Relatörerna av Hans-Christian Höie – recension

Format: Inbunden

Antal sidor: 316

Utgivningsdatum: 2021-10-29

Förlag: Ekström & Garay

ISBN: 9789189474093

Recensionsex: Ja

Tack för recensionsexemplaret!

 

Typ av bok: Relationsroman. En väldigt annorlunda bok. Läsaren kastas mellan djupa analytiska diskussioner och utfärder enligt lottningsmetod mellan gruppmedlemmarna. Vi besöker jazzklubb, kattägare och lajvare. Ibland med lite för djup information enligt mig. Även ett kapitel med feelgood-film ingår. Första delen avslutades med en schackturnering och fler analyser.

Hur fångade inledningen mig: Tyvärr blev jag inte krokad, vilket är en förutsättning för att fånga mig.

Så här börjar den (så kan du läsa själv):

”Per Mattias Sandberg valde ikonen ’fundersam’ Anledningen till att han befann sig i den sinnesstämningen var ett fenomen som nyligen omtalats i flera olika medier och som spridit sig överraskande snabbt över vitt skilda delar av världen. För några år sedan hade fenomenet varit mest framträdande i länder som Japan och Sydkorea, men nu hade det uppmärksammats så pass nära som i Finland. Var det på väg att slå rot även i Sverige? Per Mattias hade googlat och hittat statistik som tydde på att trenden skulle kunna bli densamma här inom tio år. Forskarna hade i nuläget svårt att avgöra om företeelsen spridit sig från de länder där den först upptäckts eller om den uppstått på olika platser oberoende av varandra. Paradoxer som ’Kan det rädda planeten eller kommer människosläktet att dö ut?’ hade förekommit frekvent i populärvetenskapliga artiklar.”

Karaktärerna: Ett galleri av 5-6 killar.

Intrigerna: Några få intriger. Jag fick läsa många sidor innan den första kraftfulla intrigen uppenbarade sig.

Miljöbeskrivningarna: OK!

Dialogerna: Hela boken var uppbyggd kring dialoger, från sidan 1 till sidan 316. Mycket analytiska och många pratiga diskussioner.

Baksidestexten – tagen från nätet

”Per Mattias, Jonas, Christian och Harald är på väg mot medelåldern. Ingen av dem har haft någon långvarig relation. Med åren har de var för sig fördjupat sig alltmer i datorernas och nätets spännande och komfortabla värld. Samtidigt har de blivit socialt isolerade. En februarikväll inleder de fyra en filosofisk diskussion online som leder till att de börjar träffas IRL.

Killarna beger sig ut på vandring, deltar i singelmingel och rollspel och hamnar i en upphettad #metoo-debatt vid ett feministiskt event. Med hjälp av vetenskapligt inspirerade metoder tar de sig an den snåriga utmaningen att lista ut ”relationernas heliga graal”: Hur hittar kärlekspar varandra och vad får dem att trotsa många av logikens lagar och hålla ihop? Kan svaren på dessa frågor, förstärkt av killarnas egen framväxande längtan efter kvinnor, hjälpa dem att övervinna sin djupt rotade rädsla för avvisning, kritik och komplikationer?”

Mest positivt

När jag kom till sid 199 (se nedan) fick jag äntligen uppleva lite känslor i romanen. Personerna blev för första gången levande.
Språket är bra men läsbarheten ligger lite för högt för att vara en skönlitterär text, exempelvis är LIX-inledningen på 47 dvs medelsvår.

Minst positivt

Personligen gillar jag korta kapitel, gärna som utgår från en karaktär (perspektiv). Detta saknades helt. Alla kapitel var mycket långa (ibland upp till 20 sidor långa) och bygger i stort på dialoger. Hade verkligen önskat att dialogerna kom på egna rader, dessutom, men tyvärr gör de inte det.

Se nedan där jag förklarar vad som bör finnas i en bästsäljande roman. Mycket av detta saknas i den här romanen, tyvärr. Saknar även den dramatiska kurvan, scener som utgår från ett perspektiv och ett dundrande klimax.

Låt mig förtydliga vad jag anser att boken missar …

En god roman behöver följande ingredienser som fördjupar:

• Status
  Vi får veta status för killarna och deras analyser.
• Moral
  Framgår svagt.
• Miljö
  Hade behövt utvecklas mer.
• Kärlek
  Finns med men är ganska ytlig.
• Skräck och djupa känslor
  Saknas helt. Någon enstaka rädsla framgår.

Den har några statusbegrepp och dialogerna frossar i karaktärernas upplevelser (som bygger på invanda beteenden eller programmeringar från barndomen baserat på rädslor). Lite kärlek eller samvaro får vi ta del av, allteftersom killarna hittar kvinnor. Skräck och dramatik saknas nästan helt. Några intriger förekommer men de passeras fort.
Själv anser jag att en bästsäljande roman ska ha följande ingredienser:

• Läsaren måste få höra, känna och se upplevelser från romanen
  Som läsare fick jag höra, höra och höra. Det var dåligt med känn-faktorn.
• Skelett-scener ska konstrueras omsorgsfullt
  Tyvärr saknades den dramatiska kurvan och tydliga perspektiv.
• Status, moral, miljö läggs till i berättelsen och perspektivet ska utgå från EN karaktär per scen eller kapitel
  Status och lite moral förekom. Miljöbeskrivningarna hade kunnat vara mycket större. Perspektiv utifrån en person saknades eftersom allt baserades på diskussioner och analyser i grupp.
• Action, kärlek och skräck ska in i storyn i varje scen – om inte, kan scenen strykas
  Det fanns lite action men långt ifrån i varje scen. Kärlek förekom men ytligt. Ingen skräck fanns och endast lite känslor i form av rädslor.

