera den om den inte blir såld. Väljer du egenutgivning måste du ange f-priset till Bokrondellen.

Moms på boken är 6% som läsaren betalar.

För att skapa budget inför prissättningen kan du tänka igenom följande:

  1. Vad blir kostnaden per bok om du räknar med tryck, formgivning, lektörsläsning etc?
  2. Vad tror du målgruppen är beredd att betala?
  3. Ska många ha råd att köpa boken eller vill du att den ska vara exklusiv för endast en liten begränsad skara?
  4. Vad kostar boken att distribuera?
  5. Vilken intäkt vill du ha?

Hur ska omslaget se ut?

Omslaget är din främsta reklampelare utåt. Tänk på målgruppen när du väljer omslag. Du måste förmodligen anlita en omslagsdesigner eller illustratör för detta. Det kostar pengar.

Tänk på att titel, ditt författarnamn och baksidestexten ska vara väl synligt. Viktigt med färgval. Checka noga att titeln inte redan finns. Då är det förödande för din bok. Titeln ska ge en hint om innehållet.

Väljer du bild på omslaget, tänk på upphovsrätten. Vem äger bilden?

Baksidestexten ska vara kort och får inte avslöja alltför mycket. Den kan du skapa genom att lära dig göra en pitch, dvs en text som på mindre än 60 sekunder förklarar innehållet.

Du måste också ha en EAN-kod på baksidan. Den koden baserar sig på ISBN-numret. Det finns gratisprogram på nätet som skapar koden. Väljer du print-on-demand, gör de koden till dig om du väljer att stå som privatperson. Väljer du ditt företag som förlag, måste du göra koden själv eller be någon göra den.

Har du valt egenutgivning, behöver du diskutera med tryckeriet hur de vill ha omslaget. De kanske vill ha det på ett visst trycktekniskt sätt. Du kan alltid beställa provtryck via tryckeri. Väljer du print-on-demand, får du betala extra för provtryck eller kan du välja att göra boken i ett enda privat exemplar (och då kostar det sällan något extra).

ISBN – hur gör jag?

ISBN består av 13 siffror och betyder International Standard Book Number. Varje bok har ett eget ISBN-nummer. Så väljer du att skapa en tryckt bok och en e-bok, har de två olika nummer. ISBN-numren beställer du via Kungliga biblioteket.

Hur når jag ut i affärerna och på nätbokhandeln?

Du behöver lägga mycket tid om boken ska nå ut i bokhandeln och på nätet. Väljer du print-on-demand, brukar de fixa så att boken finns i nätbokhandeln men du måste själv kontakta fysiska bokhandlare.

Använd Bokrondellen om du väljer egenutgivning. Då blir din bok synlig och sökbar för bokhandlarna. Den hamnar i ett dataregister. Bokrondellen ägs av Bonnierförlagen, Norstedts förlagsgrupp, Förlagssystem och Natur & Kultur. Den är länken mellan dig (ditt förlag) och bokhandlarna.

Det kostar några hundralappar att registrera din titel. Läs mer på www.bokrondellen.se.

Hur förvandlar jag texten till e-bok?

Väljer du print-on-demand brukar de fixa detta i kostnaden.

Formatet är oftast epub. Du kan själv konvertera till detta format eller anlita professionella yrkesmän som gör det.  E-boken ska ha eget ISBN-nummer.

Kommer boken att finnas tillgänglig på biblioteken?

BTJ (som tidigare hette Bibliotekstjänst) levererar till biblioteken. Detta sker oftast efter att BTJ har skrivit en recension om boken. För att få recensionen, anmäl till BTJ och skicka in den.

Annars kan du också själv be bibliotek köpa in den eller om du ber vänner och bekanta kontakta biblioteken och önska få boken.

Hur ska distributionen gå till?

Du kan anlita en distributör för att få ut boken. Alternativt – om du själv har lagret hemma – får du skicka ut varje bok individuellt. Det tar tid att packa böcker. Distributörerna tar oftast provision när de skickar ut böckerna men du slipper tänka på packning, utskick och porto. För att få en distributör behöver du oftast teckna ett kommissionsavtal.

Givetvis kan du även skapa en webbsida där läsaren kan beställa din bok och genom den programvaran får du indikering att du ska skicka boken.

Väljer du print-on-demand, kan du beställa åt läsaren och därmed ta betalt direkt från läsaren.

Vem ska marknadsföra och hur?

Identifiera din målgrupp. Hur når du den bäst?

Svensk Bokhandel är en branschtidning som tre gånger per år ger ut kataloger där de samlat information om böcker. Du bokar en annons i deras tidning och skriver själv texten

Skaffa en webbsida, kanske en blogg, där du kan hålla läsarna informerade om vad som händer med dina böcker. Bloggarna kan du sedan länka till sociala medier.

Eventuellt kan du skicka ett pressmeddelande till tidningar eller lokalradion.

Fixa ett professionellt fotografi på dig själv som du kan använda i marknadsföringen.

Glöm inte ordna release-fest när boken släpps.

Delta i mässor och marknader, fixa föreläsningar etc.

 

Lycka till med utgivningen!

Monica

Publicerat

Att skriva med hjälp av AI – Erfarenheter och tips av Holger Wästlund – recension

Att skriva med hjälp av AI – Erfarenheter och tips av Holger Wästlund – recension

Format: Häftad

Antal sidor: 102

Utgivningsdatum: 2023-02-22

Förlag: Tipsförlaget

ISBN: 9789152743034

Recensionsex: Ja

Tusen tack Holger för recensionsexemplaret!

Typ av bok: Fackbok

Ett axplock ur boken:

” *Så kan du använda dig av AI i ditt skrivande
* Kan man skriva en hel bok med hjälp av AI?
* Så väljer du det bästa programmet
* Hur du kommer i gång på enklaste sätt
* Så får du ut det mesta ur ett AI-skrivprogram”

Text tagen från nätet

”Skrivarrevolutionen
Den 30 november 2022 revolutionerades världen för alla oss som ägnar oss åt skrivande i en eller annan form. Det var då ChatGPT släpptes, gratis för alla. ChatGPT är ett AI-baserat skrivprogram som kan hjälpa författare, bloggare, journalister och andra skribenter att på ett effektivt sätt skapa övertygande och korrekt innehåll av tillräckligt hög kvalitet för att det ska vara intressant.
Microsofts AI-chefsingenjör Shital Shah kommenterade saken på Twitter så här: ’Det är som att vakna upp och få nyheten om en stor kärnvapenexplosion och inte veta vad man ska tycka om det, men veta att världen aldrig kommer att bli sig lik igen.’”

Mest positivt

Bra med AI-tips (sidan 35).
Bra att poängtera vikten av att spara inloggning till olika program (sidan 54)

Bra! Tydlig layout beträffande rubrik och text, betonar Holger.

Sidan 81: Bra om plagiat upptäcks i samband med insändning till förlag!

Minst positivt

Sidan 34 har en förvirrad tolkning av förkortningen NLP – vilket hänvisade till Wikipedia (som jag även skrivit till Wikipedia om). NLP står för Neuro Lingvistisk Programmering. Men här hänvisas förkortningen till Natural language processing. Det är för mig helt obegripligt. Du kan själv se här via länken: wikipedia nlp – Sök (bing.com)

Ord som ”bara” och ”ju” kan rensas bort vid redigering. Se exempelvis sidan 70. Tydligen något som AI inte hittat.

Det hade varit bra med exempel på hur AI samlar fakta, jämför sidan 41.

Sidan 60 slutar med en punkt. Jo jag är korrektur-skadad 😉 Även punkt mellan styckena ett och två mitt på sidan under rubriken sidan 68.

Sidan 61: Avstavningen av ordet ”rekommendat-ioner” – borde ha åtgärdats.

Slutligen saknar jag tydliga exempel på HUR Holger bett om AI-hjälp från verktyget.