En bra roman utgår från:

• 4 kvadranter av storyn i den dramatiska kurvan
  • Den initiala kroken (som saknas i denna roman)
  • Mitten
  • Andra vändningen där författaren bryter ner storyn – jag upplever att den dramaturgiska bågen är mycket otydlig i den här romanen
  • Slutet (klimax) och avtrappningen. Något klimax finns inte i romanen.

Varje scen behöver kryddas med fem budord, dvs

• • Initiala incidenten (som saknas i flertalet scener)
  • Vändpunkter med progressiva komplikationer
  • Kris
  • Klimax (saknas)
  • Lösning

Men dialoger kan vara gestaltande …

Som tips kan jag nämna att dialoger verkligen kan vara gestaltande (men det krävs en del av författaren). Här kan du se en dialog som jag tycker är väldigt upplyftande. Den är tagen ur boken Utpressaren av David Baldacci och handlar också om synen på män/kvinnor (därför lyfter jag upp den i detta sammanhang).

”― För ett par år sedan, skulle jag tro. Vänta lite, grabben. Mars hejdade en av servitörerna och slet till sig ett glas champagne från brickan, samtidigt som han smidigt lade armen runt Callahans midja.  Den här flickan är på väg uppåt. När min nya film går upp kommer alla att prata om henne.
― Archer, det där dags för mig att pudra näsan igen, sa Callahan när handen gled ner till hennes skinkor och stannade kvar där. Jag låter er pojkar prata vidare.”

I ovan dialog får läsaren veta massor mellan raderna. Det finns endast antydningar men de är så kraftfulla att läsaren själv kan bilda sig en uppfattning om situationen.

Tyvärr saknade jag denna typ av dialoger i Relatörerna.

Några valda texter ur boken

Som jag brukar, för att du ska få en uppfattning om författarrösten, delar jag några utvalda texter utan att avslöja något viktigt. Jag har tagit mig friheten att använda talstreck vid dialoger eftersom jag citerar texten.

Sidan 20

”Memyselfandwhy kom in med en ny fråga:
― Vad säger ni, det skulle väl vara värt att undersöka? Jag känner mig faktiskt frestad att ge mig ut till sociala mötesplatser och prata med folk om det här. Jag ser att vi alla bor i Stockholmsområdet. Är ni intresserade av att följa med mig? Vi kan i så fall helt enkelt fråga representanter för båda könen om vilka tankar de har kring det vi har diskuterat här.
Efter ett kort uppehåll i dialogen visade de dansade prickarna att Perma höll på att formulera ett svar.
― Absolut, jag är med! Jag et inte om ökad social aktivitet IRL skulle få mig att ändra uppfattning, men det vore trots allt synd att missa något jag inte känner till som skulle få det att framstå som frestande att skaffa en flickvän och eventuellt en familj ändå.”

Sidan 100

”― Det där var en klockren definition av akademiskt tänkande! Om man filosoferar och vrider och vänder på allt kan det bli väldigt komplicerat. I den fysiska och praktiska verkligheten är en del saker enklare att greppa, som tur är.
― Där ser man. Jag som tycker att jag är så intellektuell och kunskapsrik. Jonas kliade sig i huvudet. ― Jag får väl försöka sänka blicken och zooma in på det som är konkret, på sådana saker som finns precis framför mig.
― Precis! Du kan konstruera ett bygge som är lika högt och avancerat som Eiffeltornet med alla dina tankar, tillade Maria.  ― Det du söker kanske i stället befinner sig på marken under tornet.”

Sidan 199

”― Tack så mycket för att du berättade, Harald, sa Perma. ― Du har gått från nederlag till nya nederlag och … slutligen har det vänt. Du tog konsekvenserna av ditt agerande när du var ung, så i lagens mening gjorde du rätt för dig. Men hur gick det med tjejen … (här utelämnar jag för att inte spoila)
Harald tittade ner.
― Jag klarade inte av att möta hennes blick i skolan, och jag märkte att hon alltid drog sig undan när jag var i närheten, så jag lämnade henne i fred. Jag hörde via andra att hon fått … (här utelämnar jag för att inte spoila)
Greger hällde i sig det sista av läsken.
― Och vad tror du nu?
― Hm … eftersom du frågar så kan det faktiskt tänkas att jag var den direkta orsaken. Harald svalde tungt.
― Om vi ska utgå från det vi hört i dag så är det nog tyvärr inte osannolikt, sa Perma. Men du var ung – och antagligen inte så väl insatt i … (här utelämnar jag för att inte spoila)
― Nej, inte alls. Vad egocentrisk jag var! Jag får lust att slå mitt tonårsjag hårt mitt i nyllet! Men det är tyvärr för sent.
Perma klappade honom på axeln.
― Ja, det finns ingen ’undo’-knapp som du kan trycka på. Jag har undrat vad som låg bakom din tidigare likgiltighet Nu tror jag att vi alla fått svar på det.

Summering

Jag ger den 2 av 5 pennor baserat på att den är grammatiskt välskriven. Men tyvärr blev den ointressant för mig med 300 sidor dialog . Jag har dessutom precis skrivit en fackbok som handlar om kommunikation och samverkan och denna bok upplevde jag som en dunkel avart av något som utgår från djupa analyser kring förhållanden.
Läs den gärna om du är intresserad av en annorlunda bok.

 

Vid pennan

Monica