 

Tidigare böcker som jag recenserat

Skapa webbkurser – 4 av 5 pennor

Varje dag ett skratt – 4 av 5 pennor

Summering

Boken ger dig, som vill veta mer om verktyget AI, en grund. Holger har varit en av de första som testat exempelvis programmet ChatGPT som släpptes i slutet av 2022.

Jag är imponerad att Holger ständigt befinner sig i framkant, trots att han (likväl som jag) inte längre är någon ungdom. Riktigt bra marscherat, Holger. Strålande!

Jag ger boken 3 av 5 pennor baserat på avsaknaden av exempel för att utnyttja AI-verktygen.

Vill du veta mer om AI, läs mina kommande inlägg där du får veta mer om risker och hinder såväl som möjligheter.

 

Vid pennan

Monica

Publicerat

Skapa spänning i ditt manus

Skapa spänning i ditt manus

Idag tipsar jag om hur du skapar spänning utifrån tips från ett antal förläggare.

Först och främst …

Skapa en karaktär som läsaren verkligen bryr sig om. Utsätter du sedan den karaktären för hot eller problem (konflikter), blir det spänning.

Skapa framåtrörelse i ditt manus. Då måste läsaren bläddra sida och fortsätta läsa. Nyfikenheten segrar. Det är knutet till intrigen, givetvis, men handlar framför allt om din berättarröst.

Se till att ha något viktigt att berätta i VARJE scen. Kom ihåg att varje scen måste ha en konflikt annars kan du stryka den. Avsluta vissa scener med en cliffhanger som får läsaren att bläddra vidare. Läsaren ska hela tiden vilja veta svaret på vissa frågor.

Då lyckas du!

Här får du några fler tips.

Lär dig förstå läsaren

Läsaren vill oroa sig, ställa frågor som ska bli besvarade och kunna förvänta sig saker som sker eller inte. Glöm inte att läsaren behöver kunna andas emellanåt. Därför får det inte vara högspänning hela vägen, då tappar de intresset. Lägg in lite lugnare passager mellan actionscenerna, men glöm inte att konflikter även kan vara mentala.

Skapa nya vändningar i manuset, nya mysterium, hemligheter och avslöjanden. Få läsaren att fortsätta oroa sig. Låt läsaren få längta efter lösningarna. Glöm inte läsarens empati för huvudkaraktären.

Arbeta med strukturen; dramaturgin

Se till att alla akter i din berättelse funkar.  Lägg till bihandlingar för att öka spänningen. Här är en liten checklista för bihandlingarna:

  • Låt bihandlingen ha en egen dramaturgisk båge (en rörelse framåt) med egen upptrappning.
  • Relatera bihandlingen till huvudkaraktärens önskan och behov (want & need) i karaktärens utvecklingsresa.
  • Se till att kopplingarna till övriga intriger fungerar och blir meningsfulla.
  • Skapa en kedja av upplösningar vid olika tidpunkter i din berättelse.

Väv in löften

Låt pulsen i din berättelse ömsom stiga och ömsom sjunka. Trollbind läsaren!

Löften kan vara både uttalade och underförstådda. Det kan du lägga in i dialogen, exempelvis:

― Kom i tid till vårt möte. Jag har något viktigt att berätta, säger X.

― Jag kan inte slappna av en enda minut förrän polisen har fångat mördaren, säger Y.

― Tror du att han är den han utger sig för att vara, undrar Z.

Ovanstående är uttalade löften. De underförstådda är däremot sådana som finns ’mellan raderna’, dvs undertexten. Sådant som läsaren kan gissa sig till.

Fläta ihop löftena och låt dem överlappa varandra.

Sprid upplösningen

Spänningen är livsnerven i alla berättelser. Om du levererar alltför tidig upplösning, tappar läsaren intresset. Du måste sprida spänningen genom konflikter på alla nivåer. Detta kan du göra med både inre kaos (en persons depression) och yttre mål (någon som försöker rädda sitt äktenskap i en mellanmänsklig kris).

Genom samspel mellan ovanstående konflikter, får du spänning.

Du kan även skapa förväntan och sedan kasta om uppfyllelsen. Exempelvis låta sådant som verkar positivt bli negativt och vice versa.

Håll läsarens nyfikenhet och oro vid liv

Det finns olika spänningsgenrer. I en pusseldeckare har brottet redan inträffat och behöver lösas medan det i thrillern är på väg att hända och måste förhindras.

Obesvarade frågor får läsaren att vända blad genom nyfikenhet. Läsaren vill säkert själv räkna ut saker. Skriv inte henom på näsan!

Håll nyfikenheten och oron flytande fram till klimax.

Skapa flera olika intriger

Tillåt bihandlingarna att vara olika lager i din berättelse. Men glöm inte att även den ska leda karaktären mot utveckling. Flerbottnade intriger skapar större läsar-engagemang och stramar upp manuset.

Basera intrigerna på dramaturgin. Här är en liten översikt över den.

  1. Akt 1 (1/4 av berättelsen)
    Förväntningar och huvudkonflikt.
    Presentera huvudkaraktärerna.
    Plantera villospår.
    I slutet kommer första vändpunkten.
  2. Akt 2 (pågår i 3/4)Karaktärerna fördjupas.
    Framåtrörelsen intensifieras.
    ’Point of no return’ inträffar, dvs oåterkalleliga händelser/beslut som gör att huvudkaraktären aldrig kan återvända.
    Konflikten utvecklas ytterligare.
    Tempot trappas upp.
    I slutet kommer andra vändpunkten, dvs en dramatisk händelse som pekar mot upplösningen.
  3. Akt 3 (Sista 1/4)
    Upptrappningen når klimax med upplösningen.
    Därefter blir det lugn och kanske någon form av sensmoral.

Underströmmar

Låt underströmmar lura i vassen. Så här kan du göra:

  • Poängtera uttalade löften, plantera mysterier och obesvarade frågor
  • Avslöja ledtrådar som leder fram till skelettet i garderoben
  • Betona kritiska ögonblick och introducera eventuellt nedräkning mot klimax
  • Använd karaktärer med eget berättarperspektiv för att bygga olika lager av konflikter, intriger och bihandlingar
  • Låt karaktärerna diskutera svårigheterna
  • Vinkla storyn så att utmaningarna hamnar i förgrunden. Påminn om vad karaktären önskar och behöver

Lycka till!

Monica

 

 

Publicerat

Dialog-tips

Dialog-tips

Dialogen är viktig när du skriver. Här är några användbara tips.

Det viktigaste i dialogen är inte vad som sägs utan HUR.

Enligt experterna är det bara 10% av orden som förmedlas i dialogen och sällan fråga-svar-dialog. Det är tonfallet, gesterna och minerna som dominerar. Undantag är givetvis förhör och psykologsamtal.

Här är några olika typer av dialog.

Direkt dialog

Karaktärerna talar verkligen med varandra.
Ex: Den ene berättar om sin upplevelse av något som skett dem båda. Den andre svarar sanningsenligt.

Symbolisk dialog

Karaktärerna talar om allt annat än det som de verkligen vill säga.
Ex: Den ene tilltalar den andre i något som egentligen inte är det viktiga. Kanske retar sig den ene på att den andre kramar tandkrämstuben på ett oacceptabelt sätt men väljer att säga något helt annat.

Undvikande dialog

En av karaktärerna styr samtalet bort från det viktiga som borde sägas. Kanske låtsas de inte förstå varandra.
Ex: En karaktär låtsas missförstå eller inte förstå De får helt enkelt inte kontakt.

Icke-kommunikativ dialog

Karaktärerna talar förbi varandra. Så sker ofta även i verkligheten. Vi har olika uppfattningar och kunskap om saker och ting. Kanske blir den ene inte trodd.
Ex: Karaktären försöker övertyga polisen om något men polisen menar att karaktären är en idiot.

Projicerande dialog

Karaktärerna tolkar den andres ord utifrån sitt eget sätt att se på det hela. Allt vad de bär på och brottas med, projiceras i dialogen.
Ex: Karaktären har mindervärdeskomplex och tolkar allt som den andre säger baserat på detta.

Knäckebröds-dialog

Används inom filmvärlden. Se exempelvis filmen Pulp fiction. Handlingen och dialogen ligger på olika plan.
Exempelvis kan det vara en spännande handling med en kallpratande dialog.

Använd de olika dialog-formerna i ditt manus

Du kan blanda de olika formerna och skapa spänning och undertexter i ditt manus.

Lycka till!

Monica

 

 

Publicerat

Hur ska du lyckas bli utgiven?

Hur ska du lyckas bli utgiven?

Ja du, detta är ingen lätt fråga att besvara. Efter att ha givit ut alla mina böcker, i dagsläget är det 70 fackböcker, en roman, två barnböcker, många novellantologier, kan jag konstatera att det är ett nålsöga du ska igenom.

Antologierna når du lättast genom novelltävlingar som jag varmt rekommenderar.

När det gäller utgivning av böcker bör du tänka igenom följande.

Förlag

Välj ut HUR du ska ge ut din bok. Det finns några val du kan göra:

  1. Traditionella förlag
  2. Hybridförlag
  3. Print-on-demand
  4. Egenutgivning

Även om du skickar manus till traditionellt förlag och får avtal, kan du inte vara säker på att få betalning för din bok. Det finns tyvärr många förlag som inte gör tillräcklig marknadsföring utan du måste själv lägga hela din själ i detta för att få in några kronor. Kom ihåg att det kan ta månader, ja kanske år, att få besked på om din bok ska ges ut av ett förlag.

Väljer du ett hybridförlag får du punga ut med pengar för allt. Räkna med att det kan kosta mellan 45.000 och 100.000 kronor. Gör noga kalkyl. Hur många böcker måste du sälja för att göra en break even, dvs börja tjäna pengar på boken?

Väljer du print-on-demand, behöver du inte betala mängder för din bok men å andra sidan tjänar du inte lika stora pengar på den när de säljs.

Slutligen väljer du egenutgivning, behöver du köpa in alla yrkestjänster som boken förtjänar, hitta tryckeri och även distributionstjänster.

Redigera noga

Städa noga ditt manus innan du skickar in det.

Personligen lägger jag ca 17 redigeringsrundor på mina böcker. Du börjar kanske med några testläsare och ber dem återkoppla till ditt manus – på olika sätt.

Sedan behöver du troligtvis en lektör som läser och ser om ditt manus är trovärdigt. Var beredd på att detta kostar pengar.

När du får tillbaka synpunkter från testläsare och eventuell lektör, fixar du ditt manus. Sedan startar de redigeringsrundor som du har tänkt. Behöver du stöd i redigeringen, rekommenderar jag boken Redigera framgångsrikt. Här kan du läsa mer om den: Redigera framgångsRIKT (bod.se). Kontakta mig om du vill köpa boken med rabatt.

Formge ditt manus

Innan du skickar in ditt manus till något förlag behöver du formge detta. Det kan du göra OM du har kunskap i layout. Vill du ha tips, kan du köpa min Handbok i textproduktion som berättar vad du behöver tänka på. Kontakta mig så får du lite rabatt. Här kan du läsa mer om boken:

Handbok för textproduktion – Layout, design och formgivning (bod.se)

Du behöver:

 

  • Välja rätt teckensnitt (både för rubriker och brödtext). Rubriken ska vara med linjärt snitt och brödtexten med sans seriffer.
  • Välja rätt storlek på texten
  • Tillse att raderna har rätt längd (de får ALDRIG överstiga 13 cm)
  • Numrera sidorna
  • Skapa titelsida med titel, ditt namn osv

Skicka manuset i rätt format

Läs noga på förlagets sida om hur de vill ha manuset. En del vill att du skickar i Word-format, andra i PDF-format. Fortfarande vill några förlag ha manuset i pappersform.

Följebrevet

Det ska vara lika åtråvärt som en jobb-ansökan.

Beskriv kortfattat vad ditt manus handlar om (endast några få meningar) och sedan berättar du kortfattat om dig själv. Kanske delger du förlaget varför du vill ge ut boken. Har du någon special-kompetens som är värdefull för just den här boken? Annars tar du inte med detta.

Förlagsavtalet

Var noga med detta. Det finns många variationer på avtal. Jag har sett de flesta.

Lycka till!

Monica

Publicerat

Sju nivåer för ditt skrivande

Sju nivåer för ditt skrivande

Idag tipsar jag om viktiga faktorer för ditt skrivande!

Låt oss jämföra med att bygga ett hus. Ofta fångas vi av exteriören för ett hus exempelvis.

Därefter kommer intresset eller ointresset för interiören. Vilken berättelse blir det om du väljer ovanstående hus? Blir det en annorlunda berättelse om du väljer byggnaden till höger respektive vänster?

 

 

 

 

 

 

 

 

Om vi tänker oss att storyn är ett hus, hur skulle då uppbyggnaden se ut, dvs själva ritningen?

Kanske så här:

  • En vision av huset vi vill bygga
  • Låt oss kalla detta för en Global byggnads-genre
  • Global byggnads-genre är således den stora bilden av huset
  • Genren är en kritisk fas. Du kan inte vända tillbaka och bygga något annat om du upptäcker att det blir fel hus

Således kan du inte bara hamra ihop ett hus, hur som helst. Du måste ha tydliga värden under själva fasaden. Samma sak gäller ditt manus. Om inte, brinner intresset för din roman snabbt ut hos läsaren. En episk berättelse behöver ingredienser som:

  • Status
  • Moral
  • Miljö
  • Kärlek
  • Skräck

Ovanstående behövs oavsett om du har action i storyn eller ej. Vad mer behövs för att bygga ett hus? Du behöver:

  • ha elektricitet, rörläggning och ventilation
  • dimensionera rummen, göra köket användarvänligt, bygga matplats, badrum, sovrum mm
  • rummen behöver tapetseras och målas i förhållande till vem som ska bo där (want, need, desire)
  • måste ta hänsyn till sociala lagar, normer, koder för att huset ska passa in i området, såväl som säkerhet, privatisering och kultur

Om vi jämför ovanstående punkter med att bygga din story, behöver du:

  • Huset behöver ha elektricitet, rörläggning och ventilation
    Läsaren måste få höra, känna och se upplevelser från din roman
  • Du behöver dimensionera rummen, göra köket användarvänligt, bygga matplats, badrum, sovrum mm
    Skelett-scener konstrueras
  • Rummen behöver tapetseras och målas i förhållande till vem som ska bo där (want, need, desire)
    Status, moral, miljö läggs till i berättelsen
  • Du måste ta hänsyn till sociala lagar, normer, koder för att huset ska passa in i området, såväl som säkerhet, privatisering och kultur
    Action, kärlek och skräck ska in i storyn

Med andra ord, behöver storyn både

  • Styrande och
  • Genererande genrer

Vad är styrande genrer?

Du behöver tydliggöra status, hierarkier, identitet och hur läsaren ska ”se” din karaktär. Hur upplever omgivningen din karaktär? Vad är karaktärens moral? Är hen karismatisk, modig eller feg? Hur värderas hen i övriga sociala sammanhang?

Vad är genererande genrer?

Jo, det är själva beteendet hos din karaktär. Hur agerar din karaktär i olika sammanhang? I vilka sammanhang blir hen kär? Hur löser hen problem?

Skapa en stor tabell att utgå ifrån

Denna sammanställning kan du använda när du skriver, dvs 20 kolumner som representerar:

  • 4 kvadranter av storyn
    • Den initiala kroken
    • Mitten
    • Andra vändningen där du bryter ner storyn
    • Slutet (klimax) och avtrappningen
  • 5 budord för varje kvadrant
    • Initiala incidenten
    • Vändpunkter med progressiva komplikationer
    • Krisen
    • Klimax
    • Lösningen
  • 15 rader och 300 databoxar som representerar:
    • 20 generaliserande beskrivningar över de 5 budorden för varje kvadrant
    • 20 scenpunkter för varje kvadrant
    • 20 specifika beskrivningar av de 5 budorden
    • 20 generaliserande beskrivningar av status
    • 20 specifika beskrivningar av de styrande genrerna
    • 20 generaliserande beskrivningar av moralfrågor i skelettet
    • 20 specifika varianter på beskrivningar av moralfrågor
    • 20 generaliserande varianter på miljön
    • 20 specifika varianter på miljön
    • 20 generaliserande varianter på actions
    • 20 specifika varianter på actions
    • 20 generaliserande varianter på kärlek
    • 20 specifika varianter på kärlek
    • 20 generaliserande varianter på skräck
    • 20 specifika varianter på skräck

Ett gigantiskt bygge som du ritar upp INNAN du startar ditt skrivande. Själv har jag en stor analys som bygger på denna kunskap. Den analysen gör jag som sista punkt när jag redigerar mitt manus. På så sätt kvalitetssäkrar jag att allt kommit med.

Lycka till med ditt skrivande!

Monica

 

Publicerat

Redigera manus efter lagring

Redigera manus efter lagring

Idag och inom kort kommer jag att ge några initiala tips för redigering av ditt manus.

Kanske har du skrivit ett råmanus. Så brukar jag göra. Då behöver du lägga mycket tid på att få ordning på ditt manus – efter att det legat och vilat sig. Tänk dig att manuset är som en god ost eller ett gott vin. Det blir inte till något om det inte får lagras. Mina romanmanus får vila minst ett år, mina fackboksmanus vilar minst en månad.

Boka in tiden för redigering i din kalender. Hur mycket tid per dag vill du sätta av? När jag är uppe i redigeringsarbetet brukar jag avsätta ca 2 timmar per dag, 7 dagar i veckan, för detta. Hur mycket vill du boka upp? Lägg sedan in tiden i din elektroniska kalender som en återkommande tid. På så sätt kan du följa upp och se hur mycket du faktiskt har lagt på redigeringsarbetet.

Börja med att titta på din disposition. Har du fått med dig allt? Är manuset sådant som du hade förutsett?

Hur många scener/kapitel ska du läsa per dag? Sätt ett mål!

För att få bättre överblick, rekommenderar jag dig att stoppa in ditt manus i en färdig mall som är lika stor som den tilltänkta boken. Själv brukar jag ha en mall som är storpocket-format fram tills slutredigeringen (sista rundan). Då ändrar jag formatet till exakt det som boken är tänkt att tryckas i.

Lycka till!

Redigera manuset genom att snabbläsa första gången

Föreställ dig att du är läsaren. Eventuellt har du haft manuset hos ett antal testläsare och då har du fått respons som du kan använda dig av.

Fundera över hur du ska läsa ditt manus? Ska du skriva ut det eller läsa på skärmen? Själv väljer jag oftast att läsa på skärmen. Ett tips är då att ändra typsnittet och storleken, ett annat tips är att – i Word – låta uppläsaren mekaniskt högläsa ditt manus. Då märker du direkt var det ’haltar’.

Lägg stor vikt vid första kapitlet. Är det en fackbok, börja med att ställa några frågor som boken ska besvara eller ge läsaren en förklaring till varför du skrivit boken. Är det en skönlitterär bok, bör första kapitlet kroka fast läsaren – gärna slå undan benen på läsaren så att hen inte kan lägga boken ifrån sig. Dramatik på högsta nivå, således. Du bör i en roman ge läsaren en kort presentation av huvudkaraktären och kanske sätta scenen i miljön.

Besluta också – i en skönlitterär roman – hur du ska lägga in cliffhangers för att få läsaren att vilja fortsätta direkt till nästa kapitel. Ska du ha korta eller långa kapitel?

Läs nu snabbt igenom hela ditt manus! Tänk igenom den dramaturgiska kurvan och konstatera att du har tydligheter för början, mitten och slutet.

Vill du ha fler tips, läs min bok REDIGERA FRAMGÅNGSRIKT. Du får gärna köpa den direkt av mig med rabatt. Hör av dig.

Lycka till!

Monica